Idag den 5 maj firar vi Sveriges och hela världens alla barnmorskor och lyfter fram arbetet de utför.
Världshälsoorganisationen WHO har också utnämnt 2020 till sjuksköterskans och barnmorskans år. Under året genomförs ett stort antal arrangemang och initiativ som på olika sätt synliggör sjuksköterskans och barnmorskans profession och omvårdnadens avgörande roll för en säker sjukvård.
Ni barnmorskor gör avgörande insatser för världens kvinnor och barn!
Välkommen att utbilda dig till specialistsjuksköterska på distans vid Linnéuniversitetet. Utbildningarna startar 31 augusti 2020. Ansök senast 16 mars.
Linnéuniversitetet erbjuder 9 specialistinriktningar, de flesta på distans. Behovet av specialistsjuksköterskor är stort, framför allt inom psykiatrin, vården av äldre, den högspecialiserade vården och primärvården.
”Jag blev positivt överraskad av upplägget i den här utbildningen. Vi varvar teoretiska studier i hemmet med klinisk praktik och träffar ute i studiegrupperna. Det tycker jag är ett mycket givande sätt att läsa på.”
Säger Markus Sjösten, som läst psykiatrisk vård vid Linnéuniversitetet
Psykiatrisk vård – Distans
Den nätbaserade utbildningen startar hösten 2020 både på halvfart och kvartsfart. Det råder stor brist på psykiatrisjuksköterskor vars kompetens behövs inom såväl psykiatrisk specialistvård som inom den nära vården. Vi erbjuder en bred specialistutbildning som förbereder dig för att möta komplexa behov och situationer i varierande vårdkontexter.
Vård av äldre – Distans
Den nätbaserade utbildningen som startar hösten 2020 genomförs på halvfart. En alltmer avancerad vård av äldre kommer framöver att ske inom primärvård och kommunal hemsjukvård. Vi gör sjuksköterskor rustade att oavsett vårdnivå erbjuda en god och nära vård av hög kvalitet med ett personcentrerat förhållningssätt.
Barnmorska – Kalmar, Västervik och Växjö och Karlskrona
Linnéuniversitetet
Linnéuniversitetet finns i Växjö och Kalmar och vi erbjuder över 150 utbildningsprogram och 1 300 fristående kurser. Här kan du läsa olika ämnen inom konst och humaniora, hälso- och livsmedelsvetenskap, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik och ekonomi.
Välkommen att utbilda dig till specialistsjuksköterska på distans vid Luleå tekniska universitet. Specialistutbildningarna startar 31 augusti 2020. Ansök 17 februari – 16 mars.
Nu finns det möjlighet att specialisera dina kunskaper och utveckla dig som sjuksköterska genom att bli specialistsjuksköterska. Alla våra specialistutbildningar uppfyller krav för magisterexamen och ger grundläggande behörighet till forskarutbildning. Utbildningarna genomförs på distans och bedrivs som heltidsstudier. Inriktningen mot psykiatrisk vård är nätbaserad och de två första terminerna bedrivs studierna på halvfart.
Sagt av en student: ”Kontakten med lärarna är mycket bra. De är väldigt engagerade och mån om oss studenter. Jag känner mig mer omhändertagen och sedd nu när jag läser vid en nätbaserad utbildning än jag tidigare gjort vid studier på universitet.”
Terese Wahlroos, som specialistutbildat sig inom psykiatrisk vård på Luleå tekniska universitet.
Klicka på länkarna för mer information och ansökan
Utbildningarna startar 31 augusti 2020. Ansök 17 februari – 16 mars.
Fördjupa dina kunskaper som sjuksköterska genom att bli specialistsjuksköterska vid Uppsala universitet.
– Vi erbjuder flera specialistinriktningar med start 31 augusti 2020. Ansök 17 februari till 16 mars.
Våra utbildningar är nära förknippade med de kliniska verksamheterna. Alla våra lärare har nära kontakt med praktisk omvårdnad och många är även i forskningsfronten inom sina områden.
