Vårdplatsbristen får allvarliga konsekvenser

Sjuksköterskorna har angivit vilka konsekvenser vårdplatsbristen får för patienter och personal inom hälso- och sjukvården. Här svarar Annika Strandhäll, socialminister med ansvar för hälso- och sjukvården på sjuksköterskornas synpunkter.

Vilka är dina kommentarer till vårdplatsbristens konsekvenser?
– Jag känner igen vad sjuksköterskorna svarat från andra rapporter jag tagit del av. Vi ser tydligt att brist på vårdplatser på flera sätt bidrar till en sämre vård. Det är en viktig anledning till att vi väljer att prioritera stora investeringar i välfärden, och inte minst i sjukvården. Vi gör mångmiljardsatsningar på vården just nu. Stora delar av de satsningarna fokuserar just på personalen i vården och er arbetsmiljö och villkor.
– Sjuksköterskor kommer aldrig att få bättre arbetsmiljö genom en kömiljard som bara fokuserar på mätbara volymer av producerad vård, och inte på hur personalen har det. Jag tror på förbättringar i arbetsmiljö, fler kollegor och fler specialister, inte att tvingas springa fortare.

Enligt sjuksköterskorna får patienter vänta på livsavgörande behandlingar och till och med dör i förtid. Hur allvarligt problem anser du att bristen på vårdplatser är?
– Det är ett allvarligt problem. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kom ju också nyligen med en rapport som visade på de patientsäkerhetsproblem som problem med bemanning och kompetensförsörjning innebär. Klarar vi inte kompetensförsörjningen så kommer vi aldrig att klara att ge medborgarna den vård de förväntar sig utan för långa väntetider.

Enligt sjuksköterskorna beror brister på vårdplatser främst på brist på sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Håller du med dem om det?
– Det är definitivt en av de viktigaste orsakerna. Skulle jag nämna en till så är det att det på många vårdplatser ligger patienter som egentligen inte behöver mer sjukhusvård, utan skulle behöva komma hem till ett kommunalt omsorgsboende eller hem med stöd av hemtjänst och hemsjukvård. Det här är något som bara måste fungera bättre framåt.
– Vi har precis fått en ny lag på plats där vi ställer krav på samverkan mellan kommuner och landsting för att säkerställa att utskrivningen fungerar bättre så att inte minst äldre får rätt vård på rätt plats. Jag hoppas att det ska bidra till att lösa vårdplatsbristen. Dessutom behöver vi utbilda fler sjuksköterskor, men framförallt ge bra möjligheter till vidareutbildning till specialist. Här gör vi stora satsningar.

Vilka konkreta förslag har regeringen lagt och kommer att lägga för att färre patienter ska få lida och sjukvårdspersonalen få en bättre arbetssituation?
– Vi gör nu historiskt stora satsningar på hälso- och sjukvården, som totalt i år uppgår till ungefär 13 miljarder kronor. 5,5 miljarder är nya för 2018. Vi fokuserar nu just på att få fler anställda och skapa bättre arbetsmiljö, villkor och förutsättningar för personalen att göra sitt jobb. Vi har för i år öronmärkt 300 miljoner kronor per år för studielön eller utbildningsanställningar för sjuksköterskor som läser till specialistsjuksköterskor, så att man inte ska behöva ta studielån för att bli specialist och förlora i inkomst.
– Sen måste man ju dock komma ihåg att det är landstingen och regionerna som driver svensk sjukvård, och också står för den absoluta största delen av finansieringen. Så även om vi från regeringen ska göra allt vi kan för att hjälpa till, måste stora delar av arbetet göras av landstingspolitikerna.

Annons