Etikettarkiv: Patientsäkerheten

Prioriteringssystem vid telefonrådgivning

Mattias Karlsson är tacksam för stipendiepengarna samt ledningens och kollegornas stöd i arbetet med att ta fram ett system för svenska förhållanden.

Sjuksköterskan Mattias Karlsson på onkologiska kliniken i Kalmar ska införa ett prioriteringssystem som ska underlätta för sjuksköterskor vid telefonrådgivning av patienter, och öka patientsäkerheten.

Projektet, som fått stipendiepengar från Eber och Ingrid Kinnemos stiftelse, fick sin början när sjuksköterskan Mattias Karlsson varit sjukskriven och fick arbeta hemifrån med telefonrådgivning för patienter på onkologiska kliniken i Kalmar.
– Jag upptäckte ganska snabbt att det hade underlättat om det funnits ett system för hur snabbt patienten behöver komma in för bedömning, och hur man ska prioritera patienter. Då byggde mycket på de egna erfarenheterna, men om det ska vara patientsäkert så ska ju alla sjuksköterskor oavsett bakgrund komma fram till samma bedömning, säger han.

Tre olika färger
Mattias Karlsson började titta på vad som kunde göras, och hittade ett triageringssystem som togs fram av UKONS, Oncology Nursing Society i Storbritannien 2010, reviderad 2016.
– Det går ut på att man frågar patienten vilket som är det största problemet av till exempel illamående och smärtor, sedan ställer man fler frågor om det och gör en gradering efter färg. Om det är grönt kan de vara kvar i bostaden och få egenvård, vid orange behöver de kollas inom 24 timmar och vid rött behöver de komma in till sjukhuset och träffa en läkare så fort som möjligt.

”Det hjälper både patienter och sjuksköterskor och förbättrar vården.”

Rätt hjälp
Liknande triageringssystem används på akuten och inom ambulansen runtom i landet.
– Sådant finns ju för att man inte ska missa något allvarligt och att patienten ska få rätt hjälp vid rätt instans. Dessutom gör det, som i vårt fall, att sjuksköterskor kan känna sig tryggare i sin bedömning och arbetssituation när de har ett anpassat system att luta sig mot, säger Mattias Karlsson.

Förbättrar vården
Bedömningsinstrumentet från UKONS används såvitt han vet inte på något annat håll i Sverige.
– Jag hoppas att det kan få spridning, för det hjälper både patienter och sjuksköterskor och förbättrar vården.
Systemet har översatts till svenska för stipendiepengarna, och Mattias Karlsson har tillsammans med en projektgrupp också varit med och anpassat det till svenska förhållanden.

Dåliga arbetsförhållanden största problemet

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Kan bättre arbetsförhållanden och tillräckligt med kunnig erfaren personal råda bot på de stora problemen inom svensk sjukvård idag? En majoritet av de tillfrågade sjuksköterskorna anser det.

“Vilket anser du är det största problemet inom svensk sjukvård just nu?” Den öppna frågan fick sjuksköterskorna i vår undersökning 26–30 september 2019.

Dåliga arbetsförhållanden
Över hälften av de tillfrågade menar att låg lön, stress, dålig arbetsmiljö är ett stort problem som måste lösas snabbt. Den höga arbetsbelastningen riskerar patientsäkerheten. Sjukhusen i Sverige måste göras till attraktiva arbetsplatser så att kompetens stannar kvar och utvecklas.
”När mängder av sjuksköterskor lämnar vården eller blir sjuka av arbetet är något extremt fel. Man bör orka jobba heltid, som man gör inom andra yrken.” Avdelningar måste ibland stängas på grund av personalbrist och man skickar hem patienter som inte är helt färdigbehandlade och som med stor sannolikhet kommer tillbaka till vården.

Basala krav måste uppfyllas
De svarande anser att det finns sjuksköterskor att tillgå om några basala krav uppfylls – rimlig lön, god löneutveckling samt en bra arbetsmiljö. Många känner sig provocerade över att ”stafettpersonal äter upp lönerna som borde gå till den fasta personalen”. Att bränna ut sjuksköterskor som om det vore en oändlig resurs är både inhumant och dåligt samhällsekonomiskt.
En stor del av de tillfrågade menar att personalbrist är det största problemet. Antalet sjuka blir fler, samtidigt som det är svårt att rekrytera bra personal och alltför många lämnar yrket. Att ständigt arbeta på en avdelning som är underbemannad kan leda till misstag i behandlingen av patienter.

Ledning och organisation
En del organisationer är stora och med för många och oerfarna chefer. Beslut tas långt från individen och det är svårt att påverka. Man upplever att samarbetet mellan kommun, primärvård och slutenvård är dålig där ingen tar ansvar för patienten.
”En personalgrupp som känner att ledningen lyssnar, mår bättre och stannar kvar på sin arbetsplats.”

Kortsiktig politikerstyrning
Vården borde förstatligas för att få en jämlik vård över hela landet. Det behövs mer långsiktighet som måste få kosta pengar nu så att det kan bli bättre framöver. Vården måste styras med kontinuitet oberoende av vilket parti som sitter vid makten. Man upplever att politiker inte har den kunskap som krävs för att styra vården i Sverige.

Vilka är de största problemen inom svensk sjukvård
1. Dåliga arbetsförhållanden
2. Personalbrist
3. Ledning och organisation
4. Kortsiktig politikerstyrning
5. Dålig kunskap hos politiker

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 26–30 september 2019. Endast de som arbetar som sjuksköterskor eller inom hälso- och sjukvården har svarat på frågorna. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.