Vård under pandemin

Färre fick vård enligt riktlinjer

Publicerad 27 oktober 2021
Text: Annika Wihlborg
Christina Broman, utredare på Socialstyrelsen.

Som en effekt av coronapandemin har antalet patienter som fått vård enligt de nationella riktlinjerna minskat stort i hela landet. Minskningen är särskilt stor bland patienter med kroniska sjukdomar, enligt en utvärdering från Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen har utvärderat hur pandemin påverkat hur väl nationella riktlinjer efterföljdes i femton vårdområden. Under 2020 var det totalt drygt 200 000 färre vårdkontakter där patienterna fick vård enligt riktlinjerna. Efterföljandegraden har minskat särskilt mycket bland patienter med kroniska sjukdomar som KOL, demens och diabetes. Andelen demensutredningar minskade under 2020 med 30 procent och utredningstiderna har förlängts.
– Minskningen har flera orsaker, bland annat att en del fysiska vårdbesök ställts in, att somliga läkarbesök i stället genomförts digitalt, att patienter av smittskyddsskäl inte velat besöka sjukvården och att sjukvården tvingats ställa in exempelvis årliga kontroller av kroniskt sjuka patienter, säger Christina Broman, utredare på Social­styrelsen.

”Patienter som inte får rätt vård i rätt tid kan riskera en försämrad hälsa.”

Riskerar försämrad hälsa
För diabetespatienter, där regelbundna kontroller är viktiga, kan det här förstås få konsekvenser för patienternas hälsa och livskvalitet. En viktig aspekt i arbetet med att få regionerna att följa de nationella rikt­linjerna bättre är att fler patienter ska få en mer jämlik vård och även få tillgång till vård i rimlig tid, oavsett var i landet de bor. I dagsläget skiljer sig efterföljandet av de nationella riktlinjerna åt mellan olika regioner.
– Patienter som inte får rätt vård i rätt tid kan riskera en försämrad hälsa. Det är inte säkert att all vård som uteblivit under pandemin behöver tas igen, men det finns ett uppdämt vårdbehov på flera områden och i flera regioner. När pandemin klingar av kan det här leda till fler oplanerade vårdkontakter. Vår förhoppning är att regionerna tar till sig utvärderingsresultatet och använder det för att planera och prioritera den uppskjutna vården, säger Christina Broman.