Samverkan skapar tid för patienterna

På Mälarsjukhuset har ett långtgående samarbete mellan strokeavdelningen 72S och den paramedicinska verksamheten formaliserats, vilket har avlastat sjuksköterskorna och frigjort tid för patientnära arbete.

Själva grundbulten i strokevård är ett samspelt team med läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer, sjuksköterskor och undersköterskor som alla tillhandahåller stöd för patienterna. På Mälarsjukhuset har ett sådant samarbete varit etablerat sedan länge. Nu har det samarbetet utvecklats ytterligare.
– Strokevård innebär mycket administrativt arbete som hittills har ålagts sjuksköterskorna men i och med ett fördjupat samarbete med paramedicin hanteras många av dessa uppgifter nu istället av en arbetsterapeut som utifrån ett helhetsperspektiv kan föra utskrivningsprocessen framåt. Vi har valt att kalla funktionen ”Utskrivningssamordnande arbetsterapeut”. Kortfattat handlar det om att rätt person ska arbeta med rätt sak och det har mycket riktigt frigjort mer tid för patientnära arbete för sjuksköterskorna, säger Benny Sahlin, vårdavdelningschef på avdelning 72S.

Kan fokusera på omvårdnad
Som utskrivningssamordnande arbetsterapeut jobbar Susanne Petersson. Förutom ett samordnande ansvar hanterar hon informationsöverföringen till kommun och primärvård. Med en huvudansvarig för detta säkerställs kvaliteten på dokumenteringen. Hon understryker att arbetet fungerar bättre och bättre och att just helhetsperspektiv och kontinuitet kommer hela vårdkedjan till nytta.
– Vi lär av varandra varje dag och ser till att var och en får komma till tals. För patienterna innebär det att vi kan erbjuda betydligt bättre samordning, inklusive planering kring hemgång, information till anhöriga och mycket annat. Samtidigt medför det att arbetsmiljön för personalen förbättras och sjuksköterskorna kan fokusera på omvårdnad och medicinska ordinationer.

Omfattande kunskapsutbyte
Kunskapsutbyte och kompetensutveckling mellan grupperna finns även utanför projektet. Utbytet inbegriper exempelvis inskolning av nya medarbetare och under 2016 kommer avdelningen att genomföra en strokekompetensutbildning för alla inblandade arbetsgrupper.
– Målet är att nå samtlig personal inom samarbetet och att skapa bättre förutsättningar för såväl bedömning som behandling och uppföljning hos patienter med strokediagnos, avslutar de.

Tillgänglighet präglar familjecentral

Vid familjecentralen på vård­centralen City i Eskilstuna samverkar socialtjänst, förskola, BVC och barnmorskemottagning aktivt för att arbeta preventivt kring barnperspektivet och verka stödjande för föräldraskapet.

Familjecentralen vid vårdcentralen City öppnade i februari 2014 efter ett gediget förarbete. Idag präglas verksamheten av en stor öppenhet och tillgänglighet – alla inblandade arbetsgrupper utgår ifrån samma arbetsplats, något som avsevärt har förbättrat kommunikationen mellan olika avdelningar och myndigheter.
– En familjecentral står på fyra ben – socialtjänst, förskola, barnavårdscentral och barnmorskemottagning – som samarbetar dagligen med barnens behov i centrum. Etableringen av familjecentralen innebär ett teamarbete där man kan verka tvärdisciplinärt på ett prestigelöst sätt och som tar vara på allas styrkor, berättar Malin Sootalu, verksamhetschef på vårdcentralen City.

Ickehierarkisk organisation
Malin Sootalu är själv barnmorska i grunden men har de senaste 10 åren främst arbetat med verksamhetsutvecklingsfrågor inom hälso- och sjukvård. Hon framhåller att ett tätt samarbete kring föräldraskap och barnens behov leder till ett dagligt kunskapsutbyte och en utvecklande dialog.
– Detta är en ickehierarkisk organisation och det tror jag är en av nycklarna till hur framgångsrik den här familjecentralen har blivit. Vi lär oss mycket av varandra och deltar i olika aktiviteter såsom konferenser och kurser tillsammans, något som breddar perspektivet för alla yrkesgrupper.

Inkluderande verksamhet
Arbetssättet innebär en direkt nytta för de som besöker vårdcentralen. Förutom att eventuella problem kan identifieras och åtgärdas tidigt finns det en heltäckande plattform för frågor om stort och smått. Familjecentralen erbjuder öppna föreläsningar om allt från mat och sömn till olycksfall, kommunikation och samspel.
– Det här är en inkluderande verksamhet som är öppen för alla. Förbättringsarbete är inte unikt för familjecentralen, men här kan du arbeta med insatser som spänner över professionsgränserna. Vi arbetar med barnets bästa i centrum och verkar stödjande för föräldraskapet, avslutar Malin.

En akutmottagning i utveckling

I september förra året etablerade akutmottagningen i Nyköping tjänsten utvecklingssjuksköterska. Rollens syfte är att arbeta med utveckling, hitta förbättringsmöjligheter och driva verksamheten framåt på ett sätt som ger vinster för både personal och patienter.

