”Oro inför kommande månader”
Efter en turbulent vår som präglats av exceptionella omständigheter och en tuff arbetsmiljö till följd av corona känner sig många sjuksköterskor trötta och slitna. Samtidigt står regionerna inför en eventuell andra coronavåg samt en omfattande vårdskuld som behöver betas av.
Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro anser att sjuksköterskornas arbetsgivare behöver ta hand om sina medarbetare betydligt bättre.
– Många sjuksköterskor som arbetat intensivt under våren med att hand om svårt sjuka covid19-patienter har inte fått den återhämtning och vila de behöver. Somliga har ännu inte kunnat ta ut hela sin semester, andra har jobbat fler och längre arbetspass under en lång period. Sjuksköterskor som befunnit sig i frontlinjen under vårens pandemi likställer situationen i sjukvården med en krigssituation, säger Sineva Ribeiro.
”Många talar om att pandemin har klingat av, men i själva verket befinner vi oss fortfarande mitt i den.”
Även arbetsmiljöskuld
Sineva Ribeiro anser att fler även borde tala om den arbetsmiljöskuld som uppstått under våren.
– Somliga sjuksköterskor har blivit flyttade från sina ordinarie verksamheter, mot sin vilja, för att istället vara behjälpliga i intensivvården. De har många gånger fått klara sig med en snabbutbildning i att använda respiratorer och annan tekniskt avancerad utrustning. Vi har även exempel på relativt nyexaminerade sjuksköterskor som kastats in på intensiven, med vård av svårt sjuka patienter, och en vardag med många dödsfall, säger Sineva Ribeiro.
Pandemin långtifrån över
Vårdförbundet har även fått signaler om att sjuksköterskor som arbetat med coronapatienter under våren drabbats av posttraumatiskt stressyndrom.
– Jag är orolig inför de kommande månaderna. Många talar om att pandemin har klingat av, men i själva verket befinner vi oss fortfarande mitt i den. Nu är det otroligt viktigt att chefer kontinuerligt skattar sina medarbetares hälsa och ger dem möjligheter att bearbeta sina erfarenheter, annars riskerar fler att säga upp sig och lämna sina arbetsgivare, säger Sineva Ribeiro.
Viktigaste åtgärderna för sjukvården:
• Återgå till sunda arbetstider. I efterdyningarna av den första coronavågen ser vi många exempel på försämrad schemaläggning med längre arbetspass, fler arbetspass och tuffare arbetsvillkor för sjuksköterskor. Det är inte långsiktigt hållbart och kommer bara att leda till att fler säger upp sig. En snabb återgång till sunda arbetstider är en förutsättning för att erfarna sjuksköterskor ska stanna kvar.
• Samtliga regioner behöver en långsiktig, realistisk och hållbar plan för att komma till rätta med vårdköerna. Det räcker inte att exempelvis schemalägga operationer även på lördagar under en period för att korta operationsköerna. Kortsiktiga lösningar för att korta vårdköerna riskerar att tära än mer på befintlig personal. Istället krävs en långsiktig och hållbar plan för hur vårdköerna ska hanteras.
• Ge chefer mandat att erbjuda betald specialistutbildning. Chefer som under pandemin fått in sjuksköterskor från andra verksamheter kanske upptäcker att några av dem är väl lämpade för olika specialistinriktningar. I det läget bör chefen ha mandat att erbjuda dessa sjuksköterskor en utbildningsanställning, vilket inte alltid är fallet idag. Det gäller särskilt intensivvårdssköterskor, distriktssköterskor och specialistsjuksköterskor inom vård av äldre, där det finns en konstaterad brist, men även andra specialistinriktningar.
• Erfarenhet och yrkesskicklighet måste värderas för att kunna behålla kompetens. Det räcker inte att klappa händerna, utan man måste tacka med lön för att också långsiktigt kunna kompetensförsörja. Man måste kunna göra lönekarriär i livsviktiga yrken.
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige den 7–9 oktober 2020. Över 1000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.
