Presentation
Svenska Kyrkan

Sjuksköterskor är efterfrågade inom diakonyrket

Publicerad 16 mars 2016
Maria Dean och Margareta Bjurbom har båda tidigare arbetat som sjuksköterskor men har valt att sadla om till diakon.
Maria Dean och Margareta Bjurbom har båda tidigare arbetat som sjuksköterskor men har valt att sadla om till diakon.

Att arbeta som diakon innebär att möta medmänniskor i glädje och sorg genom livets alla stadier. För Margareta Bjurbom och Maria Dean, som båda tidigare arbetat som sjuksköterskor men istället valt att sadla om till diakon, är diakonyrket en möjlighet att möta och stötta medmänniskor i alla åldrar på kristen grund.

Diakoni är alla kristnas och döptas uppdrag att möta människor i djup medmänsklig omsorg och respekt för hela människan i livets glädje och sorg. Svenska kyrkan har idag cirka 1 100 anställda diakoner. För att bli diakon krävs en godkänd högskoleutbildning med kandidatexamen, exempelvis socionom, sjuksköterska eller psykolog. Innan man kan söka till diakonutbildningen förutsätts att man är godkänd och antagen av ett stift samt gjort församlingspraktik och annat som stiftet ansvarar för. Därefter kan man antas till den ettåriga diakonutbildningen som bedrivs i Lund eller Uppsala.
Margareta Bjurbom har tidigare arbetat som operationssjuksköterska, men valde att utbilda sig till diakon eftersom hon hade en djup längtan efter att möta människor med olika livsfrågor utifrån en kristen grund. Efter fem år som diakon i Skövde församling arbetar hon numera som lärare på diakonprogrammet i Uppsala.
– Min erfarenhet från sjuksköter­skeyrket är en värdefull tillgång i mitt dagliga arbete, liksom mina tidigare livserfarenheter på det privata och professionella planet. Sjuksköterskor har en särskild blick för medmänniskors dolda behov, en förmåga att identifiera människor i behov av stöd. Därför behövs fler sjuksköterskor som vill bli diakoner, säger Margareta Bjurbom.

Från skolsköterska till diakon
För Maria Dean, som är specialistutbildad barnsjuksköterska och har arbetat med barn och familjer i drygt trettio år, har kallelsen att bli diakon växt fram successivt. När hon arbetade som skolsköterska mötte hon många barn med invandrarbakgrund som behövde samtala om sina svåra erfarenheter. Som skolsköterska hade hon varken tid eller tillräckliga redskap för att kunna föra djupare samtal med barnen.
– Jag kände att jag kunde ge mer och ville samtidigt utvecklas yrkesmässigt genom att tillföra en andlig dimension i mötet med medmänniskor. Jag började gå i själavård och fick även möjlighet att vara volontär på Ersta diakoni, vilket var mycket inspirerande, säger Maria Dean.
– För sjuksköterskor som värdesätter och vill fördjupa samtalet och det andliga mötet med individen är diakonyrket en spännande utvecklingsmöjlighet. Den som funderar på om diakonyrket är rätt väg att gå kan prova att själv gå i själavård eller prova på ideellt engagemang i Svenska kyrkans regi. Ett intresse för människor och deras livsöden samt en välutvecklad förmåga att var en lyssnande medmänniska är viktiga egenskaper för en diakon. Att vara diakon handlar om att vara en medmänniska i livets med- och motgångar, från vaggan till graven, säger Maria Dean.
Direkt efter examen börjar hon arbeta som diakon med inriktning mot hembesök och själavård i samarbete med ASIH i Oscars församling i Stockholm.
– Det är befriande att som diakon kunna möta människor utan att vara bunden av de lagstiftningar och förhållningsregler som gäller i sjukvården. Jag kan se till hela människan och ha med de själsliga dimensionerna i allt jag gör. Det känns också spännande att yrkesrollen är så mångsidig och variationsrik. Vissa dagar kanske jag möter daglediga med psykisk ohälsa, andra dagar kanske jag organiserar sorgegrupper för anhöriga eller gör hembesök hos äldre och sjuka, säger Maria Dean.

Margareta Jerrestrand, programchef för diakonprogrammet.
Margareta Jerrestrand, programchef för diakonprogrammet.

Går en ljus framtid till mötes
Diakoner möter ofta människor som befinner sig i utsatta situationer. Det kan röra sig om akuta livskriser, exempelvis en skilsmässa eller att en anhörig gått bort, men även olika former av mer långvarig utsatthet eller utanförskap, exempelvis ekonomisk utsatthet.
– En diakon ska dels vara en medmänniska som identifierar och stöttar individer som riskerar att komma i kläm och dels visa prov på handlingskraft genom att identifiera individer och grupper i behov av stöd samt koordinera församlingens ideella verksamhet, säger Margareta Bjurbom.
Den som funderar på en framtid som diakon går en ljus arbetsmarknad till mötes. Stora pensionsavgångar väntar och det råder brist på diakoner. Ett första steg för den som har en relevant högskoleutbildning och vill bli diakon är att ta kontakt med en stiftsdiakon.
– Diakonutbildningen har såväl sociala som vårdande inslag, vilket innefattar både ett omsorgs- och ett omvårdnadsperspektiv. En sjuksköterska som vill bli diakon har därmed en mycket god förutsättning att arbeta diakonalt. Diakonutbildningen har genomgått och genomgår förändringar i relation till omvärlden. Det medför att diakonens roll och framtida kompetenskrav i församling ständigt behöver tydliggöras, säger Margareta Jerrestrand, programchef för diakonprogrammet.

Svenska Kyrkan

Som diakon i Svenska kyrkan möter du människor i många livssituationer och i alla åldrar. Arbetet som diakon kan bland annat innebära samtal, själavård, att hålla gudstjänst, leda grupper och samarbeta med samhällets olika aktörer. En viktig uppgift för en diakon är att inspirera andra till diakonalt engagemang och samhällsansvar. Samspelet med andra medarbetare är en självklarhet i Svenska kyrkan. Från och med hösten 2014 ansvarar Svenska kyrkan för samtliga fyra pastoralteologiska utbildningar där diakonutbildningen är en av dem. Alla stift har en egen rekryteringsprocess, se mer information på vår hemsida, www.svenskakyrkan.se/utbildningsinstitutet

Svenska kyrkans utbildningsinstitut
Kyrkokansliet
751 70 Uppsala
Scheelevägen 17, Beta 6
223 70 Lund
Tel. vxl: 018-16 95 00
www.svenskakyrkan.se