Sjuksköterskor med examen från ett land utanför EU kan gå en ettårig kompletteringsutbildning för att få en svensk sjuksköterskelegitimation. För Adanech Getahun krävdes tre år av svenskstudier, undersköterskejobb och kompletteringsutbildning innan hon äntligen nådde sitt mål: en svensk legitimation.
– Jag kom till Sverige eftersom min man studerade på universitetet i Umeå. Jag hade jobbat som sjuksköterska i ett år i Etiopien, i akutsjukvården och på en medicinsk avdelning. När jag kom till Sverige började jag läsa svenska på SFI. Jag praktiserade samtidigt som undersköterska på ett äldreboende för att stärka mina svenskkunskaper, säger Adanech Getahun.
Att få in en fot i den svenska sjukvården var spännande och lärorikt på många sätt. Adanech Getahun fick bland annat en bild av hur sjukvården är organiserad och hur man arbetar med rutiner och dokumentation.
Samlat mycket erfarenhet
– När vi flyttade till Stockholm jobbade jag som undersköterska på ett äldreboende och på Stockholms sjukhem parallellt med svenskstudierna. Jag hade verkligen stor nytta av all erfarenhet jag samlade på mig i arbetet som undersköterska, det bidrog till att jag kände mig trygg i min roll när det väl var dags att börja arbeta som sjuksköterska, säger Adanech Getahun.
När hon var klar med SFI-studierna kände hon sig redo att söka till kompletteringsutbildningen för sjuksköterskor med utländsk examen på Karolinska institutet. Målet var självklart att få en svensk sjuksköterskelegitimation och att kunna börja arbeta som sjuksköterska igen.
Tillsvidareanställd sedan ett år
– Under kompletteringsutbildningen praktiserade jag bland annat på neurologen på Karolinska i Huddinge. Jag trivdes väldigt bra och erbjöds jobb där när jag var klar med utbildningen. Jag praktiserade även på ett äldreboende i Huddinge. Det tog ett par år innan jag kunde börja praktisera sjuksköterskeyrket i Sverige, men sedan drygt ett år tillbaka är jag tillsvidareanställd på ett korttidsboende i Huddinge, säger Adanech Getahun.
En avgörande skillnad mellan att arbeta som sjuksköterska i Etiopien och Sverige är att man i Sverige arbetar mer i kompetensöverskridande team. I Etiopien arbetar sjuksköterskor och läkare betydligt mer enligt stuprörsmodellen.
Specialistsjuksköterska
– Kompletteringsutbildningen var jättebra, den bestod av en genomtänkt blandning av teori och praktik. Mitt råd till andra sjuksköterskor med utländsk examen är att vara målfokuserad och att både läsa svenska och samla på dig så mycket erfarenhet som möjligt som undersköterska. Det har du verkligen nytta av om du senare söker dig till kompletteringsutbildningen. Mitt nästa mål är att utbilda mig till specialistsjuksköterska i onkologi, säger Adanech Getahun.