Sammanhållen vårdkedja och ökad bemanning

Publicerad 11 oktober 2017
Text: Annika Wihlborg

Marianne Weichselbraun, vice ordförande i Barnmorskeförbundet, Lis Munk, professionsansvarig för barnmorskor på Vårdförbundet och Malin Bergander, ombud för Vårdförbundet på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Marianne Weichselbraun, vice ordförande i Barnmorskeförbundet, Lis Munk, professionsansvarig för barnmorskor på Vårdförbundet och Malin Bergander, ombud för Vårdförbundet på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
8 av 10 barnmorskor är inte rätt värderade på arbetsmarknaden. Varannan barnmorska har funderat på att säga upp sig. Inom förlossningsvården är det 2 av 3. Vad måste göras för att behålla barnmorskorna och förbättra förlossnings- och mödravården?

– Undersökningsresultatet förvånar mig inte, barnmorskor har en hög kompetens och ett mycket stort ansvar i sin yrkesutövning, men det avspeglas inte i hur vi värderas på arbetsmarknaden, säger Marianne Weichselbraun, vice ordförande i Barnmorskeförbundet och barnmorska på förlossningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Ohållbar samvetsstress
Att hälften av barnmorskorna i mödravården och förlossningsvården och hela sextiosju procent inom förlossningsvården funderat på att säga upp sig beror, enligt Marianne Weichselbraun, på den frustration många barnmorskor känner.
– De vet hur de ska arbeta för att resultaten och upplevelsen ska bli den bästa för patienten, men har sällan resurser för det. Att på grund av organisation och resursbrist inte kunna ägna tillräckligt mycket tid och göra det som är bäst för varje patient genererar en påfrestande samvetsstress som blir ohållbar i längden, säger hon.
– Undersökningsresultatet är förväntat. Det speglar den rådande situationen i förlossningsvården, där många barnmorskor känner att det enda sättet att förändra situationen för sin egen del är att säga upp sig. Undersökningsresultatet bör fungera som ett wake up call för arbetsgivarna, säger Lis Munk, barnmorska och professions­ansvarig för barnmorskor på Vårdförbundet.

Lön som matchar
– Lönefrågan är självklart en av de viktigaste åtgärderna för att fler barnmorskor ska känna sig rätt värderade på arbetsmarknaden. En attraktiv löneutveckling som matchar vårt ansvar och vår kompetensnivå är helt avgörande för förlossningsvårdens framtida kompetensförsörjning, säger Malin Bergander, barnmorska och ombud för Vårdförbundet på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
– Många barnmorskor är irriterade på att vi efter fyra och ett halvt års högskolestudier har betydligt lägre lönenivåer än andra akademiska yrken med motsvarande utbildningslängd, säger Malin Bergander.

Är du som barnmorska rätt värderad på arbetsmarknaden utifrån din kompetens?

Har du funderat på att säga upp dig från din anställning inom förlossnings- eller mödravården?

Bland barnmorskor inom förlossningsvården har 67% funderat på att säga upp sig.

Barnmorskeförbundets tre viktigaste åtgärder för en förbättrad förlossnings- och mödravård
• En sammanhållen vårdkedja. Patienternas trygghet och kontinuitet för såväl patient som barnmorska ökar om barnmorskor får följa sina patienter genom graviditet, förlossning och eftervård. Detta är även något många födande önskar.
• Högst åttio inskrivna patienter per barnmorska i mödravården och en barnmorska per födande kvinna i förlossningsvården. Genom att begränsa antalet patienter i mödravården och tillåta barnmorskorna att fokusera på en patient i taget i förlossningsvården kan samvetsstressen minska och tryggheten öka.
• Att bemanna förlossningsvården med tillräckligt många barnmorskor, året runt. Andra professioner kan och ska inte ta över barnmorskornas arbetsuppgifter. Det är därför viktigt att ha rätt barnmorskebemanning på förlossningsavdelningarna och i eftervården, året runt. Det skapar möjlighet för barnmorskor att arbeta utifrån sin profession och ger utrymme för förbättringsarbete, kompetensutveckling, handledning av blivande barnmorskor och rätt stöd till nya barnmorskor.
Vårdförbundets tre viktigaste åtgärder för en förbättrad förlossnings- och mödravård
• Hämta inspiration fån framgångsrika förlossningsverksamheter i våra nordiska grannländer. I flera av våra nordiska grannländer har man inte samma problem med personalbrist som på svenska förlossningsavdelningar. Vi behöver bli bättre på att lära och inspireras av deras framgångsfaktorer. Där jobbar man till exempel med sammanhållen vårdkedja och differentierad vård.
• Öka barnmorskornebemanningen. En ökad bemanning av barnmorskor ger möjlighet till att ge en födande en barnmorska. Det minskar samvetsstressen och förbättrar arbetsmiljön. Har barnmorskan en bra arbetsmiljö är det också lättare att ge en trygg och säker vård.
• Ökad lyhördhet för kvinnornas önskemål och behov. Genom att lyssna mer på vad kvinnorna i mödra- och förlossningsvården efterfrågar och behöver så löser man också många av barnmorskornas problem. Kvinnorna, familjerna och barnmorskorna är nämligen ofta samstämmiga om hur mödra- och förlossningsvården behöver förändras.
Om undersökningen
Frågorna är ställda till ett slumpmässigt urval av barnmorskor i Sverige.