Du fördjupar dina kunskaper som sjuksköterska och lär dig att:
– Självständigt ansvara för patientens omvårdnad inom sluten och öppenvård.
– Delta i utveckling av hälso- och sjukvård i samverkan med andra professioner.
– Leda utvecklingen av evidensbaserad vård.
Specialistsjuksköterskeprogrammet leder till en akademisk yrkesexamen på avancerad nivå. Du kan även ansöka om magisterexamen om du skriver ett examensarbete om 15 hp.
För mer information och ansökan, klicka på länkarna nedan
Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet. Foto: Dan LeppNästan 2 av 3 sjuksköterskor tror att sjukvården om tre till fem år kommer att fungera sämre än idag. Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro, betraktar det som en stor utmaning att bedriva en hälso- och sjukvård där majoriteten av sjuksköterskorna saknar tilltro till sjukvårdens framtid.
– Det är inte konstigt att så många sjuksköterskor har en negativ syn på vårdens framtida utveckling. Flera faktorer bidrar, bland annat att många arbetsgivare väljer att anställa andra yrkesgrupper än sjuksköterskor, vilket ökar sjuksköterskors arbetsbelastning. Det faktum att många sjuksköterskor tvingas till ett arbetssätt som inte överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet bidrar säkerligen också, säger Sineva Ribeiro.
Skapa tillit till välfärden
– I och med vår legitimation har vi ett samhällsansvar att varna när sjukvården inte bedrivs utifrån beprövad erfarenhet och evidens. Många sjuksköterskor upplever att politikerna inte lyssnar på dem och att det inte kommer att ske några förbättringar. Politikerna har tyvärr inte insett vikten av att väljarna placerat sjukvårdsfrågan högst upp på sin politiska agenda. De har ett stort ansvar att fatta beslut som skapar tillit till välfärden, men misslyckas ofta, säger Sineva Ribeiro.
Sjukvårdspolitiker brister
Nästan 9 av 10 sjuksköterskor anser att de politiskt ansvariga för hälso- och sjukvården i Sverige inte gör ett bra arbete.
Sjuksköterskornas låga förtroende för sjukvårdens politiskt ansvariga beror, enligt Sineva Ribeiro, på att de får höra att det är ekonomin som styr vilken vård som ska bedrivas och vilken vård befolkningen har rätt till. Resultatet av det låga förtroendet är att sjuksköterskor lämnar den offentligt styrda vården och istället söker sig till privat sektor och bemanningsföretag. Även viljan att utbilda sig till sjuksköterska påverkas negativt.
Brist på bra villkor
– Politiker bör sluta prata om att det är brist på sängplatser som orsakar långa vårdköer och stängda vårdplatser, när det i själva verket är brist på bra villkor för bland andra sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Politiker har ett ansvar för hur de beskriver verkligheten, men även för sjuksköterskors förutsättningar att bedriva en god och säker vård och ha en god arbetsmiljö, säger Sineva Ribeiro.
Sineva Ribeiros viktigaste åtgärder för att sjuksköterskors arbetssituation ska förbättras
• Ett lönelyft på 10 000 kronor för särskilt yrkesskickliga. Vi kräver att särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor, till exempel de med lång erfarenhet och specialistkompetens, ska få ett lönelyft som innebär att de höjer sin medellön från cirka 36 000 till 46 000 kronor per månad (2018). Då kommer rätt kompetens att stanna kvar och söka sig tillbaka till vården och vi får en kontinuitet som gynnar både personal och patienter. Målet om 10 000 kronor mer till särskilt yrkesskickliga gäller både sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker och barnmorskor. • Ökade möjligheter till hälsosamma arbetstider. Eftersom många arbetsplatser kräver sjuksköterskebemanning dygnet runt och årets alla dagar, samtidigt som bristen på kollegor är stor, är det ofta svårt för sjuksköterskor att få en hälsosam arbetstidsförläggning med tillräcklig fritid. För att uppnå hälsosamma arbetstider krävs fler kollegor med rätt kompetens. På arbetsplatsen behöver man även arbeta mer med hälsosam arbetstidsförläggning. Det är inte hållbart att bemanna vården genom extrapass och övertid med en schemaläggning som ger alldeles för lite vila och återhämtning. • Fler särskilt yrkesskickliga i vården. Vi behöver fler särskilt yrkesskickliga, de som är ryggraden i vården, som skapar trygghet och stabilitet i teamen och som handleder och stöttar de nya i yrket. Genom bättre villkor för denna grupp skapar vi förutsättningar hela vården att fungera väl, både för personal och patienter.
