Digitaliseringskliven från pandemin bör tillvaratas

De rekordsnabba digitaliseringskliv som sjukvården tagit under pandemin motsvarar enligt somliga mellan fem och tio års ordinarie digital utveckling. Nu är det av största vikt att sjukvården tillvaratar de framsteg som gjorts under pandemiperioden och fortsätter ett högt utvecklingstempo.

– Sjukvården har tagit stora digitaliseringskliv under pandemin. Det första som skedde var att andelen digitala vårdmöten ökade markant. Senare har vi även märkt en större efterfrågan på stöd som medieras via den digitala Stöd- och behandlingsplattformen som förvaltas nationellt av 1177 Vårdguiden. Under pandemin har tröskeln för att testa och introducera nya digitala lösningar sänkts, en utveckling som förhoppningsvis fortsätter. Den tekniska infrastrukturen finns många gånger redan på plats och ofta kan vi använda oss av befintlig teknik för att testa nya lösningar småskaligt, säger Linda Wesén, projektledare på ePsykiatrienheten på Sahlgrenska universitetssjukhuset, som utvecklar digitala lösningar till sjukhusets vuxenpsykiatriska verksamheter. Hon har även gått en masterutbildning i eHälsa och arbetade kliniskt som sjuksköterska innan hon kom till ePsykiatrienheten 2017.

”Efter pandemin är det viktigt att vi fortsätter att samverka över verksamhetsgränserna och håller ett högt digitalt utvecklingstempo.”

Lyft fram konkreta lösningar
En utmaning i digitaliseringsarbetet är, enligt Linda Wesén, att det fortfarande finns ett visst motstånd mot digitala lösningar hos delar av sjukvårdens medarbetare och beslutsfattare. Ibland saknas det även adekvata tekniska lösningar.
– Efter pandemin är det viktigt att vi fortsätter att samverka över verksamhetsgränserna och håller ett högt digitalt utvecklingstempo. Jag tror också mycket på att lyfta fram konkreta exempel på lösningar som faktiskt fungerat, och att varje verksamhet bör analysera vilka digitaliseringslösningar som gör mest nytta i deras verksamhet och för just deras patienter, säger Linda Wesén.

Fler verksamhetsnära enheter
70 procent av sjuksköterskorna anser inte att coronapandemin har snabbat på förändringar i rätt riktning inom sjukvården.
– Även om digitaliseringsutvecklingen är en positiv effekt av pandemin så upplever nog många sjuksköterskor att pandemin gett upphov till negativa effekter där förebyggande vård prioriterats bort till förmån för den akuta vård som naturligtvis har varit nödvändig under krisen.
Framöver kommer vi förhoppningsvis att se fler verksamhetsnära e-hälsoenheter som minskar avståndet mellan verksamheten och digitaliseringsutvecklingen, säger Linda Wesén.
För att digitaliseringens möjligheter ska kunna tas tillvara fullt ut ser jag ett stort behov av att öka automatiseringsgraden i sjukvårdspersonalens administrativa arbete. Som det ser ut nu så läggs mycket sådant arbete på vårdpersonalen, och det hindrar dem från att utföra patientarbete, säger Linda Wesén.

Tror på egenmonitorering
Egenmonitorering är ett av de digitala utvecklingsområden som hon tror mycket på framöver.
– Med egenmonitorering kan patienter själva skatta sitt eget mående och mäta vitalparametrar mellan besöken i vården. Det leder i sin tur till en ökad kännedom av diagnosen och sjukdomsbilden såväl för patienten som för vårdpersonalen. För att kunna utveckla egenmonitorering till sin fulla potential krävs att sjukvården har en stark tilltro till patientens egen förmåga och vilja att vara delaktig i vården, säger Linda Wesén.

Annons