Etikettarkiv: Utbildning

Evidensbaserad psykoterapi 45 hp

En möjlighet för sjuksköterskor att bredda sin kompetens! Genom utbildningen får du grundläggande teoretiska färdigheter i psykoterapeutisk behandling med inriktning mot evidensbaserad psykoterapi.

Uppdragsutbildningen ges på distans på halvfart över tre terminer med start den 16 januari 2023. Tre obligatoriska campusträffar per termin ingår.

Målgrupp
Vi vänder oss till dig som är yrkesverksam inom ett människovårdande yrke där psykosociala insatser och psykosocial behandling ingår. Du arbetar idag som sjuksköterska, socionom, beteendevetare, läkare, vårdare eller liknande.

Förkunskaper
Yrkesutbildning i ett människovårdande yrke om minst 180 hp, inom omvårdnad, medicin, socialt arbete, psykologi eller beteendevetenskap. Minst två års yrkeserfarenhet på heltid efter examen i det behörighetsgivande yrket som innefattar arbete med klienter/patienter.

Särskilda krav
Pågående yrkesutövande där psykologisk behandling ingår, vilket inkluderar psykosociala insatser och psykosocial behandling (t ex öppenvård, psykiatri, primärvård, äldrevård, somatisk vård, socialtjänst).

KURSSTART
16 januari 2023

PRIS
Utbildningen genomförs som uppdragsutbildning och är avgiftsbelagd. Pris 90 000:- (exklusive moms) per deltagare.

ANMÄLAN
Anmälan till denna utbildning ska göras av chef och ansvarig beställare. Sista anmälningsdag är 30 november 2022

Klicka här för att läsa mer

Luleå tekniska universitet – Vidareutbildning för yrkesverksamma

Luleå tekniska universitet erbjuder dig och din organisation kompetenshöjande utbildningar genom LTU Professional Education, som gör att ni kan växa och möta framtiden med de senaste kunskaperna och färdigheterna.

För dig som vill gå en utbildning
Oavsett vilken bransch eller yrkesroll du är i kan vi stärka dig med ny kompetens. Av oss får du kunskap och färdigheter i vetenskapens framkant som gör dig tryggare och effektivare i ditt arbete. Vi hjälper dig att vässa ditt CV och personliga varumärke samtidigt som du gör skillnad för dig själv och din arbetsgivare.

För dig som vill utbilda dina medarbetare
Vi erbjuder en bredd av relevanta kurser för vår regions viktigaste branscher och yrkesroller. Vi kan även i samverkan med din organisation skräddarsy kurser och utbildningsprogram efter era unika behov. Av oss får ni tillgång till världsledande kunskap och möjligheten att erbjuda er personal ett livslångt lärande.

www.ltu.se/LTU-Professional-Education

Bli specialist­sjuksköterska vid Uppsala universitet

Uppsala universitet erbjuder flera specialiserade inriktningar med start höstterminen 2023.

Du fördjupar dina kunskaper som sjuksköterska och lär dig att:

  • Självständigt ansvara för patientens omvårdnad inom sluten och öppen vård
  • Delta i utveckling av hälso- och sjukvård i samverkan med andra professioner
  • Leda utvecklingen av evidensbaserad vård.

Vi erbjuder följande specialistutbildningar med start 25 augusti 2023.

Klicka på länkarna nedan för mer information. Ansök mellan 15 februari – 15 mars.


Akutsjukvård – Halvfart

Ambulanssjukvård – Helfart

Anestesisjukvård – Helfart

Diabetesvård – Halvfart

Distriktssköterska – Halvfart / Helfart (Uppsala & Visby)

Hälso- och sjukvård för barn och ungdom – Halvfart / Helfart

Hjärtsjukvård – Halvfart

Intensivvård – Helfart

Kirurgisk vård – Halvfart

Onkologisk vård – Halvfart

Operationssjukvård – Helfart

Uppsala universitet – Specialistsjuksköterska

Specialistutbildningarna är nära förknippade med de kliniska verksamheterna. Alla våra lärare och föreläsare har nära kontakt med praktisk omvårdnad och behandling och många är även i forskningsfronten inom sina respektive områden.

Klicka här för mer information

Palliativ vård och akutsjukvård populärast

Maria Mjörnberg, specialistsjuksköterska inom avancerad palliativ sjukvård i hemmet på Ersta ASIH.