Hur kommer svensk sjukvård att fungera om 3-5 år?
I februari 2019 svarade 2/3 av sjuksköterskorna att de anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll. Om du blickar 3-5 år framåt. Vad tror du om hälso- och sjukvården i Sverige då? Den kommer att fungera…
Vilken är din uppfattning om de politiskt ansvariga för hälso- och sjukvården i Sverige (främst på regionnivå och på nationell nivå)? De gör...
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 26–30 september 2019. Endast de som arbetar som sjuksköterskor eller inom hälso- och sjukvården har svarat på frågorna. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.
Ylva Thernström Blomqvist, biträdande avdelningschef och Anna Restrup, avdelningschef vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Mikael Wallerstedt– Kompetensmodellen förtydligar vad sjuksköterskan förväntas kunna i olika skeden av sin karriär, säkerställer en bra kompetensutveckling och ökar sjukhusets attraktivitet som arbetsgivare, säger Anna Restrup, avdelningschef vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Akademiska sjukhuset i Uppsala har infört en kompetensmodell som tydligt beskriver hur kompetensen utvecklas från att vara ny i rollen till att vara en erfaren eller kanske till och med disputerad sjuksköterska.
Varje verksamhetsområde utgår från sjukhusets övergripande kompetensmodell, en modell som sedan anpassas lokalt efter varje avdelnings specifika verksamhet.
Avdelning 95F, en intensivvårdsavdelning för nyfödda, har arbetat utifrån kompetensmodellen i snart ett halvår.
– Ett konkret resultat är ökad tydlighet på flera plan, medarbetarna får en väldigt bra bild av vad som förväntas av dem i det dagliga arbetet. Modellen är också kopplad till ett utbildningspaket och ger klarhet i vad som krävs om de skulle vilja gå vidare i karriären. För oss chefer är modellen ett stöd inte minst i kommande medarbetar- och lönesamtal, säger Anna Restrup, avdelningschef.
Planering
Hon berättar att kompetensmodellen även har blivit en viktig del av avdelningens kompetens- och bemanningsplanering.
– Vi har satt färg på de olika faserna i modellen och bestämt att det ska finnas ett visst antal medarbetare från varje färg på arbetspassen så att avdelningen har en jämn kompetens över dygnet.
Ylva Thernström Blomqvist, biträdande avdelningschef, påpekar vikten av att kompetensmodellen inte är en karriärstege.
– Här finns inga trappor utan en modell bestående av olika faser, där det finns acceptans för att sjuksköterskor som vill fortsätta arbeta i sin nuvarande roll också ska få göra det.
Framtid
För framtiden hoppas hon att kompetensmodellen ska bidra till en god arbetsmiljö.
– Att ha en tydlig struktur för kompetensutveckling skapar både trygghet och framtidstro.
Anna flikar in att kompetensmodellen är bra också ur rekryteringssynpunkt eftersom sökande lätt kan läsa sig till vilka krav som ställs, vilken kunskapsnivå de befinner sig på och vilken utbildning som erbjuds.
– Modellen är visserligen inte kopplad till lön men underlättar hur lönesättningen ska se ut i förhållande till erfarenhet och kompetens. Tydligheten gynnar alla, fastslår Anna.
Vår kompetensmodell beskriver kompetens- och utvecklingsvägar på Akademiska sjukhuset. Modellen baseras på de sex kärnkompetenserna för hälso- och sjukvårdspersonal: evidensbaserad vård, personcentrerad vård, samverkan i team, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård samt informatik.
