Ett år med blåljuslagen
I nyhetsflödet går det allt oftare att läsa om att blåljuspersonal attackerats. För ett år sedan infördes en lag om sabotage mot blåljusverksamhet.
– Lagen kommer alldeles för sent, men jag hoppas att den kan få effekt och avskräcka. Vi inom RAS känner till problemen med hot och våld mot ambulanspersonal. Vi vet också att det ser mycket olika ut beroende på var i landet vi befinner oss, säger Henrik Ryheden, styrelseledamot i Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor.
Attacker mot blåljuspersonal har i perioder blivit vanliga i nyhetsflödet. En lag som trädde i kraft vid årsskiftet 2019–2020 skärpte straffet för de som ger sig på polis, ambulans eller räddningstjänst. I början av det här året gjorde Sveriges Radio Ekot en genomgång, som visade att 41 ärenden lett fram till åtal.
– Hos oss i sydöst sker attacker mot ambulans väldigt sällan. Dock är jag väl medveten om att detta är ett större problem i och runt våra storstadsområden. Som ambulanssjuksköterska är man själv skyddsombud kan man säga; man bedömer från uppdrag till uppdrag vad man kan ge sig in i och hantera. Men det där med no go-zoner till exempel, det begreppet är inte vanligt i ”mitt” distrikt, det är mer förekommande i vissa stadsdelar kring större städer, säger Henrik Ryheden, som arbetar som ambulanssjuksköterska i Västervik och på SOS Alarm på halvtid.
”Som ambulanssjuksköterska är man själv skyddsombud kan man säga; man bedömer från uppdrag till uppdrag vad man kan ge sig in i och hantera.”
Annat tonläge
Han poängterar också att det inte betyder att ambulansen inte åker in i dessa områden, istället handlar det om att ta hjälp av polis. Henrik Ryheden ser positivt på lagen, men påpekar att ambulanspersonalen framför allt får ”mycket skit” verbalt.
– Det är ett hårdare klimat gentemot personalen överlag, det är ett annat tonläge än när jag började jobba 2004. Det har också att göra med att vårt uppdrag förändrats: vi ska bedöma, undersöka, behandla och hänvisa till rätt vårdnivå. Det sista är superviktigt, och det har inte alla förstått, utan många blir arga om de inte får skjuts till akuten. Det är ett paradigmskifte i landet mot ett nytt vårdande och det kan bli missförstånd.
Stor arbetsbelastning
Men pandemins utmaningar har fått problemen med attacker mot blåljuspersonal att hamna något i skymundan – det finns andra och större utmaningar menar Henrik Ryheden.
– I och med pandemin är det väldigt många som behöver transporteras till och från sjukhus för att ingen kan hjälpa dem, och då blir det vårt bord. På vissa håll i landet blir den dagliga driften påverkad. Personalförsörjning, kompetens och resurser är viktiga frågor nu. Ambulanssjuksköterskor har idag en oerhörd arbetsbelastning, särskilt i större städer eller andra områden där covid-19 har slagit hårt.