Palliativ vård är det specialistområde flest sjuksköterskor vill arbeta inom. Det framgår av Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning. Även akutsjukvård rankas högt när sjuksköterskor får ange vilka specialistområden som lockar mest.

– Jag tror att många sjuksköterskor lockas av att kunna göra en viktig insats under den period som ofta är patientens svåraste tid i livet. Som sjuksköterska i den palliativa vården ingår man i ett tvärprofessionellt team med fokus på patienternas behov. I den palliativa hemsjukvården kan man fokusera på en patient i taget – verkligen en personcentrerad vård på individens egna villkor, säger Maria Mjörnberg, som arbetar med avancerad palliativ sjukvård i hemmet på Ersta ASIH. Hon är ordförande i Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad och ledamot i nationella rådet för palliativ vård.
Sjuksköterskor som gillar utmaningar och gärna kombinerar teamarbete med självständiga bedömningar och insatser kan lätt komma att trivas i den palliativa vården. Maria Mjörnberg betonar även vikten av att vara empatisk, känna sig trygg i sin yrkesroll, och inte vara rädd att hantera svåra situationer och möta människor i kris.

”Det som attraherar är förmodligen att akutsjukvården är en händelserik och variationsrik arbetsplats.”

Specialistsjuksköterskor behövs
– Efterfrågan på specialistsjuksköterskor i palliativ vård är generellt sett hög. Vi märker också att intresset för specialistutbildningen har ökat. Samtidigt är det viktigt att verksamheterna låter sjuksköterskor med specialistutbildning nyttja hela sin kompetens. För sjuksköterskor som funderar på att söka sig till det här området är erfarenheter från andra vårdverksamheter, till exempel akutsjukvård, en klar fördel. I palliativa verksamheter behöver man kunna hantera många olika typer av situationer och medicinska tillstånd, så man har stor nytta av en bred erfarenhetsbas, säger Maria Mjörnberg.

Karin Moscicki, specialistsjuksköterska i intensivvård och akutsjukvård.

Händelserikt och variationsrikt
22 procent av sjuksköterskorna i undersökningen anger akutsjukvård som det intressantaste specialistområdet.
– Det är förmodligen för att akutsjukvården är en händelserik och variationsrik arbetsplats. Korta och intensiva patientmöten som kan innebära en avgörande skillnad i människors liv och att man ofta får direkt återkoppling från patienten bidrar till attraktionskraften, säger Karin Moscicki, lärare i katastrofmedicin i Linköping. Hon är specialistsjuksköterska i intensivvård och akutsjukvård och har arbetat som avancerad specialistsjuksköterska på akutmottagningen i Linköping.

Var beredd på tvära kast
En faktor som gör att hon kan rekommendera akutsjukvården till andra sjuksköterskor är det utpräglade och prestigelösa teamarbetet där alla professioner är lika viktiga för att kunna ge patienten god vård.
– I akutsjukvården lär man sig ständigt nya saker, och man lär sig lite om mycket. Men det gäller att kunna hantera oförutsägbarheten i arbetet, då man aldrig vet vilken typ av patienter som väntar under nästa arbetspass. Man bör vara beredd på tvära kast och att samarbeta med många olika yrkeskategorier och personlighetstyper, säger Karin Moscicki.

Specifika ansvarsområden
Hon rekommenderar sjuksköterskor med intresse av akutsjukvård att utbilda sig till specialistsjuksköterskor i det. Då står man väl rustad för arbetet i olika typer av akutverksamheter.
– Det vore önskvärt om fler arbetsgivare erbjuder sjuksköterskor med specialistutbildning i akutsjukvård specifika ansvarsområden, mandat och en lön som matchar det. Det kunde motivera fler att gå en specialistutbildning. En viktig egenskap som sjuksköterska på en akutmottagning är att snabbt kunna identifiera allvarliga tillstånd. Att ha arbetat med svårt sjuka patienter är alltså en klar fördel, säger Karin Moscicki.

Vilka specialistområden skulle du helst är vilja arbeta inom? Bortse från var du arbetar idag och vad du redan är specialiserad inom. Ange gärna flera.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 7–12 oktober 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 1,9–3,2 procentenheter.

Bytte till sjuksköterska i medelåldern

Svante Larsson byte från produktchef till sjuksköterska i medelåldern.

Svante Larsson bytte en kommersiell värld och bra lön mot ett jobb som sjuksköterska. Ett beslut han fortfarande är väldigt nöjd med, men som bitvis varit tufft.
– Jag sökte efter en tydligare yrkesidentitet, säger han.

