Etikettarkiv: Kompetensförsörjning

Professionssteget – en spännande utvecklingsmöjlighet i Uppsala

Elisabet Åkerström, Emelie Stenkvist, Viktor Ekström och Lena Nyholm på Akademiska sjukhuset. Foto: Dan Pettersson / DP-Bild
Elisabet Åkerström, Emelie Stenkvist, Viktor Ekström och Lena Nyholm på Akademiska sjukhuset. Foto: Dan Pettersson / DP-Bild
Akademiska sjukhuset i Uppsala har startat projektet ”Professionssteget för sjuksköterskor” med syftet att säkra kompetensförsörjning avseende kliniskt aktiva sjuksköterskor och genom gedigen handledning främja kunskapsutbyte mellan nya och erfarna sjuksköterskor.

Programmet innehåller fyra nya roller som handledare. Tanken och förhoppningen är att erfarna, kliniskt verksamma sjuksköterskor ska kunna vara med och bidra till de nyutexaminerade sjuksköterskornas yrkesutveckling på ett organiserat sätt. Det skulle kunna ge nya stimulerande arbetsuppgifter, förståelse för varandras situation och en trygg introduktion i yrket samtidigt som det även kommer patienterna till gagn.
– Professionssteget för sjuksköterskor startades efter att Akademiska sjukhuset ansökte om – och fick – anslag från regeringens Professionsmiljarden för att skapa bättre förutsättningar för nya sjuksköterskor. Programmet är utarbetat efter vetenskaplig evidens och har förankrats i intervjuer och workshoppar med personal både här på Akademiska sjukhuset och intervjuer på andra sjukhus i regionen. I dessa intervjuer stod det klart att det fanns ett behov av stöd hos nya och oerfarna sjuksköterskor, barnmorskor och specialistsjuksköterskor, samtidigt som de rutinerade sjuksköterskorna gärna ville ha nya utmaningar och utvecklingsmöjligheter, berättar Lena Nyholm, specialistsjuksköterska i intensivvård och projektledare för Professionssteget för sjuksköterskor.

Tre handledartyper
Efter att ha utformat projektplan och budget började Lena se över vilka verktyg som skulle kunna vara lämpliga att nyttja i programmet och efter utförlig forskning landade beslutet på modellen Huvud-Hand-Hjärta, från Anna Forsbergs Omvårdnad på akademisk grund. Detta lade basen för tre olika handledartyper, med inriktningarna klinik, reflektion och vetenskap.
– Detta är en värdefull satsning – inte nog med att det ger stöd för de sjuksköterskor som kommer nya till sjukhuset utan det ger även möjligheten för de som har arbetat länge att vara delaktiga och sprida sina kunskaper. Humankapitalet är otroligt viktigt här och jag är övertygad om att det framöver även kommer att leda till tryggare personal och bättre stämning på arbetsplatsen. Min roll är att skapa förutsättningar för handledning genom att avsätta tid för och prioritera uppdraget, säger Viktor Ekström, sjuksköterska och avdelningschef på akutmottagningen.

Rätt förutsättningar för handledning
En av de sjuksköterskor som tagit chansen att utbilda sig till handledare är Elisabet Åkerström; hon var en av de första av medarbetarna som gick in i programmet och har redan hunnit vara handledare åt nyutexaminerade sjuksköterskan Emelie Stenkvist.
– Jag har varit intresserad av utbildningsfrågor i många år – det är verkligen roligt att handleda då man har rätt förutsättningar, och det är något som sjukhuset verkligen har tagit fasta på. Nu finns det en trygghet och ett lugn som jag uppskattar, och jag har fått se över mina egna rutiner och kunskaper på ett väldigt lärorikt sätt, betonar Elisabet.
Hon förklarar att varje handledning utformas individuellt utifrån den enskilda sjuksköterskans behov och att den är förlagd efter den ordinarie introduktionsperiod som nya medarbetare får ta del av.
– Programmet omfattar alla som kommer nya och framförallt de som har avslutat sin utbildning de senaste fyra åren. Det handlar alltså inte bara om att stötta ny personal utan också om att följa upp och finnas som bollplank för de sjuksköterskor som hunnit vara här ett litet tag. Min förhoppning är att det framöver kommer att etableras uppföljningar på lite längre sikt för att stämma av.

Har blivit säkrare i sin yrkesroll
Emelie själv berättar att det var skönt att kunna få förlängd inskolning, vilket både inkluderade flera pass med erfarna sjuksköterskor och längre tid på varje station inom akutvårdsavdelningen. Hon är övertygad om att en stabil plattform att utgå ifrån är viktigt när man väl står på egna ben.
– Jag känner mig absolut säkrare i min yrkesroll och handledningsperioden har fört med sig att jag oftare tar mig tiden att stanna upp för att reflektera och diskutera med mina kollegor. I förlängningen tror jag att det gör mig till en bättre sjuksköterska, avslutar hon.

För mer information om Akademiska sjukhuset och våra lediga tjänster klicka här!

Akademiska sjukhuset
På Akademiska sjukhuset erbjuder vi sjukvård och omvårdnad av högsta kvalitet med ett starkt engagemang. Här finns en unik kunskap och den mest avancerade vården som finns att tillgå. Varje år söker över 700 000 människor vård hos oss, vilket borgar för oerhört breda och omväxlande utmaningar med stora möjligheter till utveckling.

