Omvårdnadsterminologi

Standardiserad terminologi stärker omvårdnaden

Publicerad 18 november 2025
Text: Annika Wihlborg
Jan Florin, lektor och docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna.
Jan Florin, lektor och docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna.

International classification of nursing practice, ICNP, är en internationell terminologi med standardiserade termer i form av kodade begrepp som används för att på ett strukturerat och enhetligt sätt beskriva omvårdnadsdiagnoser, mål, åtgärder och resultat. ICNP kan öka kvaliteten, förbättra kommunikationen, höja omvårdnadens status och stärka den evidensbaserade omvårdnadspraktiken.

ICNP används för att beskriva de centrala delarna i omvårdnadsprocessen. Det är även ett verktyg för att föra ett kliniskt och diagnostiskt resonemang kring omvårdnad och kunna arbeta i enlighet med omvårdnadsprocessen. Det kan stärka omvårdnadens status och därmed även sjuksköterskans roll i sjukvården.
– ICNP:s standardiserade termer och begrepp ger ett enhetligt språk som underlättar kommunikationen över vårdgivargränserna. Risken för missförstånd minskar och sjuksköterskans roll i det patientnära arbetet tydliggörs, säger Jan Florin, lektor och docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna. Han har en bakgrund som sjuksköterska samt avdelningschef och programansvarig för sjuksköterskeutbildningen på Högskolan Dalarna.

”Sjuksköterskans roll i det patientnära arbetet tydliggörs.”

Skåne har kommit långt
ICNP har funnits i terminologin Snomed CT sedan 2021, som Socialstyrelsen tillhandahåller till alla vårdgivare, men har ännu inte implementerats praktiskt i svensk sjukvård. Ett konsekvent arbete med att öka kunskapen om ICNP pågår. En region som har kommit långt med ICNP är Region Skåne, som har inkluderat samtliga ICNP-termer i sitt nya journalsystem med planerad implementering hösten 2026. I Region Uppsala ses alla omvårdnadsplaner över och formuleras med ICNP. Jan Florin hoppas att regionernas positiva erfarenheter ska kunna visa vägen för fler regioner.

Gagnar hela sjukvården
2025 startade Svensk sjuksköterskeförening ett svenskt ICNP-center, en nationell plattform för utveckling, forskning och implementering av ICNP. Centret samfinansieras med Vårdförbundet och gagnar såväl sjuksköterskor som patienter och sjukvården i stort. Det är dock mycket som behöver göras och många som behöver involveras.
– Vi behöver samverka mer med lärosätena för att inkludera ICNP i sjuksköterskeutbildningen samt stärka samverkan med regioner och kommuner, de aktörer som i slutänden beslutar om ICNP ska införas. Svensk sjukvård behöver också tydligare roller kring informatik i sjukvården. Vi ligger efter många andra länder som har chefssjuksköterskor med ansvar för just informatik, säger Jan Flodin.