Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro betraktar omställningen till en nära vård som avgörande för att hälso- och sjukvårdens resurser ska räcka till i framtiden. Sjuksköterskorna fyller en avgörande funktion i omställningen till en god och nära vård.
Sjuksköterskornas kompetens kommer att vara verksamhetskritisk, inte minst i primärvården och i den kommunala vården.
– Sveriges nuvarande sjukvårdsstruktur har i princip inte förändrats sedan sextiotalet, trots att utvecklingen i hälso- och sjukvården går snabbt. Omställningen till en nära vård handlar om att sjukvården ska finnas där människor befinner sig, och att omfördela resurser mellan sjukhusvård, primärvård och kommunal sjukvård. I grund och botten handlar det om att erbjuda patienter rätt vård på rätt nivå. Många patienter efterlyser dessutom den här omställningen, säger Sineva Ribeiro.
Inte väl insatta i omställningen
7 av 10 sjuksköterskor är inte så väl insatta eller dåligt insatta i omställningen mot en god och nära vård. Det framgår av Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning.
– Undersökningsresultatet förvånar mig, inte minst eftersom vi har varit tydliga mot våra chefsmedlemmar om att ta upp frågan i sina organisationer. Även socialdepartementet och regeringen talar mycket om omställningen. Jag anser att omställningen till en nära vård ställer krav på att samtliga verksamhetschefer i sjukvården ställer sig frågan om den vård de i dagsläget bedriver i framtiden bör bedrivas på sjukhus, i primärvården eller i kommunal regi. Samtidigt är många första linjens chefer fullt upptagna med att ringa in folk. Det långsiktiga och strategiska arbetet hinns inte alltid med, säger Sineva Ribeiro.
Nära vården populär
Sex av tio sjuksköterskor kan tänka sig att arbeta i den nära vården.
– Det är inte förvånande, sjuksköterskor är vana vid att arbeta utifrån ett förebyggande folkhälsoperspektiv och att erbjuda omvårdnad på de platser där människor befinner sig. Att andelen sjuksköterskor som kan tänka sig att arbeta i framtidens nära vård inte är högre beror förmodligen på att kännedomen om exakt vad omställningen kommer att innebära varierar, säger Sineva Ribeiro.
Efterfrågan på specialister
De specialistsjuksköterskor som är viktigast för den framtida nära vården är, enligt Sineva Ribeiro, distriktssköterskor samt sjuksköterskor med specialistutbildning inom geriatrik, diabetes, smärthantering, onkologi och psykiatri.
– Medelåldern är hög i flera av dessa specialistinriktningar, vilket innebär att vi behöver fylla på med fler specialistsjuksköterskor framöver. Det gäller bland annat distriktssköterskor. För att kunna tillgodose den framtida nära vårdens efterfrågan på specialistsjuksköterskor krävs att staten tar ett övergripande ansvar för samtliga specialistutbildningar, avslutar hon.
• Kommunerna behöver planera sitt framtida uppdrag. Kommunerna behöver göra upp en strategisk kompetensförsörjningsplan för sitt framtida utökade uppdrag. De behöver exempelvis fundera på vilken sjuksköterskekompetens de kommer att behöva framöver.
• Mer samarbete mellan kommuner, primärvård och sjukhusvård. Ett utökat samarbete mellan dessa tre aktörer är avgörande för att lyckas. Andra former av samverkansavtal gällande sjuksköterskor behövs också, i framtiden kan en sjuksköterska behöva dela sin arbetstid mellan exempelvis kommunal vård och sjukhusvården. Då krävs samverkansavtal som tar höjd för det.
• Återskapa befolkningens tillit till hälso- och sjukvården. Så länge patienterna inte känner tillit till att de kommer att få den vård de behöver när de behöver den så kommer de att fortsätta söka sig till sjukhusens akutmottagningar, även om de egentligen får bättre vård på en annan vårdnivå.
Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 5–10 mars 2020. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.