Han var i medelåldern och nybliven tvillingpappa när beslutet togs: Svante Larsson lämnade jobbet som produktchef, där han inte längre kände drivet, trots spännande resor, bra lön och stort ansvarstagande. Han gick noga igenom många yrken, och valde att skola om sig till sjuksköterska.
– Jag kände att jag behövde hitta något som jag skulle vilja jobba med i 30 år till. Att bli student igen var tufft ekonomiskt, och min fru var föräldraledig. Jag var väldig motiverad att få ett bra yrkesliv framöver, så jag jobbade extra på helgerna och hela somrarna, säger Svante Larsson.

”När jag skulle byta karriär var det viktigt för mig att få ett ”riktigt” yrke.”

Erfarenheter värdesattes inte
Och trots att hans två yrken ligger långt ifrån varandra har han viss nytta av sin tidigare bana.
– Jag brukade förhandla med människor, och då handlade det hela tiden om att analysera dem: stämde det de sa eller var det taktik? I vården känner jag av patienterna när jag stiger in i ett rum, och här är vi oftast på väg åt samma håll.
Svante Larsson är förvånad över att hans tidigare erfarenheter inte har värdesatts inom vården.
– Det blev lite av en chock för mig när jag tog examen och inte fick någonting för att jag hade yrkeserfarenheter som väldigt mycket handlade om att ha god kommunikationsförmåga, vilket ett patientmöte också kräver. Det var inte värt någonting alls.

Patientmöte skapar drivkraft
Jobb-bytet har också varit en ekonomisk omställning.
– Men jag tycker att det är en okej lön jag har nu, trots att jag tjänade betydligt mer på mitt gamla jobb. Min löneutveckling har krävt att jag bytt arbetsplats med jämna mellanrum, men så borde det inte behöva vara. Jag har också utbildat mig till specialistsköterska. I princip varje patientmöte skapar en drivkraft hos mig, så det är värt det, säger han.
Och Svante Larsson har hittat den yrkesidentitet han sökte.
– När jag skulle byta karriär var det viktigt för mig att få ett ”riktigt” yrke, något handfast som gick att ta på. Som sjuksköterska är man legitimerad enligt regelverk från Socialstyrelsen. När jag var produktchef hade jag visserligen nytta av min ekonomibakgrund, men där hade jag också kunnat vara utbildad i något annat. Jag sökte efter en tydligare yrkesidentitet.
Svante Larsson arbetar idag på en sprututbytesmottagning inom Region Skåne.

Fördjupa dig inom thoraxkirurgisk vård och omvårdnad

Thoraxkirurgisk vård och omvårdnad

Digital kurs på halvfart (7,5 högskolepoäng) med start september 2022

Fördjupa dina kunskaper inom vård och omvårdnad av patienter som genomgår thoraxkirurgiska ingrepp. Det här är en distanskurs som är förankrad i forskning och evidens.
Den kommer att stärka dig i din sjuksköterskeprofession i vården av den thoraxkirurgiska patienten.

Du kommer lära dig att:
• redogöra för de vanligaste sjukdomstillstånden, dess etiologi och patofysiologi
• analysera riskfaktorer, omvårdnadsbehov och omvårdnadsåtgärder
• tillämpa evidensbaserad kunskap från relevant forskning i patientens omvårdnad
• använda vetenskaplig litteratur, styrdokument samt kvalitetsregister i resonemang kring utveckling av omvårdnad i den egna verksamheten

Läs mer och anmäl dig till uppdragsutbildningen Thoraxkirurgisk vård och omvårdnad

VFU-brist allvarligt problem

Tillgången på VFU-platser för sjuksköterskor är bristfällig på många lärosäten. Många studenter upplever dessutom att kvaliteten på deras VFU är alltför låg. Problematiken med tillgången på VFU-platser har accelererat på senare år. Det kan ge konsekvenser för såväl patientsäkerheten som för blivande sjuksköterskors bild av yrket.

Anja Basic, ordförande i Vårdförbundet Student. Foto: Ulf Huett

– Mitt intryck är att kvaliteten på VFU-placeringarna generellt sett har sjunkit på senare år. Flera faktorer bidrar till den nuvarande situationen. Bland annat har många lärosäten ökat antalet utbildningsplatser på sjuksköterskeutbildningen eftersom söktrycket varit rekordstort under pandemin, säger Anja Basic, som studerar femte terminen på sjuksköterskeutbildningen vid Umeå universitet och är ordförande i Vårdförbundet Student.