Efter att specialistsjuksköterskan Rose-Marie Lundvall hade vidareutbildad sig inom akutsjukvård sökte hon tjänsten som utvecklingssjuksköterska direkt under mottagningens dåvarande verksamhetschef. Under sin specialistutbildning hade hon fått ett intresse för utvecklingsfrågor och då i synnerhet patientsäkerhetsfrågor och riskanalyser samt en fördjupad förståelse för arbetsflöden, sjukdomar och patienter.
– Jag ställde mig frågan hur man kan utveckla och driva en klinik framåt och skapa en bättre situation för patienterna och i förlängningen även personalen.

Möjlighet till egen mottagning
Lundvall arbetar fortfarande deltid som specialistsjuksköterska. Hon poängterar att hon behöver befinna sig i verksamheten för att kunna förbättra den och redan nu har hennes ansträngningar burit frukt.
– Vi har bland annat kraftigt förbättrat flödestiderna och infört ett arbetsverktyg som hjälper oss att prioritera patienter utifrån deras tillstånd. Tidigare kunde det dröja innan patienterna fick sin första medicinska bedömning, men nu träffar sjuksköterskor och undersköterskor patienterna när de kommer in, vilket medför en betydligt snabbare första medicinsk bedömning och möjlighet att ge svårt sjuka hjälp direkt. Vi siktar också på att utveckla en behandlingsmottagning på akutmottagningen där vidareutbildade sjuksköterskor kan ta emot egna patienter för att hjälpa till med patientflödet.

Sponsrar specialistutbildningar
Förbättringsarbetet har medfört en ökad säkerhet i patientbedömningar och banat väg för att fler sjuksköterskor ska specialistutbilda sig. Landstinget i Sörmland sponsrar dylika vidareutbildningar och det är en fantastisk möjlighet att fördjupa sig och utvecklas. Fokus på utveckling spänner dessutom över professionsgränserna och sjuksköterskorna har tät samverkan med akutläkare och ledningsgrupp för att kunna identifiera förbättringsområden, öva på scenarion och genomgå olika kurser.
– Vi kan hela tiden hålla oss à jour och det är en oerhört rolig arbetsplats. Om man vill utmana sig själv är akutmottagningen den perfekta platsen – själv skulle jag inte kunna tänka mig att arbeta någon annanstans, avslutar Lundvall.

Single-responder gagnar patienterna

I maj 2014 startade ett projekt med single-responder-verksamhet i Gnesta med syfte att minska responstider och öka tillgänglighet. Projektets resultat blev över förväntan och från och med årsskiftet har det övergått till ordinarie verksamhet.

I Gnestaområdet tampades vården tidigare med stora avstånd och långa responstider för ambulansverksamheten. I ett försök att minska responstiderna infördes en så kallad single-responder­enhet, ett enmansbemannat utryckningsfordon med en sjuksköterska som hanterar alla typer av larm från prio 1 till prio 3. Andreas Gottfridsson är en av de sjuksköterskor som hoppade på chansen att arbeta solo när projektet satte igång.
– Det är verkligen fantastiskt roligt att arbeta på det här viset. Man möter nya utmaningar varje dag och utvecklas något enormt – det är viktigt att våga lita på sin egen erfarenhet och ha förtroende för att man kan hantera utrustning, läkemedel och behandlingsriktlinjer.

Mycket positiva reaktioner
Målet är att 80 procent av patienterna ska nås inom 15 minuter och Gottfridsson konstaterar att siffran har ökat från 43 till 60 procent dygnet runt i Gnesta sedan single-responder-verksamheten infördes. Under dagtid då enheten är i drift har målet på 80% nåtts.
– I och med denna verksamhet finns det alltid en vårdresurs i området och många patienter föredrar att bara en person kommer istället för att det blir ett stort pådrag. Reaktionerna har varit väldigt positiva – i en enkät till patienterna som träffat sjuksköterskan i single responder rapporteras ett högt förtroende för sjuksköterskorna. Större spridning av resultatet i enkäten ses gällande information om patientens tillstånd, omhändertagande och behandling, berättar Gottfridsson, som i nuläget arbetar utifrån en Volvo XC 70 som är utrustad på ett nästintill likvärdigt sätt som en ambulans.

Omväxlande arbetssituation
Han betonar att man som single-responder ofta kan ta det lite lugnare ute hos patienterna och att arbetsuppgifterna är väldigt omväxlande i och med att man ofta stöttar och samverkar med andra enheter, såsom hemsjukvård och kommunsjukvård.
– För att arbeta som single-responder behöver du ha långvarig erfarenhet av ambulanssjukvård, vara engagerad och vara personligt lämplig. Det kan tyckas vara en bred profil, men eftersom vi arbetar gentemot en mängd olika verksamheter och enheter är vår situation dynamisk – det förutsätter gedigna kunskaper men är å andra sidan oerhört intressant och utvecklande, avslutar han.

Annons