Akademiska sjukhuset
751 85 Uppsala
Tel: 018-611 00 00 www.akademiska.se
Elena Kolesnikova, specialistsjuksköterska inom kirurgisk vård på Västmanlands sjukhus i Västerås..Få specialistinriktningar erbjuder samma mångfald av karriärvägar som kirurgin. Antalet kirurgiska specialiteter är många och det är även en av få inriktningar där man i dagsläget kan utbilda sig till avancerad specialistsjuksköterska.
Knappt hälften av sjuksköterskorna kan tänka sig att arbeta med kirurgiska specialiteter.
– Det känns verkligen positivt att sjuksköterskornas intresse för kirurgiska specialiteter är så stort, säger Elena Kolesnikova, specialistsjuksköterska inom kirurgisk vård på Västmanlands sjukhus i Västerås.
Allmän kirurgi är ett omfattande specialistområde med många subspecialiteter, exempelvis trauma-, kolorektal-, bröst- och övre gastrointestinalkirurgi. Sjuksköterskor inom kirurgisk vård kan arbeta inom alla dessa specialiteter. Ortopedisk kirurgi, gynekologisk kirurgi, urologi och ögonkirurgi är exempel på smalare specialiseringar.
Möjligheterna tar aldrig slut
Som sjuksköterska kan man arbeta på en kirurgisk vårdavdelning, men man kan även efter något år tjänstgöra på en kirurgisk mottagning där man specialiserar sig på exempelvis endoskopiska behandlingar eller som kontaktsjuksköterska för cancerpatienter.
– Kirurgisk vård är en optimal inriktning för sjuksköterskor som söker utmaningar och utveckling. Jag har förmånen att följa patienter genom att möta dem både före och efter operation. Arbetet handlar mycket om samordning och att ha ett patientcentrerat perspektiv i sitt arbete. Sjuksköterskor som söker kontinuerliga utmaningar behöver definitivt inte begränsa sig genom att söka sig endast till akutmottagning eller ambulans. Eftersom kirurgi är ett så mångfacetterat område tar utvecklingsmöjligheterna i princip aldrig slut, säger Elena Kolesnikova.
Avancerad specialistsjuksköterska
Efter fyra år som specialistsjuksköterska valde hon att börja utbilda sig på deltid till avancerad specialistsjuksköterska inom kirurgi. När hon blir färdig avancerad specialistsjuksköterska kommer hon att kunna arbeta självständigt med bedömning, behandling och uppföljning av både medicinska behov och omvårdnadsbehov hos den kirurgiska patienten. Rondarbete, remisshantering samt in- och utskrivning kommer att ingå i arbetsuppgifterna.
– Eftersom jag drivs av att ständigt utvecklas och lära mig nya saker kändes kirurgi som en självklar inriktning för mig. Kirurgin erbjuder så många olika inriktningar och diagnoser att fördjupa sig i och har tydliga karriärvägar. Det finns alltid nya saker att lära eftersom tekniken, operationsmetoder och omvårdnadsforskningen ständigt utvecklas, säger Elena Kolesnikova.
Skulle du kunna tänka att arbeta med kirurgiska specialiteter?
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 26–30 september 2019. Endast de som arbetar som sjuksköterskor eller inom hälso- och sjukvården har svarat på frågorna. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.
Alexandra Jägerström, rotationssjuksköterska vid Funktion Akut i Huddinge. Foto: Gonzalo IrigoyenAtt arbeta med rotation inom Funktion Akut på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge erbjuder en omväxlande och utvecklande karriärmöjlighet för sjuksköterskor som vill växa i sin yrkesroll.
Som rotationssjuksköterska vid Funktion Akut i Huddinge växlar man mellan två enheter; här får man chansen att utvecklas som person och att få en större förståelse för akutsjukvårdens olika inriktningar och förutsättningar. För Alexandra Jägerström handlade det mycket om att få chansen att stärka sin egen kunskap och bredda sin kompetens.
