Linköping satsar på preventiva förbättringsåtgärder

Presentation

Sjuksköterskorna Elin Fors, Lina Gustavsson, Kristin Eklind och Lise-Lotte Marmsjö. Foto: Lasse Hejdenberg
Sjuksköterskorna Elin Fors, Lina Gustavsson, Kristin Eklind och Lise-Lotte Marmsjö. Foto: Lasse Hejdenberg
Ortoped- och ryggkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, Region Östergötland är en arbetsplats med komplexa utmaningar. Detta, i kombination med tydliga förbättringssatsningar gällande återhämtning och patientsäkerhet, skapar en stimulerande och intressant arbetsmiljö.

På ortopediska kliniken i Linköping finns en tydlig inriktning mot förbättringsarbete och utveckling. Liksom på andra håll i regionen har kliniken introducerat den visuella metoden Gröna korset för att skapa ett arbetssätt för förbättringsarbete gällande riskbedömningar som inkluderar både patienter och medarbetare. Metoden skapades ursprungligen för att identifiera och kartlägga risker i linjeproduktion inom industrin, men har sedan dess adapterats för vårdens behov. Idag är modellen ett krav från regionen och ortopediska kliniken är en av de första som har integrerat den i sin verksamhet.
– Arbetet är inte helt klart utan det är en kontinuerlig utveckling för att kunna nyttja dess fördelar på lämpligast sätt. Det är en arbetsmetod som förbättrar den interprofessionella bedömningen, som lyfter och synliggör risker i vårdteamet och för patienten. Arbetssättet är utformat för att göra patienterna mer delaktiga i sin vård, berättar sjuksköterskan Lise-Lotte Marmsjö. Lise-Lotte är en erfaren sjuksköterska på ortopedavdelningen som dessutom är mentor för nyanställda sjuksköterskor och delaktig i sektionen för övre extremiteter.
Kollegan Kristin Eklind, som just nu studerar till specialistsjuksköterska inom kirurgisk vård och är ansvarig för ryggpatienter, håller med Lise-Lotte.
– Det är ett preventivt arbete som är närvarande i alla diskussioner vi har, vilket också gör det till ett lärotillfälle. Hittills har det medfört kortare vårdtider, tydlig skillnad i statistiken vad gäller vårdskador och stimulerat till ständiga förbättringsförslag. Målet är att detta ska leda till en arbetskultur där riskbedömningar alltid är en naturlig del som sitter i ryggraden och sker på rutin.

Schemaändring för återhämtning
Förbättringssatsningarna omfattar även konkreta åtgärder för medarbetarna, bland annat en omfattande förändring i schemaläggningen som ökar möjligheterna till återhämtning. Sjuksköterskorna Lina Gustavsson och Elin Fors betonar att den nya schemaläggningen redan har fått mycket positiv respons.
– Vi har tidigare arbetat med traditionella scheman där man ibland går direkt från kväll till dag, men forskningen visar att man inte är lika alert dagarna efter kvällspass. Det tar på krafterna och det är också sådant som har påverkat patientsäkerheten. Baserat på de vetenskapliga studier som finns gällande detta lade arbetsgruppen fram en önskan om att ändra schemat och de fick gensvar hos ledningen, säger Lina, som är facklig förtroendevald. Lina är även handledare på den kliniska undervisningsavdelningen KUA, och schemaläggare.
Elin, sjuksköterska, HLR-ansvarig och KUA-handledare på 70 procent, berättar att hon redan innan den övergripande förändringen hade haft en dialog med sin chef om behovet av att varva ner och att hon då fått möjlighet att planera sitt schema för större återhämtning.
– Jag känner betydligt större ork sedan schemaändringen och tycker att det är ett utmärkt initiativ att låta alla sjuksköterskor få det här utrymmet i sitt schema. Det var också väldigt skönt att få den responsen av min chef – det är lyhört och högt i tak och alla förslag beaktas. På så vis märks det verkligen att vi arbetar i team runt patienterna, där alla professioner för en dialog för att åstadkomma en så bra vård som möjligt. Detta skapar en bra arbetsmiljö.

Omväxlande arbetssituation
Alla fyra betonar att de ändrade förutsättningarna är av intresse för många av de sjuksköterskor som söker sig till regionen, men poängterar att det i första hand är arbetsklimatet och de intressanta uppgifterna som gör ortopediska kliniken till en attraktiv arbetsplats.
– Vi arbetar nära varandra och får lära oss väldigt mycket, så det finns stora möjligheter att utvecklas. Det är inte bara ortopediska åkommor vi hanterar, utan vi möts ofta av multisjuka patienter och har ett växlande tempo med oerhört varierande uppgifter, inklusive både akutvård och elektiva procedurer, pre- och postop vård, smärtlindring vid komplexa tillstånd, infektioner och satelliter från andra avdelningar. Det är väldigt brett och vi har förmånen att ha riktigt bra chefer, dessutom, avslutar de.

Ortoped- och ryggkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping
Ortoped- och ryggkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping ansvarar för ortopedisk specialistvård vilket innebär att diagnostisera, behandla och vårda patienter med akuta och kroniska problem i rörelseapparaten. Den vanligaste åkomman som behandlas är akuta frakturer (benbrott). De mest förekommande frakturerna är höft-, fotleds- och handledsfrakturer. Ryggkliniken ansvarar för planerad och akut ryggkirurgi i bröst och ländrygg inom Region Östergötland.

Utbildning är en integrerad del i verksamheten med KUA – klinisk undervisningsenhet på avdelning 31, med studenter inom alla professioner och även utbytesstudenter.

Region Östergötland
581 91 Linköping
Tel vxl: 010-103 00 00
E-post: region@regionostergotland.se
www.regionostergotland.se

Publicerad: 13 mars, 2018