Akademiska sjukhuset
751 85 Uppsala
Tel. vxl: 018-611 00 00
www.akademiska.se/arbeta-hos-oss/

Brist på kompetens ökar risken för vårdskador

Carina Skoglund, sjuksköterska, sakkunnig i patientsäkerhet.
Carina Skoglund, sjuksköterska, sakkunnig i patientsäkerhet.

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag genomfört en kartläggning, nulägesbeskrivning och analys av hur brister i kompetensförsörjning och bemanning påverker risken för vårdskador i hälso- och sjukvården. Rapporten visar på ett samband mellan otillräcklig bemanning och kompetens och ökad risk för vårdskador.

– Vår undersökning, som fokuserar på akutsjukvård och förlossningsvård och omfattar yrkeskategorierna läkare, sjuksköterska och barnmorska, har genomförts i form av vetenskaplig litteraturöversikt, djupintervjuer med patientsäkerhetsexperter och professionsföreträdare, fokusgruppsintervjuer med vårdpersonal och enkäter till verksamhetschefer. Respondenterna beskriver att brist på kompetens påtagligt ökar risken för vårdskador. Underbemanning beskrivs snarare som ett arbetsmiljöproblem, som är lättare att kompensera för än bristande kompetens, säger Carina Skoglund, sjuksköterska, sakkunnig i patientsäkerhet och projektledare för Socialstyrelsens rapport ”Kompetensförsörjning och patientsäkerhet – Hur brister i bemanning och kompetens påverkar patientsäkerheten”, som presenterades den 28 februari 2018.

Kompetens = patientsäkerhet
När det gäller kompetens och risken för vårdskador är det mer kopplat till erfarenhet än den formella utbildningen. Flera respondenter anser att enskilda medarbetare med otillräcklig kompetens inte nödvändigtvis behöver innebära någon risk för patientsäkerheten om det finns tillräcklig kompetens hos de andra i vårdteamet. Otillräcklig kompetens kan exempelvis handla om att det finns många nyutexaminerade och oerfarna sjuksköterskor på en vårdavdelning eller att personalomsättningen är hög, vilket innebär att många medarbetare inte har någon längre erfarenhet från just den arbetsplatsen. Rapporten visar samband mellan högre bemanning av sjuksköterskor och läkare ger en lägre dödlighet och färre vårdskador.
– Den riskfaktor som anses ha störst inverkan på patientsäkerheten är brister i kommunikationen mellan patient, vårdpersonal och anhöriga. Ökad arbetsbelastning medför ökad stress och stress ökar risken för misstag. Förutsättningarna för god kommunikation försämras avsevärt vid utlokalisering, hög personalomsättning och sämre personalkontinuitet och, inte minst, vid hög arbetsbelastning, säger Carina Skoglund.

Bristande bemanning påverkar
Enligt rapporten är lindriga vårdskador betydligt vanligare än allvarligare skador. Bristande personalkontinuitet, hög arbetsbelastning och bristande handledning påverkar i sin tur risken för att lindriga vårdskador ska uppstå i akutsjukvården.
– Exempel på situationer där brist på kompetens och bemanning har påverkat patientsäkerheten är i förlossningsvården. När barnmorskan inte kunnat vara närvarande under hela förlossningen kan den födande kvinnan uppleva otrygghet, vilket leder till fler samtalspatienter som behöver hjälp att bearbeta sin förlossningsupplevelse. Ett annat exempel är hämtat från en akutmottagning där man inte upptäckte en fraktur hos en patient eftersom patienten undersöktes av en olegitimerad läkare som saknade tillräckligt stöd från legitimerade kollegor, säger Carina Skoglund.

Hög personalomsättning risk
59 procent av sjuksköterskorna anser inte att personalomsättningen är på en rimlig nivå i deras organisation.
– Hög personalomsättning innebär förstås brister i personalkontinuiteten, med fler oerfarna medarbetare som behöver introduktion och handledning. Även sjuksköterskor med lång yrkeserfarenhet kan ju vara oerfarna när de kommer till nya arbetsgivare med nya rutiner och arbetssätt. Hög personalomsättning påverkar patientsäkerheten, säger Carina Skoglund.

Avdelningar utan sjuksköterskor
96 procent av sjuksköterskorna anser inte att sjukvårdsavdelningar bemannade utan sjuksköterskor kan ge en patientsäker vård.
– Att driva en vårdavdelning helt utan sjuksköterskor kan medföra patientsäkerhetsrisker eftersom det då saknas rätt kompetens för att göra omvårdnadsbedömningar och sätta in förebyggande åtgärder. I sjuksköterskans kompetensområde ingår ju även läkemedelshantering, där kan det också uppstå en ökad risk på en avdelning utan sjuksköterskor, avslutar Carina Skoglund.

Är personalomsättningen på en rimlig nivå inom din organisation?

Kan sjukvårdsavdelningar bemannande utan sjuksköterskor ge en patientsäker vård?

Åtgärder för att stärka patientsäkerheten
Att integrera patientsäkerhetsarbetet med arbetsmiljöarbetet.

Att vårdgivarna får ett ökat stöd i sitt systematiska patientsäkerhetsarbete från exempelvis Socialstyrelsen.

Nationella forum för patientsäkerhet som bland annat Socialstyrelsen kan arrangera.

Relevanta mått och indikatorer på exempelvis lindriga vårdskador. Det underlättar bland annat vårdgivarnas egenkontroll av patientsäkerheten, och uppföljning av interventioner.