– Jag blev färdig sjuksköterska 2015 och sökte mig direkt till Huddinge. Jag har alltid varit intresserad av akutsjukvård – det är roligt när det händer något och man behöver kunna lite av allt, så för mig var det helt rätt val. Vi har ett varierat patientflöde med alla möjliga typer av människor och diagnoser, säger Alexandra.
Att axla rollen som rotationssjuksköterska blev en ögonöppnare för Alexandra. Det gav henne en insikt i hur sluten- och öppenvården kan arbeta tillsammans på ett effektivare sätt. Dessutom har det gett henne chansen att dela dessa insikter med sina kollegor både på avdelningen och på akutmottagningen.
– Man får en helt annan bild av patientens väg genom vården och det gör det lättare att förstå sambanden. Det gör att man kan undvika onödiga missförstånd. Det finns mycket att lära genom att rotera och man får på många vis det bästa av två världar, berättar hon.
En rolig utmaning
Sjuksköterskan Cecilia Nieminen började sin bana på i Södertälje och sökte sig till Huddinge specifikt för att få möjligheten till rotation.
– Jag ville testa något nytt och akutsjukvård har alltid varit ett intresseområde för mig. Nu har jag chansen att både vara på akutmottagningen och på en vårdavdelning. Eftersom jag har en nära dialog med min chef på min hemavdelning kändes det inte som ett lika stort steg att gå till akutmottagningen.
Hon valde att arbeta med rotation i mångt och mycket för sin personliga utveckling inom yrket, men hon betonar att hon har kunnat dra stor nytta av de erfarenheter hon fått på de respektive klinikerna.
– Många av de lärdomar jag har fått har jag tagit med mig som förbättringsförslag för att underlätta arbetet på båda enheterna. På akutmottagningen är till exempel patientmötet annorlunda – många gånger är man en av de första som träffar patienterna och då behöver man kunna göra en snabb bedömning av patientens tillstånd för ge rätt vård i rätt tid. På min hemavdelning MAVA är diagnosen redan på plats och man vårdar istället efter en tydlig plan. Det ställer väldigt skilda krav på mig som sjuksköterska, vilket är en rolig utmaning.
Goda fortbildningsmöjligheter
Kollegan Anna Lipnicka har arbetat som sjuksköterska i Polen sedan 1995. Då hon flyttade till Sverige 2007 sökte hon sig genast till Funktion Akut och idag har hon sin hemavdelning på KAVA. Sedan 1,5 år tillbaka arbetar hon med rotation mellan KAVA och MIMA.
– Jag håller med om att man utvecklas väldigt mycket då man kan gå runt till olika enheter och det är något jag verkligen trivs med! Jag har arbetat med kirurgi på KAVA i flera år, så att nu få möta nya kollegor och ta del av MIMAs arbetssätt, patientgrupp och rutiner är både roligt och lärorikt. På MIMA är fallen ofta mer komplexa och vården mer avancerad, så jag har fått många nya erfarenheter genom att se hur de arbetar och tar hand om kritiskt sjuka patienter.
En annan fördel med rotationstjänsterna är möjligheten att vara delaktig i olika kompetensutvecklingsperspektiv. Varje enhet anordnar utbildningsprogram som är skräddarsydda för dess aktuella behov, och som rotationssjuksköterska kan man tillgodogöra sig programmet hos båda sina enheter.
– Ökat kunskapsutbyte och bättre dialog mellan klinikerna leder till både bättre samarbete och större förståelse. På så vis blir en bredare kompetens något både vi själva, de olika klinikerna och våra patienter gagnas av, avslutar Anna.
Anna Lipnicka och Cecilia Nieminen, rotationssjuksköterskor vid Funktion Akut i Huddinge. Foto: Gonzalo Irigoyen
Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge har en av Sveriges största akutmottagningar. Här finns en akutmottagning, fyra akutsjukvårdsavdelningar och en skrivbyrå. På Funktionsområde Akut Huddinge bedrivs specialiserad akutsjukvård, som en del av Karolinska universitetssjukhuset. En mångfald av diagnoser ger många utvecklingsmöjligheter. Arbetet sker i team med exempelvis sjuksköterska, läkare, undersköterska och medicinsk sekreterare.