Brist på erfarna sjuksköterskor
En starkt bidragande orsak till problematiken är att många arbetsgivare har svårt att behålla sina mest yrkesskickliga sjuksköterskor. Det påverkar självklart tillgången på erfarna sjuksköterskor som kan handleda sjuksköterskestudenter. För många sjuksköterskestudenter utgör bristen på VFU-platser ett betydande orosmoment. Många är oroliga för att inte kunna ta ut examen eller för att inte ha tillräckligt med praktisk kompetens när de tar examen.
– Jag har också sett exempel på studenter som hoppat av utbildningen efter negativa VFU-upplevelser. Sjuksköterskor som examineras med otillräcklig praktisk kompetens kan även ha negativa effekter på patientsäkerheten. De kommer dessutom att behöva en längre inskolning när de ger sig ut i arbetslivet, säger Anja Basic.

”Arbetsgivare bör underlätta för och premiera de sjuksköterskor som vill satsa långsiktigt på handledaruppdraget.”

Ovärderlig praktisk kompetens
Hon betraktar den kompetens som sjuksköterskestudenter tillgodogör sig under VFU:n som ovärderlig. Själv har Anja Basic valt att jobba extra på en vårdavdelning vid sidan av studierna för att få de praktiska färdigheter som sjuksköterskeyrket kräver.
För att öka antalet VFU-platser krävs att arbetsgivare ger erfarna sjuksköterskor som vill handleda rätt förutsättningar och resurser.
– Jag upplever intresset för att handleda studenter som stort, men många sjuksköterskor har en pressad arbetssituation och har inte tillräckligt med tid avsatt för handledning. Arbetsgivare behöver höja statusen på handledarskapet och göra det praktiskt möjligt att inkludera uppgiften i sin befintliga roll, säger hon.

Premiera handledare
– Vi ser gärna att handledare har gått en handledarutbildning på 7,5 högskolepoäng. Arbetsgivare bör underlätta för och premiera de sjuksköterskor som vill satsa långsiktigt på handledaruppdraget, till exempel låta dem gå handledarutbildningen på arbetstid eller höja lönen för de som åtar sig handledaruppdrag. Lärosätena i sin tur behöver bredda sitt sökfält när det gäller VFU-platser. De bör innefatta alla delar av sjukvården, även privata aktörer, säger Anja Basic.

Bli specialist­sjuksköterska vid Uppsala universitet

Uppsala universitet erbjuder flera specialiserade inriktningar med start varje hösttermin.

Du fördjupar dina kunskaper som sjuksköterska och lär dig att:

  • Självständigt ansvara för patientens omvårdnad inom sluten och öppen vård
  • Delta i utveckling av hälso- och sjukvård i samverkan med andra professioner
  • Leda utvecklingen av evidensbaserad vård

Vi erbjuder följande specialistutbildningar med start 29 augusti 2022.

Klicka på länkarna nedan för mer information. Ansök mellan 15 februari – 15 mars. Sista ansökningsdag har nu passerat


Akutsjukvård – Halvfart

Ambulanssjukvård – Helfart

Anestesisjukvård – Helfart

Barn och Ungdom – Halvfart / Helfart

Diabetesvård – Halvfart

Distriktssköterska – Halvfart / Helfart (Uppsala & Visby)

Hjärtsjukvård – Halvfart

Intensivvård – Helfart

Kirurgisk vård – Halvfart

Onkologisk vård – Halvfart

Operationssjukvård – Helfart

Psykiatrisk vård – Halvfart / Helfart

Uppsala universitet – Specialistsjuksköterska

Specialistutbildningarna är nära förknippade med de kliniska verksamheterna. Alla våra lärare och föreläsare har nära kontakt med praktisk omvårdnad och behandling och många är även i forskningsfronten inom sina respektive områden.

Klicka här för mer information

Bli specialistsjuksköterska på distans vid LTU

SImulering_edit

Välkommen att utbilda dig till specialistsjuksköterska på distans vid Luleå tekniska universitet. Specialistutbildningarna startar 29 augusti 2022. Ansök 15 februari – 15 mars.

Nu finns det möjlighet att specialisera dina kunskaper och utveckla dig som sjuksköterska genom att bli specialistsjuksköterska. Alla våra specialistutbildningar uppfyller krav för magisterexamen och ger grundläggande behörighet till forskarutbildning. Utbildningarna genomförs på distans och bedrivs som heltidsstudier. Inriktningen mot psykiatrisk vård är nätbaserad och de tre första terminerna bedrivs studierna på halvfart.

