Universitetssjuksköterskor kombi­nerar forskning med kliniskt arbete

Publicerad 16 mars 2016
Text: Annika Wihlborg

Helena Thulin forskar sedan fem år tillbaks på hur patienter med cancer i urinblåsan påverkas av att urinblåsan avlägsnas. Sedan februari 2015 är hon universitetssjuksköterska, knuten till urologen på Karolinska universitetssjukhuset.
Helena Thulin forskar sedan fem år tillbaks på hur patienter med cancer i urinblåsan påverkas av att urinblåsan avlägsnas. Sedan februari 2015 är hon universitetssjuksköterska, knuten till urologen på Karolinska universitetssjukhuset.
Tidigare har det varit svårt för disputerade sjuksköterskor att behålla en fot kvar i den patientnära verksamheten men behovet av vårdforskning i den patientnära verksamheten är stort. Karolinska universitetssjukhuset valde att bredda karriärvägarna genom att introducera en ny yrkestitel: universitetssjuksköterska.

Våren 2015 adderade Karolinska universitetssjukhuset ett nytt steg på karriärtrappan för sjuksköterskor när åtta disputerade universitetssjuksköterskor anställdes. Universitetssjuksköterskorna får under tre års tid möjlighet att ägna 30 procent av sin arbetstid åt forskning. I universitetssjuksköterskans arbete ingår även att vara handledare till såväl andra sjuksköterskor som studenter och att projektleda kompetensutvecklings- och vårdutvecklingssatsningar.
Helena Thulin, som arbetat på Karolinska universitetssjukhusets urologiavdelning sedan 1995, forskar sedan fem år tillbaks på hur patienter med cancer i urinblåsan påverkas av att urinblåsan avlägsnas. När hon disputerat återvände hon till urologen, där hennes arbetsgivare möjliggjorde en kombination av forskning och klinisk verksamhet. Sedan februari 2015 är hon universitetssjuksköterska, knuten till urologen.

Bildar gemensamt nätverk
– Även om jag hade möjlighet att kombinera forskning med klinisk verksamhet sedan tidigare så har den formella titeln universitetssjuksköterska tillfört mycket till min professionella utveckling. Nu är jag garanterad en trettioprocentig forskningstjänst och tillför ett omvårdnadsperspektiv i tvärvetenskapliga forsknings- och utvecklingsprojekt, säger Helena Thulin.
Tillsammans med Karolinskas övriga universitetssjuksköterskor bildar hon ett nätverk där deltagarna utbyter forskningserfarenheter över klinikgränserna. Som disputerad sjuksköterska i den kliniska verksamheten blir man ofta rätt ensam med forskningsfrågor och funderingar, men nätverket har hjälpt Helena Thulin att diskutera olika perspektiv på omvårdnadsforskning tillsammans med andra disputerade sjuksköterskor.

Fler disputerade sjuksköterskor
– Satsningen på universitetssjuksköterskor stärker såväl vården som den enskilda sjuksköterskan. Vi fungerar som en viktig länk mellan akademin och den kliniska verksamheten och bidrar bland annat till att ta fram evidensbaserad kunskap som används till vårdprogram och riktlinjer. För mig innebär det här även en fantastisk möjlighet att få fortsätta med min forskning, säger Helena Thulin.
– Sjukvården behöver sjuksköterskor med hög akademisk kompetens som kan bidra till att utveckla den evidensbaserade vården. Intresset för att bli universitetssjuksköterska var stort, inte minst eftersom yrkesrollen erbjuder en kombination av forskning och klinisk verksamhet. Ett viktigt syfte med satsningen på universitetssjuksköterskor är att tillvarata kompetensen hos disputerade sjuksköterskor genom att erbjuda en attraktiv karriärväg. Satsningen ger fler sjuksköterskor som överväger att forska tillgång till konkreta förbilder, säger Marie-Louise Orton, omvårdnadschef på Karolinska sjukhuset.
Universitetssjuksköterskerollen ger sjuksköterskor ännu en väg till forskningen, vilket kan få fler sjuksköterskor att vilja ägna sig åt forskning. Marie-Louise Orton hoppas att fler sjukhus introducerar universitetssjuksköterska som en karriärväg, inte minst eftersom den allt mer specialiserade och avancerade vården kräver kontinuerlig forskning för att kunna utveckla ”Best Practice”.