Ami Hommel, ordförande i Svensk Sjuksköterskeförening. Foto: Jonas HermanssonI en SKOP-undersökning som gjorts mot Svensk Sjuksköterskeförenings medlemmar framgår att 43 procent har funderat på att lämna arbetet som sjuksköterska under det senaste året. Bland yngre sjuksköterskor har hälften funderat på att lämna yrket.
– Undersökningsresultatet är naturligtvis alarmerande. Samtidigt har nästan sextio procent av sjuksköterskorna inte övervägt att lämna yrket. Svensk och internationell forskning visar att färre sjuksköterskor i vården ger fler dödsfall, längre vårdtider och fler återinskrivningar. När många sjuksköterskor lämnar yrket tvingas man även stänga vårdplatser, vilket självklart är allvarligt, säger Ami Hommel, ordförande i Svensk Sjuksköterskeförening.
Försämrad patientsäkerhet
Bland yngre sjuksköterskor i åldern 22–35 år har 50 procent funderat på att lämna yrket. Det beror troligen, enligt Ami Hommel, på att möjligheterna till reflektion är betydligt färre i yrkeslivet än under studietiden. Svensk sjuksköterskeutbildning är mycket bra, men när unga sjuksköterskor kommer ut i det hektiska arbetslivet och det inte motsvarar de förväntningar som de har kan det leda till samvetsstress. De kanske inte heller erbjuds kontinuerlig fortbildning eller får de möjligheter att ge god omvårdnad som de önskar. Det kan innebära att de byter yrke eftersom de är unga och inte rädda för att skola om sig.
– Att många sjuksköterskor funderar på att lämna yrket innebär att patientsäkerheten inte kan upprätthållas och att det viktiga teamarbetet, där alla professioner tillsammans med patienten fyller lika viktiga funktioner, hamnar i obalans, säger Ami Hommel.
Ami Hommels krav för att fler sjuksköterskor ska vilja stanna kvar i yrket:
• Ett rimligt antal patienter per sjuksköterska. Sjuksköterskor ansvarar i dagsläget för sjukare och mer komplexa patienter jämfört med för exempelvis tio år sedan. Det ökar förstås arbetsbördan. Det är därför viktigare än någonsin att varje sjuksköterska ansvarar för ett rimligt antal patienter. • Möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling. Sjuksköterskor har rätt till ett livslångt lärande. Kontinuerlig kompetensutveckling är därför helt centralt för alla sjuksköterskor. • Bra chefsstöd och tydliga rutiner. Sjuksköterskor som får bra chefsstöd känner oftare att de räcker till. De slipper samvetsstress och känslan av att bara hinna med det absolut mest nödvändiga. • Uppvärdera sjuksköterskors kompetens. Att ledning och kollegor inser vikten av sjuksköterskors kompetens är otroligt viktigt. Det är även en av de faktorer sjuksköterskorna i vår undersökning ansåg som avgörande för att stanna i yrket. • Sjuksköterskor på samtliga ledningsnivåer. För att omvårdnaden ska få rätt fokus och uppmärksamhet i hela vårdprocessen krävs sjuksköterskor med mandat på samtliga chefsnivåer, såväl i första linjen som högre upp i chefslagren.
Har du funderat på att lämna arbetet som sjuksköterska? Andel som senaste året har funderat på att lämna.
Om undersökningen
Undersökningen gjordes av SKOP på uppdrag av Svensk Sjuksköterskeförening den 14 mars–7 april 2019. Undersökningen gjordes mot ett urval av Svensk Sjuksköterskeförenings cirka 55 000 medlemmar. 1 300 medlemmar svarade på undersökningen.
