Här satsar vi på distriktssköterske­ledda mottagningar

Presentation

Gun Broman, distriktssköterska på Torsviks vårdcentral. Foto: Ian Johnson
Gun Broman, distriktssköterska på Torsviks vårdcentral. Foto: Ian Johnson
Det finns flera fördelar med att ta steget från sjuksköterska till att arbeta som distriktssköterska inom primärvården. Som distriktssköterska finns möjlighet att arbeta mer självständigt och leda mottagning för patienter med långvariga behov.

Stockholms läns sjukvårdsområde ligger i framkant när det gäller utvecklingsmöjligheter för sjuksköterskor som väljer att utbilda sig till distriktssköterskor och arbeta inom primärvården. Torsviks vårdcentral på Lidingö är en av flera vårdcentraler i Stockholm där distriktssköterskor har fått stort egenansvar och förtroende att leda mottagningar.
– Många distriktssköterskor har en hög kompetens och vilja att utvecklas. När vi för några år sedan testade distriktssköterskeledd mottagning blev det så lyckat att vi bestämde oss för att fortsätta satsa på mottagningar som leds av distriktssköterskor, säger Gun Broman, chefsjuksköterska och distriktssköterska på Torsviks vårdcentral.
Förutom distriktsmottagning har vårdcentralen idag fem distriktssköterskeledda mottagningar med inriktning på astma/Kol, blodtryck, diabetes, hjärta/kärl och äldre patienter. På varje mottagning finns en ansvarig husläkare som alltid har avsatt tid för regelbundna team-möten med distriktssköterskan, vilket Gun Broman ser som en viktig framgångsfaktor för en väl fungerande mottagning.
– På dessa möten får distriktssköterskan möjlighet att ventilera sina tankar och fråga doktorn om råd kring enskilda patienter och situationer som uppstått eller kan uppstå i det dagliga arbetet. Bara vetskapen om att det finns avsatta tider i allas scheman för sådana här möten gör att stressen minskar, och distriktssköterskan känner sig tryggare i arbetet och i mötet med patienterna. Vi känner själva att detta är ett mycket professionellt arbetssätt.
Planerade samtal med husläkaren ger inte bara stöd och bekräftelse att mottagningen arbetar på rätt sätt utan genererar även ett kunskapsutbyte som är viktigt för distriktssköterskans kompetensutveckling.
– Att lära sig genom diskussion med husläkare ger många gånger en helt annan effekt än att söka information och förkovra sig i en text. För att kunna leda en mottagning krävs det även en vidareutbildning inom sitt specialistområde på 15 högskolepoäng.

Viktigt att visa framfötterna
På Hässelby vårdcentral, som är en stor vårdcentral med 20 000 listade patienter, finns också flera distriktssköterskeledda mottagningar. Blodtrycksmottagningen leds av Charlotte Ivarsson som har ett stort intresse av kompetensutveckling.
– För att få en sådan här chans gäller det att visa framfötterna och vara engagerad i sitt arbete. Min chef visste om att jag är intresserad av att arbeta med forskning och utvecklingsfrågor och när detta dök upp tvekade jag inte. Det är ett jättespännande och stimulerande arbete.
Charlotte Ivarsson berättar att hon fick vara med redan från start och utforma blodtrycksmottagningen efter olika riktlinjer, vårdprogram och evidensbaserade arbetssätt. Hon har fördjupat sig i forskning, studier och föreläsningar och tagit in kunskap från läkare för att lära sig mer om hypertoni.
– När det gäller hypertoni finns det inte samma möjlighet till specialistutbildning för distriktssköterskor som inom andra inriktningar så jag har fått söka information på annat sätt. För mig som kom från hemsjukvården har det varit oerhört lärorikt att få bygga upp en mottagning som omfattar 3 000 listade hypertoni-patienter.

Tar vara på kompetens
Att leda en mottagning är ett självständigt arbete som bygger på personligt ansvar, vilja att utvecklas och vara öppen för förändringsarbete. Charlotte Ivarsson får ansvar att lägga upp sitt eget schema, samverka med ansvarig husläkare och se till att mottagningen når uppsatta mål.
– Upplägget som primärvården i Stockholm har, är bra på så sätt att man tar vara på distriktssköterskans och läkarens kompetens på bästa möjliga sätt. Sen är det bra även för patienterna som får mer tid för öppet samtal hos distriktssköterskan.
Med förändringsarbete och kunskapsfördjupning vill Charlotte Ivarsson fortsätta utveckla blodtrycksmottagningen som nu har varit öppen i två år.
– För mig personligen har mottagningen inneburit att jag kommit med i en hjärt- och kärlgrupp som utvecklar vården för hjärt- och kärlpatienter inom hela Stockholms läns sjukvårdsområde.

Charlotte Ivarsson, distriktssköterska på Hässelby vårdcentral. Foto: Gonzalo Irigoyen
Charlotte Ivarsson, distriktssköterska på Hässelby vårdcentral. Foto: Gonzalo Irigoyen

Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO
• Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO, är en del av Stockholms läns landsting. SLSO ansvarar för landstingsdriven vård utanför akutsjukhusen.
• SLSO driver Akademiskt primärvårdscentrum där bland annat distriktssköterskor har möjlighet att genomföra studier och projekt på akademiska vårdcentraler.
• SLSO ansvarar även för de åtta akademiska vårdcentralerna som finns inom SLL primärvård.
• Hässelby vårdcentral, som är en akademisk vårdcentral, har cirka 20 000 listade patienter.
• Torsviks vårdcentral har cirka 11 000 listade patienter.
• I SLSO primärvård genomförs varje år drygt 1 000 000 besök hos sjuksköterska och mer än 1 500 000 besök hos läkare.
• I SLSO primärvård finns uppdrag inom husläkarverksamhet, hemsjukvård, primärvårdsrehabilitering, barnhälsovård, barnmorskemottagning, ungdomsmottagning, logopedi, asylmottagning och mansmottagning.

Kontaktpersoner:
Eva Pilsäter Faxner
Verksamhetsområdeschef Primärvård Tel: 08-123 400 55

Karolina Persson
HR-specialist Primärvård
Tel: 08-123 401 77

slso.sll.se/jobba-hos-oss

slso.sll.se/jobba-hos-oss

Publicerad: 12 oktober, 2016