Krävs långsiktiga investeringar i sjukvården

Text: Anette Bodinger

Annika Strandhäll, sjukvårdsminister. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Annika Strandhäll, sjukvårdsminister. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
– Vår förmåga att tillhandahålla god vård till medborgarna börjar och slutar med kunnig och kvalificerad vårdpersonal. Viktigt är också villkor och möjligheter som gör att de vill och kan stanna kvar och jobba inom sjukvården, säger Annika Strandhäll, sjukvårdsminister.

Regeringens höstbudget innehöll en stor satsning på sjukvården. 5,5 miljarder har vikts åt området varav 2,5 miljarder går till en särskild bemanningssatsning. Ytterligare en miljard riktar sig till förlossningsvården under nästa år.
– Viktigast är rejäla investeringar i personal inom hälso- och sjukvårdsområdet. Satsningen har ett tydligt fokus på bemanningsfrågor, arbetsmiljöfrågor och arbetssituationen för de som arbetar där, säger Annika Strandhäll.
I höstbudgeten föreslår regeringen även att läkarutbildningen ska byggas ut. Satsningen för 2018 är nio miljoner kronor, vilket motsvarar cirka 40 helårsstudenter.
– Tillgången till välutbildad personal, däribland läkare, är ett måste för att alla ska kunna erbjudas behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet.
När det gäller utbildningarna till sjuksköterska, barnmorska och specialistsjuksköterska påbörjades en utbyggnad redan 2015. Utbyggnaden innebär ytterligare nybörjarplatser: 700 på sjuksköterskeutbildningen, 600 på specialistsjuksköterskeutbildningen och 250 på barnmorskeutbildningen.
– Dessa satsningar börjar vi nu se de första effekterna av. Efter årsskiftet kommer landsting och regioner att börja känna av de här förstärkningarna, säger Annika Strandhäll.

Tillgänglighet
Tillgängligheten i vården är en annan fråga som ligger högt upp på regeringens agenda.
– Det måste finnas människor som vill utbilda sig till sjuksköterskor och som vill stanna kvar i yrket. Vägen dit går via tillräckligt många utbildade medarbetare samt förbättrade villkor och arbetsmiljöer för vårdens och omsorgens personal. Detta är dock inget som vi kan lösa helt på egen hand, arbetet måste ske i samverkan med landsting och regioner.
Parallellt pågår arbetet med de strukturförvandlingar som måste göras inom vården.
– Det handlar om att gå ifrån den sjukhustunga vården och verka för att bygga ut en förstärkt vård nära medborgarna. Det är den allra viktigaste strukturfrågan och som måste löpa sida vid sida med arbetet att förbättra villkoren för vård och omsorgspersonal.

Hot och våld
En färsk undersökning som Framtidens Karriär – Sjuksköterska genomfört visar att 82 procent av sjuksköterskorna anser att hot och våld mot sjukvårdspersonal är ett problem. Två tredjedelar av sjuksköterskorna uppger att det själva har varit utsatta för hot och våld i sin yrkesutövning.
– Hot och våld i akutsjukvården är oacceptabelt och det brådskar att hitta lösningar som skapar trygghet för både patienter och personal. Det är naturligtvis helt oacceptabelt att sjuksköterskor, läkare och andra som har till uppgift att hjälpa andra angrips och hindras från att göra sitt jobb, säger Annika Strandhäll.
I slutet av september bjöd regeringen företrädare för hälso- och sjukvården, SKL samt en rad andra aktörer till ett rundabordssamtal för att diskutera gemensamma utmaningar och lösningar för att förhindra hot och våld i akutsjukvården.
– En del i detta är att vi behöver skärpa lagstiftningen. Den så kallade Blåljusutredningen har tidigarelagts och kommer redan efter årsskiftet att lämna sina förslag i den här delen.
Andra delen är svårare att komma åt, nämligen vardagshoten som ökar mot vård- och omsorgspersonal. Ska man vara en attraktiv arbetsgivare framöver och kunna locka folk som vill arbeta på akuten till exempel, då måste man arbeta aktivt med trygghetsfrågor.

Stora utmaningar
Undersökningen visar också att merparten av alla sjuksköterskor ser brist på vårdplatser som ett allvarligt problem för patientsäkerheten.
– Vi ser att den här oron finns och det är förståeligt. Problemet är dock ingen enskild fråga utan hänger ihop med underbemanning och otrivsel på jobbet. Vi har höga sjukskrivningstal i grupperna, arbetsmiljön har blivit allt mindre attraktiv och det har lönat sig för dåligt att specialistutbilda sig. Vi ser framöver att vi har enorma utmaningar i form av växande vårdbehov, fler kroniker och fler människor som lever allt längre. Ytterst handlar lösningen om att vi måste investera långsiktigt i hälso- och sjukvården, fastslår Annika Strandhäll.

Publicerad: 11 oktober, 2017