Mahnaz Magidy, avancerad specialistsjuksköterska och Tina Gustafsson, enhetschef på kirurgkliniken i Västerås. Foto: Anders Forngren
Kirurgen i Region Västmanland satsar på sina sjuksköterskor. Här arbetar en av Sveriges få avancerade specialistsjuksköterskor och hon implementerar och stöttar fler specialistsjuksköterskor att nå den rollen.
Mahnaz Magidy var något av en pionjär när hon tog steget 2011 att läsa till avancerad specialistsjuksköterska, eller nurse practitioner som det kallas internationellt, i kirurgi. Då hölls utbildningen inte i Sverige så hon började initialt att studera i Philadelphia, USA. I Sverige startades utbildningen 2012 på hälsouniversitet i Linköping, där Mahnaz fortsatte sina studier. Hon arbetade sedan fem år i en annan region innan hon kom till kirurgkliniken i Västerås. Nu är hon drivande för att tillsammans med kliniken möjliggöra för andra specialistsjuksköterskor i kirurgi att vidareutbilda sig och axla rollen som nurse practioner.
– Detta är en utvecklande karriärväg för sjuksköterskor, och ger möjlighet att arbeta kliniskt med mycket större kompetens, mandat och ansvar, säger Mahnaz Magidy.
Som nurse practioner får man betydligt bredare medicinskt ansvar och befogenheter. Exempelvis kan man ordinera olika prover och undersökningar, utvärdera interventioner och sätta in åtgärder. Detta skapar ett bättre flöde och omhändertagande, som ger kontinuitet i patientens vårdförlopp och tryggare hemgång. En viktig uppgift är att hålla i utbildning och handleda övrig vårdpersonal.
– Jag ser en tydlig positiv effekt av den kompetens som Mahnaz tillför kliniken. Hon har en kompetens som gör att hela teamet förstärks i arbetet kring patienten och att arbetet flyter på mycket effektivare. Hon är uppskattad av medarbetarna, berättar enhetschef Tina Gustafsson.
Fokus på utveckling
Kirurgkliniken i Region Västmanland har en stark fokus på utbildning och kompetensutveckling. När Mahnaz började på sjukhuset i Västerås var hon den första avancerade specialistsjuksköterskan i Region Västmanland. Nu har ytterligare två sjuksköterskor på kirurgkliniken börjat på utbildningen i Linköping, som består av två års halvtidsstudier på mastersnivå. Utbildningen sker under betald arbetstid, vilket även gäller sjuksköterskor som vill läsa till specialistsjuksköterska.
– Vi vill verkligen uppmuntra och stödja andra sjuksköterskor att ta det här steget, säger Tina.
I dagsläget finns endast ett 30-tal nurse practitioner i Sverige, men yrket är väletablerat i flera andra länder, inte minst USA, berättar Mahnaz.
– Den här rollen fyller en enormt viktig funktion i vården och är ett komplement som tidigare saknades i teamet kring patienten. Det är värdefullt att Region Västmanland ser resultat och möjliggör för fler sjuksköterskor att välja den här utvecklande rollen och karriärvägen.
Kirurgkliniken i Region Västmanland erbjuder många stimulerande och utvecklande karriärmöjligheter för sjuksköterskor. Här har du möjlighet att på betald arbetstid läsa till specialistsjuksköterska och avancerad specialistsjuksköterska. Välkommen att läsa mer på: www.regionvastmanland.se
Just another NMDashboard.se Sites site
Om Framtidens Karriär – Sjuksköterska
Framtidens Karriär är en periodisk tidskrift som ges ut mot sjuksköterskor, psykologer, läkare och socionomer. Framtidens Karriär – Sjuksköterska belyser framtidsfrågorna för sjuksköterskeyrket och hälso- och sjukvården samt utvecklingsmöjligheter inom yrket. Vår målgrupp är främst yrkesverksamma sjuksköterskor med även sistaårsstudenter på sjuksköterskeutbildningarna. Framtidens Karriär – Sjuksköterska publiceras både som magasin och som webbtidning.
