Klinisk utbildning

Omställning för grundutbildningen

Publicerad 10 april 2024
Text: Adrianna Pavlica Foto: Malin Arnesson
Inger Jansson, sjuksköterska och viceprefekt för utbildning vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Sahlgrenska Akademin. Foto: Malin Arnesson
Inger Jansson, sjuksköterska och viceprefekt för utbildning vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Sahlgrenska Akademin. Foto: Malin Arnesson

EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv om att minst halva utbildningen ska bestå av klinisk utbildning skapar nya utmaningar för universiteten.

Inger Jansson är sjuksköterska och viceprefekt för utbildning vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Sahlgrenska Akademin. Hon berättar att yrkeskvalifikationsdirektiven, som bland annat innebär att utbildningen måste innehålla en större andel klinisk utbildning än vad de flesta lärosäten i Sverige har idag, utgör både ett praktiskt problem och en krock i vad som anses som klinisk utbildning.
– Vi anser att klinisk utbildning inte bara behöver vara VFU, där studenten följer en handledare i direkt patientvård, vilket anges i direktiven. Till exempel borde simulering och klinisk träning där moment övas in innan de genomförs på patient räknas med i begreppet klinisk utbildning, säger Inger Jansson.
Hon fortsätter:
– Direktivet har heller inga krav på kandidatexamen, vilket vi ser som en viktig del i utbildningen för att kunna arbeta evidensbaserat utifrån senaste kunskap, och som nu ingår i de flesta länder inom EU.

”Vi brottas med att det ska landa i något bra, för vi vill inte göra något där man tappar kvaliteten.”

Svårt hitta platser
Vid Göteborgs universitet har sjuksköterskeprogrammet innehållit 28 veckor VFU – av de 43 som EU vill ha. Skulle man däremot också räkna in andra praktiska moment skulle man komma upp i ”rätt” antal veckor. Inger Jansson betonar att om utbildningen i Sverige måste innehålla mycket mer VFU medför det både praktiska och ekonomiska utmaningar.
– Som det är lyckas vi knappt få VFU-platser till de studenter vi har. I Västra Götalandsregionen finns fyra lärosäten som slåss om platserna. Vi har jobbat med frågan i flera år för det har varit en bromskloss för att ta in fler studenter. Det här är lika mycket vårdens som universitetens problem där vi tillsammans försöker att hitta lösningar. Dessutom kostar VFU mycket pengar.
En del av lösningen stavas ”peer learning”, där flera studenter går tillsammans och lär av varandra.

VFU ökas
En ny utbildningsplan gäller från i höst, och VFU-veckorna kommer att ökas successivt.
– Vi brottas med att det ska landa i något bra, för vi vill inte göra något där man tappar kvaliteten. Men om vi kan skapa fler VFU-platser och fortsätter att tänka pedagogiskt i samverkan med vårdverksamheten så kommer vi att nå hela vägen, säger Inger Jansson.