Ätstörningsvård

I skärningspunkten mellan psykiatri och somatik

Publicerad 30 oktober 2024
Text: Annika Wihlborg Foto: Anna-Clara Eriksson
Magnus Sjögren, överläkare i psykiatri och verksamhetschef på Nationell högspecialiserad vård för allvarliga ätstörningar på Sundsvalls sjukhus. Foto: Anna-Clara Eriksson
Magnus Sjögren, överläkare i psykiatri och verksamhetschef på Nationell högspecialiserad vård för allvarliga ätstörningar på Sundsvalls sjukhus. Foto: Anna-Clara Eriksson

Ätstörningar kännetecknas av ett stört ätbeteende och en förvrängd kroppsuppfattning som påverkar både fysisk och psykisk hälsa. Ätstörningsvården erbjuder sjuksköterskor en unik möjlighet att arbeta i skärningspunkten mellan psykiatri och somatik. Här får du möta patienter med komplexa behov och använda din kompetens för att göra verklig skillnad i människors liv.

– 95 procent av alla ätstörningspatienter anses ha en lindrig sjukdom, vilket innebär att de behandlas i primärvården, hos skolsköterskan, alternativt via företagshälsovården. När ätstörningarna blir så påtagliga och skapar ett så stort lidande att patienten inte längre upplever sig ha kontroll över sin egen situation hänvisas patienter till specialiserade ätstörningsmottagningar med tvärprofessionella team. De svårast sjuka patienterna vårdas i den psykiatriska slutenvården eller i den slutna ätstörningsvården, säger Magnus Sjögren, överläkare i psykiatri och verksamhetschef på Nationell högspecialiserad vård för allvarliga ätstörningar på Sundsvalls sjukhus.

”I ätstörningsvården är det ofta sjuksköterskornas uppgift att leda, koordinera och fördela arbetet.”

Femtio procent blir friska
Cirka 50 procent av samtliga ätstörningspatienter blir friska. 20 procent har en livslång ätstörningsproblematik, medan drygt 25-30 procent växlar mellan friska perioder och perioder med ätstörning. Många faktorer kan bidra till ätstörningsproblematik, exempelvis ett trauma, genetiska faktorer, överdriven fysisk träning eller ett utpräglat kontrollbehov. Psykiatrisk samsjuklighet är vanligt, cirka 50 procent av patienterna med någon form av ätstörning har symptom på depression eller ångest.
– Ett intresse för och en vilja att hjälpa människor med ätstörningsproblematik är givetvis en stor fördel för sjuksköterskor som vill arbeta i ätstörningsvården. Ett intresse för och kanske även en ambition att gå en specialistutbildning inom psykiatri är också ett stort plus. Utöver psykiatrisjuksköterskor är även distriktssköterskor och grundutbildade sjuksköterskor med erfarenhet från olika medicinska specialiteter efterfrågade i ätstörningsvården, säger Magnus Sjögren.

Terapeutkompetens
Sjuksköterskor som arbetar med ätstörningspatienter kan vidareutvecklas genom att addera en terapeutkompetens och kontinuerligt bygga på sin kompetens med utbildningar om ätstörningar.
– Ätstörningsvården präglas av kontinuerlig utveckling. På ett par års sikt är jag övertygad om att det har tillkommit fler biologiska och psykologiska behandlingsmetoder. I ätstörningsvården är det ofta sjuksköterskornas uppgift att leda, koordinera och fördela arbetet, säger Magnus Sjögren.