– Vi tar ett helhetsgrepp om våra patienters mående genom att stötta till livsstilsförändring och erbjuda större utbud av fysisk aktivitet, säger Karin Haster, områdeschef för psykiatrin i Region Örebro län, där psykiatripatienter tränar tillsammans med personalen.
Etablerad forskning visar att träning har en bra effekt på psykisk ohälsa, fysisk aktivitet kan vara lika effektivt som läkemedel för människor med lindrig eller måttlig depression. Detta är något som psykiatrin i Örebro har tagit fasta på.
– Vi vet att det finns fyra ohälsosamma levnadsvanor som står för majoriteten av den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Fysisk inaktivitet är en av dem. Vi vet också att både personal och patienter ser det som viktigt att arbeta med förändring av livsstilsfrågor, snarare än att enbart fokusera på medicinsk behandling vid olika typer av sjukdomar, berättar Mathias Edquist, verksamhetschef.
Bred förankring
Verksamheten har redan kommit en bra bit på väg.
– Vi har ett tydligt inriktningsbeslut med bred förankring inom hela ledningsstrukturen. Dessutom finns ett stort intresse från medarbetarhåll. Frågan har kommit uppifrån men framförallt från medarbetarna, konstaterar Mathias Edquist.
Redan idag pågår ett flertal aktiviteter för att främja den fysiska träningen. Ett exempel är tränarutbildningar för medarbetare från både sluten- och öppenvård.
Moa Knutsson, psykiatrisjuksköterska på den rättspsykiatriska kliniken, tycker att detta är viktigt och är med och implementerar fysisk aktivitet inom rättspsykiatrin.
– Vi motiverar våra patienter till daglig motion genom exempelvis gemensamma morgonpromenader. Andra exempel är att vi åker till ett gym två gånger i veckan samt erbjuder en livsstilförändringsgrupp där vi ofta besöker ett utegym för att träna tillsammans.
Hierarkier försvinner
Även Catrin Fägell, psykiatrisjuksköterska på en avdelning som erbjuder utredning och behandling för människor med diagnosen psykos, välkomnar ledningens beslut.
– På vår avdelning arbetar vi i det lilla inom ramen för den stora organisatoriska satsningen. Vi har till exempel morgonjympa samt promenad- och olika aktivitetsgrupper som skapar både glädje och gemenskap.
Att personal och patienter tränar tillsammans menar hon har flera fördelar.
– Vi har bland annat haft en musik- och rörelsegrupp som slog väldigt väl ut. Patienterna blir lika glada och lika generade som vi medarbetare. Att skötare och sjuksköterskor har olika slags rörelseträning med patienterna i dagrummet är kanske inte något vi är vana vid men det skapar en stor samhörighet där hierarkier och maktstrukturer tappas bort.
Friskfaktorer
En grundsten i arbetet med att erbjuda fler möjligheter till fysträning är att fokusera på friskfaktorer i stället för på sjukdomssymtom. Som ett led i det arbetet har alla rökhytter tagits bort.
– Rökning är heller inte tillåten på vårdavdelningen. Detta är helt nytt, förr tänkte man att det inte går att få psykiatripatienter att sluta röka, men det går visst, konstaterar Catrin Fägell.
Förhoppningen är att aktivitet under vårdtiden även ska inspirera till fortsatt rörelse efter utskrivning.
– För att underlätta övergången samarbetar vi med idrottsföreningar i syfte att skapa en bro till de allmänna gymmen som ska kännas trygg för patienten, berättar Karin Haster.
Verksamheten även knutit till sig forskare som kommer att studera vilken effekt fysisk aktivitet har på depressiva symtom och ångest, kopplat till hälsoekonomiska aspekter som till exempel påverkan på sjukskrivningar.
För framtiden hoppas samtliga att fysisk aktivitet har blivit en mer vedertagen del av behandlingen och att patienterna, oavsett om de besökt öppenvård eller varit inlagda i slutenvården, fått verktyg till att kunna bli mer fysiskt aktiva.
– Det är patienternas välmående som är i fokus men träning gynnar alla. I framtiden kan vi säkert se att sjuktalen hos medarbetarna minskar tack vare mer fysisk aktivitet på jobbet. Den friskare personalen får vi på köpet, fastslår Karin Haster.
Kontakt:
hr-assistent.hs@regionorebrolan.se
www.regionorebrolan.se/psykiatri