Att svara på frågan hur man är en bra ledare är lättare sagt än gjort. Svaren är oftast minst lika många som frågorna men kärnan i bra ledarskap kan sägas ligger i uppriktighet och i förmågan att på ett målmedvetet och systematiskt sätt följa upp och utvärdera pågående förbättringsarbeten.
– Som ledare måste man vara genuint intresserad av att testa nya idéer, säger Efva Lagerstedt, anestesisköterska och vice vd samt ansvarig för akut- och diagnostikenheter hos Tiohundra AB i Norrtälje.
– Ska man kunna driva ett förbättringsarbete kan man inte stanna upp för länge vid sådant som kan ses som ett hinder utan det handlar om att se målet och vara lösningsfokuserad. De hinder man identifierar bör dokumenteras och hanteras i en riskanalys som en förberedelse för framtida projekt.
Lyhördhet och lagarbete i centrum
Hon understryker att förbättringsaktiviteter naturligtvis kan se olika ut beroende på var i organisationen man befinner sig, men framhåller samtidigt att hon själv är oerhört intresserad av verksamhetsutveckling och inte har något emot att kavla upp ärmarna och delta i arbetet.
– Det behövs både energi och uthållighet för att personalen ska ha goda möjligheter att driva förbättringsarbeten. Det innebär att man som ledare måste vara tillgänglig för att stötta gruppen. Man måste också vara en lagspelare och förstå teamets betydelse för att få bästa effekt i ett förändringsarbete. Det går inte att köra sitt eget race, utan vi är alla en del av ett maskineri. Ett förbättringsarbete är en kollektiv process.
Upphovsidéerna till de flesta förändringsarbeten kommer från medarbetarna och en förutsättning för att omsätta idéerna i praktiken är att man som ledare har en jordnära inställning till sin roll. Lagerstedt menar att det i synnerhet är viktigt att vara lyhörd och att ta vara på olika initiativ.
– Mina medarbetare kan med enkelhet få kontakt med mig och det finns en god dialog mellan oss. När man får vara med och påverka blir man en del av en helhet. Delaktighet leder ofta till positiva förändringar.
Vågar utmana systemet
Inom Tiohundra finns i stort sett alla typer av vård- och omsorgsverksamheter som var och en kan dra nytta av förändringsarbetet inom organisationen. Några exempel är införandet av läsplattor i primärvården för distriktssköterskor, nya rutiner för hemgång, säker läkemedelshantering i hemtjänst, läkarjourer på äldreboenden och elektroniska checklistor.
– Omvärlden förändras och verksamheten behöver anpassas därefter för att kunna tillmötesgå behoven utifrån de resurser vi har. Vi gör inte dåligt ifrån oss idag, tvärtom, men vi måste möta framtida behov och anpassa dem efter dagens teknologi. Ibland kan man behöva utmana systemet och för det krävs det en hel del mod.
– Man får dock inte glömma att utvärdera efterhand – drar vi någon nytta av just det här eller det här? Det vet vi ju inte förrän vi har provat, vilket i sig är en intressant utmaning och en viktig del i ett systematiskt arbetssätt.