Sagt av studenter:

”Kontakten med lärarna är mycket bra. De är väldigt engagerade och mån om oss studenter. Jag känner mig mer omhändertagen och sedd nu när jag läser vid en nätbaserad utbildning än jag tidigare gjort vid studier på universitet.”
Terese Wahlroos, som specialistutbildat sig inom psykiatrisk vård.

”Det är bra att plugga på distans. Jag har barn och då passar det bra att man kan planera tiden själv. Man kan anpassa studierna efter sitt liv. Jag pluggar för det mesta dagtid.”
Jennifer Eiderlöf, som läser till intensivvårdssjuksköterska.

Klicka på länkarna för mer information och ansökan

Utbildningarna startar 29 augusti 2022. Ansök 15 februari – 15 mars. Sista ansökningsdag har nu passerat

Specialistsjuksköterska med inriktning intensivvård

Specialistsjuksköterska med inriktning anestesisjukvård

Specialistsjuksköterska med inriktning ambulanssjukvård

Specialistsjuksköterska med inriktning psykiatrisk vård

Luleå Tekniska Universitet – Specialistsjuksköterska

Efterfrågan på specialistutbildade sjuksköterskor är stor inom olika områden. På Luleå tekniska universitet finns en möjlighet för dig som vill fördjupa och specialisera dina kunskaper inom yrket som sjuksköterska.

Specialistutbildningar för sjuksköterskor vänder sig till dig som är har svensk legitimation som sjuksköterska, kandidatexamen i omvårdnad och har arbetat som sjuksköterska motsvarande minst 6 månader heltid.

Akut brist på sjuksköterskor och omvårdnadskunskap

Oili Dahl är ny ordförande för Svensk sjuksköterskeförening. Foto: Fredrik Hjerling

Oili Dahl är ny ordförande för Svensk Sjuksköterskeförening och är redo att ta sig an en rad olika frågor.
– Det är viktigt att vi skapar en hållbar kompetensförsörjning och en bra situation för våra sjuksköterskor, för vi behöver varenda en, säger hon.

Oili Dahl ser fram emot att leda arbetet i Svensk Sjuksköterskeförening.
– Det är väldigt roligt och utmanande på många sätt att komma in på en strategisk nivå där man arbetar för professionen.
En väldigt angelägen fråga, och kanske den mest akuta, är enligt Oili Dahl sjuksköterskebristen och konsekvensen av utebliven omvårdnad. I OECD-rapporten Health at a glance jämförs antalet sjuksköterskor per 1 000 invånare i de 43 länder som ingår.
– Snittet är 9 sjuksköterskor per 1 000 invånare, Sverige har 11,1. Som jämförelse har våra nordiska grannar Norge 17,3 och Danmark 16,7. Vi behöver bli fler, säger Oili Dahl.

Fler ska vilja stanna
Som hon ser det är problemet inte att locka personer till yrket.
– Utbildningen har haft en ökning i antal sökande så det är inte brist på de som vill bli sjuksköterskor. Och i och med pandemin har många fått en inblick i vad det innebär att vara sjuksköterska, vilket skapar ett ännu större intresse. Men utbildningsplatserna och möjligheten att ta emot fler studenter i verksamheterna är inte i paritet med vad som behövs, säger Oili Dahl.
Utmaningen ligger i att få sjuksköterskor att stanna i sitt yrke och erbjudas kontinuerlig professionsutveckling.
– Nyutexaminerade sjuksköterskor är rätt så beredda på sitt nya yrke, men behöver ett bra mottagande i verksamheterna i form av välplanerad introduktion, kontinuitet i handledarskap och stöd, till exempel vid samvetsstress. Det första året i arbete är väldigt viktigt och vi behöver skapa förutsättningar för att fler ska vilja stanna, säger Oili Dahl.

”Det första året i arbete är väldigt viktigt och vi behöver skapa förutsättningar för att fler ska vilja stanna.”

