Presentation

Vikten av att våga tala om matvanor

Publicerad 23 januari 2018

Inger Stevén, dietist på Livsmedelsverket och Sofia Trygg Lycke, specialistsjuksköterska inom barn och ungdom. Foto: Gonzalo Irigoyen
Inger Stevén, dietist på Livsmedelsverket och Sofia Trygg Lycke, specialistsjuksköterska inom barn och ungdom. Foto: Gonzalo Irigoyen
Fördelarna med en hälsosam livsstil är oräkneliga, men det kan vara en känslig sak att diskutera med sina patienter. Vårdpersonal kan göra stor skillnad genom att prata mer om hälsa och matvanor, men det gäller att informera sig om ämnet så att man känner sig trygg med att ta upp frågan.

Enligt WHO kan hjärt- och kärlsjukdomar förebyggas upp till 80 procent av hälsosam mat, rökstopp och ett begränsat intag av alkohol. Samtidigt skulle hela 30 procent av världens cancerfall kunna undvikas genom ökad fysisk aktivitet och normalvikt. Sedan 2011 har vården riktlinjer för att jobba med levnadsvanor och det finns ett enormt intresse från personalen.
Dietisten Inger Stevén, Livsmedelsverket, berättar att många tycker det är svårt att prata om matvanor med patienterna:
– Det är en komplex fråga med många faktorer, därför behövs ganska bred ämneskunskap för att känna sig bekväm. En del tvivlar även på att Livsmedelsverkets kostråd är evidensbaserade. Det är olyckligt – det finns en mycket bra grund för de råd vi har.

Information hos Livsmedelsverket
– Vi har samlat en mängd information på webbplatsen under rubriken Prata mat, rädda liv, bland annat flera utförliga faktaskrifter, föreläsningar och en webbutbildning som tagits fram i samarbete med Socialstyrelsen. Det finns också patientmaterial att ladda ner. Om alla inom vården hade den kunskap som finns i materialet tror jag att de skulle känna sig tryggare och att samtalet om matvanor skulle bli enklare och säkert ta ett jättekliv framåt, säger Inger.

Små förändringar kan göra stor skillnad
Sofia Trygg Lycke är specialistsjuksköterska inom barn och ungdom på Akademiskt primärvårdscentrum i Stockholms läns landsting och har lång erfarenhet inom livsstil, kostrådgivning och barnobesitas. Hon bekräftar att det kan vara känsligt att föra ett samtal om mat, men betonar att det är oerhört viktigt att våga väcka frågan.
– Genom bra mat och rörelsevanor kan man både få bättre blodtryck, sänka blodfetterna och få bättre insulinkänslighet. Brister det i kunskaperna finns utmärkta verktyg på Livsmedelsverkets hemsida, som bygger på de nordiska näringsrekommendationer som vi ska förmedla i mötet med patienterna.
– Bästa sättet att börja är helt enkelt att be om lov att ta upp ämnet och att inte ha så bråttom. Små förändringar kan göra stor skillnad på sikt. I början av en förändringsprocess är det många gånger lättare att lägga till hälsosamma förändringar, till exempel att börja äta mer grönsaker, avslutar hon.

Livsmedelsverket
På uppdrag av regeringen har Livsmedelsverket informerat yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården om hur de kan jobba med hälsosamma matvanor för att förebygga kroniska sjukdomar. Livsmedelsverket har faktaunderlag, evidensbaserade kostråd och verktyg för samtalet, och har i samarbete med Socialstyrelsen utvecklat en webbutbildning för vårdpersonal om samtal om mat. På Livsmedelsverkets webbplats finns särskilda sidor för vårdpersonal som vill prata mat och rädda liv.

Livsmedelsverket
Tel: 018-17 55 00
www.livsmedelsverket.se/pratamatraddaliv