Erfarenhet och trygghet krävs i krigszoner
I Ukraina och andra krigszoner behövs sjuksköterskor med olika erfarenheter och specialiteter. Specialistsjuksköterskor i akutsjukvård, operationssjuksköterskor, anestesisjuksköterskor och barnsjuksköterskor är några exempel. Att vara yrkeserfaren och trygg i sin roll i kombination med en bred klinisk erfarenhet är en klar fördel för sjuksköterskor som vill tjänstgöra i krigszoner.
– Vaccinationsgraden är generellt sett låg i Ukraina. Många oroar sig därför för folkhälsomässiga risker och utbrott av infektionssjukdomar som covid-19, kolera och mässling. Behovet av psykosocialt stöd till människor i akut kris är självklart också omfattande, säger Johanna Lönn, hälsorådgivare för internationella katastrofinsatser på Röda Korset. Hon är specialistsjuksköterska i akutsjukvård och har tidigare arbetat i krigszoner i bland annat Sydsudan, Syrien och Bangladesh.
Kunna improvisera
En av hennes främsta erfarenheter efter att ha arbetat i flera krigszoner är att det finns många sätt att göra saker på och att det arbetssätt man själv skolats in i under sjuksköterskeutbildningen i Sverige inte nödvändigtvis behöver vara det enda rätta. När det blir strömavbrott eller när den medicinska apparaturen slutar fungera till följd av extrem hetta gäller det att snabbt kunna improvisera och tänka om. Man bör vara inställd på att förutsättningarna och vårdbehoven kan förändras mycket snabbt.
– I krigszoner samarbetar man i multikulturella team, så man lär sig otroligt mycket av varandra och delar med sig av arbetssätt från olika kulturer. Jag har breddat mina kunskaper, till exempel i hur man kan uppskatta hur en person mår utan att vare sig kunna ta prover eller använda röntgenmaskin. Jag har också lärt mig mycket om mig själv, som hur jag fungerar i stressade situationer, säger Johanna Lönn.
”Att arbeta i fält i en krigszon handlar mycket om att själv kunna prioritera.”
Måste prioritera patienter
Sjuksköterskor är i allmänhet bra på att möta människor som befinner sig i en krissituation, men att möta människor som förlorat familjemedlemmar, sitt hem och allt de äger är en helt annan sak.
– Att arbeta i fält i en krigszon handlar mycket om att själv kunna prioritera och även att lita på koordinatorernas beslut angående vilka patientgrupper som ska prioriteras först. En bred klinisk kompetens är mycket användbar, liksom erfarenheter av att vistas i länder vars infrastruktur och förutsättningar skiljer sig från Sverige, säger Johanna Lönn.
Via etablerade organisationer
Sjuksköterskor som är intresserade av att arbeta i exempelvis Ukraina bör, enligt Johanna Lönn, i första hand höra av sig till etablerade organisationer med gedigen erfarenhet av fältarbete i utsatta områden.
– Undersök vilka kompetenser och erfarenheter som efterfrågas och hur kraven och förutsättningarna ser ut för att få åka utomlands och arbeta. Det är viktigt att åka till krigszoner via etablerade organisationer, inte minst ur säkerhetssynpunkt. Dessa organisationer sätter alltid sjukvårdspersonalens säkerhet i första rummet, vilket innebär att du kan känna dig trygg, även när du arbetar i en krigszon, avslutar hon.
