fbpx

Utvecklingen i sjukvården måste vändas åt rätt håll

Text: Annika Wihlborg

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet. Foto: Dan Lepp
Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet. Foto: Dan Lepp
2 av 3 sjuksköterskor anser att utvecklingen i svensk sjukvård går åt fel håll. För att vända utvecklingen krävs, enligt Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro, bland annat att arbetsgivare satsar på att premiera erfarna sjuksköterskor samt att sjuksköterskors arbetstid planeras mer långsiktigt än i dagsläget.

– Det är definitivt inte förvånande men däremot självklart allvarligt att så många sjuksköterskor upplever att utvecklingen i svensk sjukvård går åt fel håll. Statistik visar att antalet vårdskador ökar igen. Flera svenska och internationella forskningsstudier visar på ett tydligt samband mellan minskad sjuksköterskebemanning och ett ökat antal dödsfall och skador i sjukvården. Det här får mycket allvarliga konsekvenser för patienterna, säger Sineva Ribeiro.
Hon betraktar kompetensbristen som en nyckelfaktor till varför utvecklingen i vården går åt fel håll. Längre vårdköer och fler vårdskador ökar i sin tur kostnaderna eftersom patienter ofta får ligga inne längre när vårdskadorna behandlas.

Primärvård och akutsjukvård
– Andelen sjukskrivningar bland sjuksköterskor ökar, många sliter ut sig med dubbla arbetspass och oregelbundna arbetstider. Det blir också svårt att följa arbetslagstiftningen och hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Att sätta sitt hopp till att utvecklingen av den nära vården och primärvården ska lösa situationen är inte tillräckligt. Akutsjukvården måste också fungera, det är därför viktigt att fortsätta utveckla den parallellt, säger Sineva Ribeiro.
Ytterligare en konsekvens av att utvecklingen går åt fel håll är att allmänhetens tillit till sjukvården minskar, något som kan ta tid att reparera. Sineva Ribeiro anser att krisen i sjukvården i första hand är en bemannings- och kompetenskris.

De erfarna måste stanna
– En viktig åtgärd är att minska lönegapet mellan specialistsjuksköterskor, barnmorskor och andra akademiska yrken med likvärdig utbildningslängd. I dagsläget skiljer det 11 500 kronor i snittlön mellan ingenjörer och dessa två yrkesgrupper. Vi vill därför se en löneinjektion på 10 000 kronor för barnmorskor och specialistsjuksköterskor, säger Sineva Ribeiro.
– Det är ofta de yrkesskickliga och erfarna medarbetarna som handleder, utvecklar verksamheten och ser till att rutiner följs på arbetsplatsen. I dagsläget söker de sig ofta till bemanningsföretag och kommer därefter tillbaka med en högre lön. En generell löneinjektion i dessa yrkesgrupper skulle innebära att fler stannar, säger Sineva Ribeiro.

Hur ser du på utvecklingen inom svensk sjukvård? Den går åt...
Viktigaste åtgärderna för att vända utvecklingen i svensk sjukvård
• Premiera de erfarna medarbetarna. Vi har länge satsat mycket på de som är nya i yrket, nu är det dags att de erfarna sjuksköterskorna premieras. Löneutvecklingen för sjuksköterskor försvagas redan vid 35 års ålder för att sedan ytterligare mattas av vid 45 års ålder. Vi vill därför se en kontinuerlig och attraktiv löneutveckling för särskilt yrkesskickliga medarbetare.
• Reglera nattarbetet i kommunerna. Vårdförbundet har via avtal reglerat nattarbete i regioner och hos privata arbetsgivare, men vi har ännu inte lyckats genomföra motsvarande reglering hos kommunala arbetsgivare. Motsvarande arbetstidsavtal även i kommunerna kan göra att de lättare kan rekrytera och behålla erfarna sjuksköterskor.
• Långsiktig arbetstidsplanering. I dagsläget lägger många chefer alltför mycket tid på att bemanna inför helger. Mycket av bemanningsplaneringen sker dessutom ad hoc, exempelvis genom att man ber några medarbetare stanna kvar och jobba ytterligare ett pass. En långsiktig arbetstidsplanering skulle gynna såväl arbetsgivare som sjuksköterskorna.
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 19–26 februari 2019 mot ett slumpmässigt urval av sjuk­sköterskor i Sverige. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.
Publicerad: 03 maj, 2019