Upphovsrätt
Allt material på www.sjukskoterskekarriar.se och i tidningen Framtidens Karriär – Sjuksköterska skyddas av upphovsrättslagen. För att publicera material från www.sjukskoterskekarriar.se eller från Framtidens Karriär – Sjuksköterska krävs tillstånd från NextMedia. Citera oss gärna, men ange då källan. Länka gärna till våra artiklar.
GDPR
I och med den nya GDPR-lagstiftningen ber vi att kontakta oss om ni inte önskar denna tidning tillskickad, delta i våra undersökningar eller på annat sätt informeras om innehållet. Maila till för att avregistrera er. Ange att det gäller tidningen Framtidens Karriär – Sjuksköterska.
Framtidens Karriär – Sjuksköterska produceras av NextMedia som sedan många år är specialiserade på bransch- och karriärtidningar.
NM NextMedia AB
Skeppargatan 26
114 26 Stockholm
Tel: 08-661 07 90
| www.nextmedia.se
Cookies
Vi använder så kallade cookies för att förbättra din upplevelse av vår hemsida. Genom att klicka ”Acceptera alla” ger du ditt medgivande till samtliga cookies. Du kan också klicka ”Anpassa inställningar” för att manuellt avgöra vilka cookies du vill acceptera.
Denna hemsida använder cookies för att förbättra din upplevelse av den. De cookies som är kategoriserade som nödvändiga lagras i din webbläsare eftersom de är nödvändiga för hemsidans grundläggande funktioner. Hemsidan använder också cookies för att till exempel analysera hur du använder hemsidan. Dessa cookies lagras i din webbläsare endast med ditt medgivande. Du kan välja att neka dessa cookies men det kan ha viss inverkan på hemsidans beteende.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. These cookies ensure basic functionalities and security features of the website, anonymously.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
viewed_cookie_policy
1 year
The cookie is set by the GDPR Cookie Consent plugin to store whether or not the user has consented to the use of cookies. It does not store any personal data.
Advertisement cookies are used to provide visitors with relevant ads and marketing campaigns. These cookies track visitors across websites and collect information to provide customized ads.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
_fbp
3 months
This cookie is set by Facebook to display advertisements when either on Facebook or on a digital platform powered by Facebook advertising, after visiting the website.
fr
3 months
Facebook sets this cookie to show relevant advertisements to users by tracking user behaviour across the web, on sites that have Facebook pixel or Facebook social plugin.
NID
6 months
NID cookie, set by Google, is used for advertising purposes; to limit the number of times the user sees an ad, to mute unwanted ads, and to measure the effectiveness of ads.
VISITOR_INFO1_LIVE
5 months 27 days
A cookie set by YouTube to measure bandwidth that determines whether the user gets the new or old player interface.
YSC
session
YSC cookie is set by Youtube and is used to track the views of embedded videos on Youtube pages.
yt-remote-connected-devices
never
YouTube sets this cookie to store the video preferences of the user using embedded YouTube video.
yt-remote-device-id
never
YouTube sets this cookie to store the video preferences of the user using embedded YouTube video.
Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
_ga
2 years
The _ga cookie, installed by Google Analytics, calculates visitor, session and campaign data and also keeps track of site usage for the site's analytics report. The cookie stores information anonymously and assigns a randomly generated number to recognize unique visitors.
_gat_gtag_UA_74742564_1
1 minute
Set by Google to distinguish users.
_gid
1 day
Installed by Google Analytics, _gid cookie stores information on how visitors use a website, while also creating an analytics report of the website's performance. Some of the data that are collected include the number of visitors, their source, and the pages they visit anonymously.
CONSENT
2 years
YouTube sets this cookie via embedded youtube-videos and registers anonymous statistical data.
vuid
2 years
Vimeo installs this cookie to collect tracking information by setting a unique ID to embed videos to the website.
Functional cookies help to perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collect feedbacks, and other third-party features.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
S
1 hour
Used by Yahoo to provide ads, content or analytics.