Regeringsutredningen ”Framtidens specialistsjuksköterska – ny roll, nya möjligheter” presenterades i november 2018. Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening är kritiska och anser att specialistutbildningarna måste utgå ifrån patienternas och sjuksköterskornas behov och inte arbetsgivarnas intressen.
– Vi anser inte att utredningen är tydlig med vilken kompetens som behövs i framtidens hälso- och sjukvård. Utredningens utgångspunkt är istället arbetsgivarnas perspektiv, man baserar sitt resonemang på arbetsgivarnas svårigheter att utbilda specialistsjuksköterskor snarare än att utgå från patienternas behov. Det här tar bort hela ansvaret från staten att tillgodose sitt ansvar vad gäller patientsäkerheten. Utredningen tar inte höjd för att det är ett nationellt ansvar att få rätt kompetens kopplat till gällande patientsäkerhetslagstiftning, säger Jani Stjernström, styrelseledamot i Vårdförbundet.
Kräver statligt ansvar
Regeringens utredare förordar att staten ska bestämma att specialistsjuksköterskeexamen ska ges inom operation, anestesi och IVA, medan enskilda högskolor själva får styra över de övriga specialistinriktningarna.
57 procent av sjuksköterskorna anser däremot att staten ska bestämma vilka specialistinriktningar som ska ges samt reglera innehåll och kvalitet för likvärdighet i hela landet.
– Undersökningsresultatet gör mig stolt. Det är tydligt att utredarna inte har lyssnat och i tillräcklig utsträckning inkluderat sjuksköterskornas åsikter i utredningen, säger Jani Stjernström.
Nationellt kvalitetsmått
– Vi anser att staten bör ansvara för samtliga specialistutbildningar. Det är staten som ska analysera vilka utbildningar som behöver utvecklas eller kompletteras. Sjuksköterskor som går en specialistutbildning som inte är statligt reglerad får inget kvalitetsmått på sin examen. Utredningens förslag kan innebära att sjuksköterskor känner sig låsta till en specifik arbetsgivare och att deras specialistutbildning inte är gångbar hos andra arbetsgivare. Det här riskerar att utvecklas till en kvinnofälla, säger Jani Stjernström.
Vårdförbundet anser att samtliga specialistutbildningar ska vara statligt reglerade och efterlyser därför ett statligt direktiv om hur Universitetskanslersämbetet bör utveckla specialistutbildningarna. De vill även se fler specialistutbildningar kopplade till den kommunala hälso- och sjukvården.
Helhetsgrepp krävs
– Utredningen särskiljer tre specialistutbildningar från alla övriga specialistutbildningar. Man borde istället ha tagit ett helhetsgrepp om hälso- och sjukvårdens samlade behov av specialistsjuksköterskekompetens. Man har exempelvis inte tagit hänsyn till den planerade utbyggnaden av primärvården, säger Ami Hommel, ordförande i Svensk sjuksköterskeförening.
– Vi anser att specialistutbildning på avancerad nivå även fortsättningsvis ska leda till en yrkesexamen och en magisterexamen. Endast en yrkesexamen garanterar inte progression inom sjuksköterskans huvudområde omvårdnad. Kvaliteten på olika specialistutbildningar riskerar dessutom att bli ojämn, vilket går ut över såväl vårdkvaliteten som sjuksköterskors utvecklingsmöjligheter, säger Ami Hommel.
Alla inriktningar viktiga
Hon anser inte att regionerna ska kunna påverka vilka specialistsjuksköterskor som ska utbildas, det leder till ojämlikhet över landet och mellan de olika utbildningsinriktningarna. Alla specialistutbildningar är samhällsviktiga. Såväl innehåll som examen bör ha en likvärdig status. Ami Hommel anser även att regeringen bör göra en analys av hur många specialistsjuksköterskor som behövs inom respektive inriktning.
– Det är självklart positivt att 57 procent av sjuksköterskorna anser att staten ska bestämma vilka specialistinriktningar som ska ges. Att andelen inte är ännu högre beror förmodligen på att många sjuksköterskor inte satt sig in i utredningen, vilket gör att det florerar en del missuppfattningar, avslutar Ami Hommel.