Sjuksköterskors slit måste leda till bättre villkor

Sjuksköterskor har tagit ett mycket stort samhällsansvar med stora uppoffringar och ett hårt slit under coronapandemin. Nu är det politikerna och de regionala beslutsfattarnas tur att ta sitt samhällsansvar genom att förbättra sjuksköterskors villkor, arbetsmiljö och löner.

Annars riskerar vi en akut sjuksköterskebrist som innebär att regionerna tvingas stänga vårdplatser.
– Sjukvården befinner sig i ett fortsatt ansträngt läge. Beläggningen på landets IVA-avdelningar ökar återigen. Drygt fyrtio procent av alla sjuksköterskor har flyttats från sin ordinarie arbetsplats för att arbeta med covidsjuka patienter. Det får konsekvenser för hela hälso- och sjukvården eftersom många av de som flyttats är specialistsjuksköterskor och yrkeserfarna sjuksköterskor. Det innebär att man riskerar patientsäkerheten i andra delar av vården under pandemin. De sjuksköterskor som finns kvar på dessa avdelningar har saknat erfarna kollegor att rådfråga och dessutom fått arbeta hårt för att kompensera för frånvarande kollegor, säger Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet.

”Sjuksköterskorna är trötta, slitna och i stort behov av vila och återhämtning efter en långvarig pandemiperiod.”

Sammanhängande sommarsemester
Samtidigt har många sjuksköterskor själva insjuknat lång- eller kortvarigt i covid-19.
– Sjuksköterskorna är trötta, slitna och i stort behov av vila och återhämtning efter en långvarig pandemiperiod. Under coronapandemin har sjuksköterskorna arbetat på toppen av sin förmåga i en frontlinje där arbetsgivare och ansvariga politiker inte alltid har tagit sitt arbetsmiljöansvar, säger Sineva Ribeiro.
Hon betonar att arbetsgivare och politiker måste säkerställa att sjuksköterskor får den vila och återhämtning de behöver för att orka arbeta även i höst och på längre sikt. 76 procent av sjuksköterskorna anser att det är mycket viktigt eller viktigt att de får fyra veckors sammanhängande semester i sommar.
– Majoriteten är verkligen i behov av en längre sammanhängande ledighet som ger dem möjlighet att ladda batterierna inför hösten. Det är otroligt viktigt att arbetsgivarna värnar om alla sjuksköterskors rätt till en längre sommarledighet. De får lösa personalsituationen med vikarier och bemanningssköterskor om det behövs, säger Sineva Ribeiro.

Symptom på långvarig stress
44 procent av sjuksköterskorna upplever symtom på långvarig stress efter att ha arbetat under coronapandemin.
– Den psykiska ohälsan ökar efter en kris och jag är orolig för hur sjuksköterskorna mår. Regionerna har tilldelats medel som ska användas just till att hantera sjuksköterskornas psykiska ohälsa. Det är viktigt att dessa pengar verkligen används rätt. Om politiker och arbetsgivare inte tar sitt ansvar riskerar de 13 200 legitimerade sjuksköterskor som redan lämnat hälso- och sjukvården att bli betydligt fler. Det kan i sin tur leda till stängda vårdplatser och akut sjuksköterskebrist, säger Sineva Ribeiro.

Arbetstider, lön och dygnsvila
De viktigaste åtgärderna just nu är, enligt Sineva Ribeiro, att se över sjuksköterskornas arbetstider samt att lönefrågan återigen aktualiseras eftersom sjuksköterskor vill ha betalt i förhållande till värdet i det många gånger livsavgörande arbete de gör, och i relation till sin akademiska utbildning.
– Dygnsvilan behöver säkras och nattarbete för sjuksköterskor bör ses över. Arbetspassen på 12,5 timmar som många haft under pandemin är inte en långsiktigt hållbar lösning. Bristen på såväl grundutbildade som specialistutbildade sjuksköterskor var påtaglig redan innan pandemin. Nu behöver beslutsfattarna lägga en stabil grund för en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning med villkor som förebygger att fler lämnar yrket, avslutar Sineva Ribeiro.

Annons