Nu börjar utvecklingen inom e-hälsa ta fart

Publicerad 16 mars 2016
Text: Måns Widman

Agnetha Perlkvist, sjuksköterska och vårdutvecklare på Skånes universitetssjukvård och i Region Skåne.
Agnetha Perlkvist, sjuksköterska och vårdutvecklare på Skånes universitetssjukvård och i Region Skåne.
Om e-hälsa har man talat under ganska lång tid, men området har fortfarande en enorm tillväxtpotential. Arbetet med e-hälsa går ut på att underlätta för medborgarna och vårdpersonalen, bland annat genom att standardisera journalföringen.

– Den största utmaningen inom e-hälsa just nu är att införa samma journalsystem för alla vårdgivare – och först och främst på regionnivå, inom slutenvård och primärvård. Det är en patientsäkerhetsfråga, säger Agnetha Perlkvist, sjuksköterska och vårdutvecklare på Skånes universitetssjukvård och i Region Skåne.
Förra året kom information om att ett samarbete hade påbörjats mellan de tre största landstingen i Sverige – Region Skåne, Västra Götalandsregionen, och Stockholms läns landsting – som kallas 3R Framtidens vårdinformationsmiljö. Syftet är bland annat att skapa en gemensam it-plattform.
– Region Skåne hade andra tekniska förutsättningar, och vi behövde akut uppdatera och ansåg oss därför inte ha tid att vänta på 3R. Därför påbörjades ett projekt som gick ut på att uppgradera det journalsystem som vi har idag, M+.
Hösten 2014 skapades en förvaltningsmodell med en styrgrupp som fick ansvar för övergripande dokumentationsfrågor och rutiner. Syftet var att journalföringen skulle förenklas samtidigt som effektivitet och patientsäkerhet skulle förbättras.

Gemensam standard
– Tidigare har det aldrig funnits något tydligt regelverk för hur dokumentationen ska ske. Vi började systematiskt gå igenom verksamheterna i regionen och deras olika typer av anteckningar, mallar, termer och begrepp för att kunna skapa en hållbar och funktionell standard på regional, nationell och internationell nivå.
Det kommer bli allt vanligare att patienterna kan ta del av sin egen journal på nätet.
– Många patienter vill kunna se sina journalanteckningar, prov- och röntgensvar, ha koll på sina vaccinationer, och kunna se hur långt remissen har kommit. Vid dokumentation i patientens journal ska endast det som är av vikt för patientens vård dokumenteras.
Agnetha Perlkvist tror att det kan ta två år innan det nya journalsystemet M+ tas i bruk i Region Skåne. Det kommer sannolikt ta ytterligare några år innan 3R har utvecklat sin gemensamma lösning. Med framtida it-lösningar och kompatibilitet kan förhoppningsvis dörren öppnas för en journallösning som kan användas av alla vårdgivare i Sverige.

Virtuella vårdcentraler
Sjukvården kommer se annorlunda ut inom en snar framtid. Med e-hälsa kan vård på lika villkor bättre garanteras för den enskilde, eftersom den fysiska närheten inte är ett måste. Allt fler virtuella vårdcentraler kommer att öppna. I ett särskilt projekt inom Region Skåne håller man på att utveckla en sådan.
– Med en virtuell vårdcentral kan patienten exempelvis samtala med sin läkare via Skype hemifrån, säger Agnetha Perlkvist. Videomöten kanske är särskilt bra för att hantera patienter vid okomplicerade återbesök.
Idag sker kommunikation mellan patienter och läkare eller sjuksköterskor inte bara genom telefonsamtal utan även via e-post, facetime, sms och mms. Patienterna kan själva administrera sina bokningar, göra betalningar och förnya recept på internet.
Det finns redan enstaka virtuella vårdcentraler i landet, och flera landsting har planer på att införa sådana.

Råd till ett bra e-hälsoarbete
1. Lyssna på och ta vara på verksamhetens önskemål och förslag. De som arbetar verksamhetsnära på golvet har ofta väldigt många bra idéer.
2. Integrera kunskaps- och beslutsstöd i journalen som tillsammans med strukturerad information om patienten kan ligga till grund för beslut om insatser och behandlingar. För sjuksköterskans del skulle det kvalitetssäkra vårdprocessen då vi ska arbeta utifrån evidens och har lagar, föreskrifter och riktlinjer som vi måste förhålla oss till.
3. Undvik stuprörsprocesser i stora organisationer där den ena aktören inte vet vad den andra gör. Var mer inkluderande och identifiera och ta hänsyn till dem som har sakkunskap.