Brist på vårdplatser allvarligt för patientsäkerheten

Publicerad 15 mars 2017
Text: Annika Wihlborg

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet (Foto: Ulf Huett) och Hans Karlsson, avdelningschef för vård och omsorg på SKL (Foto: Thomas Carlgren).
Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet (Foto: Ulf Huett) och Hans Karlsson, avdelningschef för vård och omsorg på SKL (Foto: Thomas Carlgren).
98 procent av sjuksköterskorna anser att bristen på vårdplatser är mycket allvarligt eller allvarligt för patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården enligt en undersökning som Framtidens Karriär – Sjuksköterska genomfört bland ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige under 3–13 februari 2017.

– Att en övervägande majoritet av sjuksköterskorna betraktar vårdplatsbristen som en risk för patientsäkerheten är inte förvånande. Sambandet mellan brist på vårdplatser och en ökad patientsäkerhetsrisk är stark. Konsekvenserna av vårdplatsbristen blir ofta att patienter läggs in på fel avdelning, inte vårdas av personal med rätt kompetens och skickas hem i förtid, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.
– Den huvudsakliga orsaken till vårdplatsbristen är egentligen inte brist på fysiskt utrymme på sjukhusen utan framförallt brist på specialistsjuksköterskor. Förbättrade arbetsvillkor är därför nyckeln till att få fler att söka sig till och stanna kvar i sjukhusvården, säger Sineva Ribeiro.

Inget vetenskapligt samband
– Undersökningsresultaten är inte förvånande, men faktum är att det inte finns något vetenskapligt bevisat samband mellan vårdplatsbrist och patientsäkerhet. SKL genomför tillsammans med landsting och regioner världens största patientsäkerhetsmätning, som däremot tyder på att patientsäkerhetsriskerna kan öka för patienter som flyttas från den avdelning där de hör hemma till en annan avdelning som inte är specialiserad på deras diagnos, säger Hans Karlsson, avdelningschef för vård och omsorg på SKL.

Sineva Ribeiros viktigaste åtgärder för att minska vårdplatsbristen
• Bättre arbetsvillkor och högre lön för sjuksköterskor. Högre löner är en mycket viktig faktor för att sjukhusvården ska bli intressant för fler, men även tillräcklig bemanning, rimliga arbetstider och möjlighet att påverka sin arbetssituation väger tungt.
• Fler specialistsjuksköterskor i den kommunala vården och omsorgen. Genom att öka antalet specialistsjuksköterskor i kommunerna kan sjukhusvården avlastas. Kommunerna bör vara den primära vårdgivaren för multisjuka äldre.
• Att konsekvenserna av vårdplatsbristen tas på allvar. Det är hög tid att politiker och andra beslutsfattare i hälso- och sjukvården tar problemet och dess konsekvenser för patientsäkerheten på allvar och fattar beslut som förändrar situationen.
Hans Karlssons viktigaste åtgärder för att minska vårdplatsbristen
• Minska slutenvården genom att förstärka insatserna i primärvården och hemsjukvården. Patienter som ligger kvar på sjukhus trots att de skulle kunna vårdas i öppenvården tar upp vårdplatser för de som verkligen behöver dem. Genom att stärka öppenvårdens insatser kan dessa patienter få en bra vård utanför sjukhuset.
• Att färre patienter som skulle kunna vårdas i öppenvården läggs in på sjukhus. Det är viktigt att vårdplatserna används av rätt patientkategori. Genom att erbjuda rätt insatser i öppenvården slipper patienter som egentligen är för friska för att bli inlagda hamnar på sjukhus.
• Minska behovet av slutenvårdsplatser genom att minska antalet vårdskador. Många vårdplatser används idag av de som i onödan fått skador under sin vårdtid.
Hur allvarlig anser du att bristen på vårdplatser är för patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården?

vardplatser_graf