fbpx

Samverkan och gemensamma insatser krävs mot Corona

Text: Annika Wihlborg

Rickard Lundin, specialistsjuksköterska i ambulanssjukvård och centrumchef för Katastrofmedicinskt centrum i Region Östergötland.
Rickard Lundin, specialistsjuksköterska i ambulanssjukvård och centrumchef för Katastrofmedicinskt centrum i Region Östergötland.
Omprioriteringar och ett skiftat fokus mot akut vård är avgörande förutsättningar för att hälso- och sjukvården ska kunna hantera Coronapandemin. Samtidigt anser 44 procent av sjuksköterskorna att svensk hälso- och sjukvård har dålig eller inte så god beredskap för att hantera epidemier, katastrofer eller terrorattentat.

– Katastrofberedskap är en komplex fråga. Jag tror att man i huvudsak svarar utifrån vad man jobbar med och vart man befinner sig geografiskt, vilket gör att vi sjuksköterskor i många fall har olika lägesbild. Många upplever nog beredskapen på landsorten som sämre än i storstadsregionerna, där sjukhusen är fler, säger Rickard Lundin. Han är specialistsjuksköterska i ambulanssjukvård och är centrumchef för Katastrofmedicinskt centrum samt säkerhetschef och ansvarig för beredskapsfrågor i Region Östergötland.
– Det är inte realistiskt att vi ska kunna ägna oss åt hela det normala sjukvårdsflödet och samtidigt hantera en pandemi. På många håll i Sverige sker därför en omställning från ordinarie vård till akut vård. Omställningen frigör kapacitet, vilket ger oss en relativt god beredskap, säger Rickard Lundin.

Stora skillnader mellan regioner
Han betonar att det är varje enskild regions ansvar att upprätthålla en katastrofmedicinsk beredskap. Samtidigt varierar regionernas kapacitet avsevärt. Det påverkar i sin tur hur förberedda regionerna kan vara på omfattande pandemier.
– I en storstadsregion med flera akutsjukhus har man förstås större möjligheter att prioritera om vården. I mindre regioner är skiftet från icke akut till ett akut medicinskt fokus svårare att genomföra. En positiv faktor är att samtliga svenska regioner deltar i Totalförsvarsövningen 2020, vilket ställer krav på att de rustar upp sitt totalförsvar. Det innebär att samtliga regioner förbinder sig att analysera kapacitetsfrågor och vilka prioriteringar som krävs för att kunna skapa en totalförsvarsförmåga inom regionerna. Denna analys kan sedan i många fall överföras till planering av regionens förmåga i en pandemi, säger Rickard Lundin.

Förarbete minskar risken
På regionnivå understryker han vikten av ett kontinuerligt arbete med pandemiplaner, kontinuitetsplaner och katastrofmedicinska beredskapsplaner. Det är också viktigt att regionernas medarbetare utbildas i och övar på att hantera katastrofmedicinska scenarion.
På nationell nivå bör Socialstyrelsen även fortsättningsvis ansvara för den nationella samordningen, bland annat i form av inriktningsbeslut som möjliggör en jämlik vård i hela landet samt koordinering av stöd till regioner som behöver det. På regeringsnivå krävs, enligt Rickard Lundin, en tydlighet med vilket mandat och uppdrag Socialstyrelsen har.
– Om man har gjort ett gediget förarbete angående prioriteringar i sjukvården så blir det lättare för regionerna att bedriva en god vård i samband med exempelvis pandemier. Tyvärr har vi inte kommit hela vägen fram i förarbetet med gemensamma prioriteringar på en nationell nivå innan Coronapandemin inleddes. Det ökar risken för olika prioriteringar av vård i olika delar av landet, säger han.

Tillit och transparens
Rickard Lundins budskap till sjuksköterskor som befinner sig mitt i sjukvården under rådande Coronapandemi är att även om somliga beslut från politiker eller ledningshåll kan uppfattas som konstiga så utgår beslutsfattarna ständigt ifrån situationen på golvet och det bästa för patienterna.
– Nära samverkan, tillit och gemensamma insatser kommer att hjälpa oss att ta oss igenom den här pandemin. Just transparens och ömsesidig tillit mellan alla aktörer i vården är helt avgörande, säger han.

Vilken beredskap anser du att hälso- och sjukvården i Sverige har för epidemier, katastrofer eller terrorattentat? Hälso- och sjukvården har...

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 5–10 mars 2020. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock

Publicerad: 01 april, 2020