Fortbildning eftersatt
Att sjuksköterskor funderar på att lämna yrket är ett problem, inte minst i och med pandemin.
– Undersökningar har visat att en del sjuksköterskor funderar på att lämna, med tanke på omvårdnad vi inte kunnat ge eller samvetsstress som man har svårt att förhålla sig till. Och vi som samhälle har inte råd att förlora en enda sjuksköterska.
Där kommer den andra stora frågan in, enligt Oili Dahl: hållbar kompetensförsörjning.
– I och med pandemin är fortbildning ett eftersatt område, vilket också bekräftas av undersökningsresultatet. Det är inte nationellt reglerat, vilket det bör vara. Här handlar det om både professionens och omvårdnadens utveckling och forskning, säger hon.

Omvårdnad som kärnämne
Oili Dahl är också kritisk till den kompetensväxling som hon ser ske, särskilt med tanke på den reform om nära vård som är aktuell, och som ska erbjuda högkvalitativ vård nära hemmet och förebygga inläggningar och ohälsa.
– För att fler ska få vård i sina hem är omvårdnadskunskap viktigt. Vi sjuksköterskor har ju omvårdnad som vårt kärnämne som bygger på vetenskap. Ibland tänker man att vem som helst inom vården kan göra vad som helst men så är det verkligen inte. Kompetensväxlingen måste upphöra.
Sjuksköterskor behöver också ta en större plats på ett strategiskt plan i vården.
– Vi behöver få mer inflytande i vårt arbete, i strukturer och processer som involverar teamet. WHO rekommenderar att sjuksköterskor bör i linje med andra hälsoyrken finnas i olika ledande befattningar på både regional och nationell nivå för att utveckla och skapa helhetslösningar, för patienternas skull. En beslutslinje som omfattar sjuksköterskors kunskap är ytterligare en fråga som föreningen driver.

Har din fortbildning fått stå tillbaka under coronapandemin?
Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 30 september – 4 oktober 2021. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Sjuksköterska från utanför EU

Foto: Shutterstock

Sjuksköterskor som kommer från utanför EU behöver komplettera med en tre terminer lång utbildning eller kunskapsprov. Pavel Fareeq tyckte att språket har stått för den största utmaningen, och att arbetet skiljer sig från hur det var i hemlandet.
– I Kurdistan gör sjuksköterskan bara det medicinska jobbet, det är anhöriga som sköter omvårdnaden, säger han.

Pavel Fareeq från Kurdistan jobbar nu som sjuksköterska i Sverige.

Pavel Fareeq jobbade på en akutmottagning i Kurdistan efter att han blev färdig med sin sjuksköterskeutbildning 2008. När han kom till Sverige var han tvungen att aningen gå en tre terminer lång utbildning, eller göra olika kunskapsprover. Enligt statistik som Sveriges Radio tagit del av har intresset för kunskapsproverna ökat kraftigt: från 13 anmälda 2016 till 140 anmälda 2019.
– Jag pluggade i en månad inför det teoretiska provet. Vi måste göra samma prov som de som pluggat till sjuksköterska i Sverige i tre år. Det krävdes mycket kunskap, men det hade jag. Det svåraste var att förstå alla frågor på svenska och att svara på svenska, för man fick inte skriva på engelska, säger Pavel Fareeq.

Mer omvårdnad
Väntetiderna var långa och han tycker att kunskapsproverna ska slopas, och att alla istället ska gå en ettårig kompletterande utbildning för att säkerställa kompetensen.
– Det är många som får vänta länge på att få göra proven, och då kan man lika gärna lära sig nya saker under tiden man väntar på att få sin legitimation, säger Pavel Fareeq.
Under tiden som han väntade på att bli legitimerad arbetade han som undersköterska. Idag arbetar han på ortopeden på Danderyds sjukhus i Stockholm, via ett bemanningsföretag. Arbetet liknar det han hade i Kurdistan – men är samtidigt annorlunda.
– Sjukdomarna och behandlingarna är desamma, men sjukhusrutinerna är annorlunda, liksom de material man använder. I Kurdistan gör sjuksköterskan bara det medicinska jobbet, anhöriga sköter omvårdnaden, men här i Sverige gör sjuksköterskor mycket omvårdnadsjobb, säger Pavel Fareeq.

”Det är många som får vänta länge på att få göra proven, och då kan man lika gärna lära sig nya saker under tiden.”

Språket en svårighet
För honom har språket varit den största barriären.
– I Kurdistan använde vi de engelska eller latinska orden för material och mediciner, men här är det svenska som gäller. Det kan vara svårt för den som kommer från ett annat land. Man använder ju helt andra ord än i det dagliga livet, inte ens svenska kompisar förstår vad man säger. Sjuksköterskor har ett helt eget språk.