Akutsjukvård

Komplex, spännande och i behov av förändring

Publicerad 5 april 2022
Text: Annika Wihlborg
Anders Widmark, specialistsjuksköterska i intensivvård, akutsjukvård och anestesi, och ordförande i SENA.

Akutsjukvårdens största utmaning just nu är crowding – ett för högt vårdtryck i förhållande till antalet medarbetare. Ytterligare en utmaning är att många sjuksköterskor lämnar den akuta vården. Samtidigt är det av största vikt att katalysera de många goda exempel som finns i akutsjukvården, ett spännande och komplext medicinskt fält som går mot en alltmer individbaserad vård.

– Flera studier visar på ett direkt samband mellan antalet sjuksköterskor och akutsjukvårdens möjlighet att leverera en god och individanpassad vård av högsta kvalitet. Den viktigaste åtgärden för att förbättra situationen är därför att matcha vårdbehovet med antalet sjukskötersketimmar. Det ger rätt förutsättningar för att kunna erbjuda en säkrare och mer individanpassad akutsjukvård. Akutsjukvården behöver också satsa mer på kompetensutveckling och självklart även förbättrade arbetsvillkor. Det kan motivera fler sjuksköterskor att stanna i akutverksamheter, säger Anders Widmark, specialistsjuksköterska i intensivvård, akutsjukvård och anestesi, och ordförande i SENA, Riksföreningen för akutsjuksköterskor.
Han betonar vikten av att ta hänsyn till akutsjukvårdens komplexitet när dess enheter bemannas. Det är en verksamhet där patienter vårdas av många olika anledningar, ofta med ett extremt högt vårdbehov. En bemanning och en kompetensnivå som anpassats utifrån akutsjukvårdens uppdrag och komplexitet är därför nödvändig.

”Den viktigaste åtgärden för att förbättra situationen i akutsjukvården är att matcha vårdbehovet med antalet sjukskötersketimmar.”

Förebygg överbeläggning
Han anser att akutsjukvården och beslutsfattare behöver diskutera hur man kan förebygga underbemanning och överbeläggning, vilket eskalerar patientsäkerhetsriskerna. Man behöver diskutera hur crowding kan förebyggas. Då kan vi förbättra kvaliteten i akutsjukvården, minska risken för vårdskador och samtidigt få fler medarbetare att vilja stanna i akutsjukvårdsverksamheten.
– Vi behöver gemensamt öka politikers och andra beslutsfattares förståelse för vikten av att avsätta medel för kompetensutveckling och förbättrade arbetsvillkor i akutsjukvården. Beslutsfattare behöver också ta höjd för att många som söker sig till akutsjukvården tillhör gruppen multisjuka äldre, vilket ställer nya och högre krav på sjukvårdspersonalens kompetens kring åldrandets sjukdomar. Akutsjukvården behöver dessutom i ökad utsträckning organiseras i tvärprofessionella team där man tar hänsyn till varandras kompetensområden, säger Anders Widmark.

Workshop om dödligt våld
I maj 2022 arrangerar Riksföreningen för akutsjuksköterskor en workshop på temat pågående dödligt våld på akutmottagningar. Syftet är att skapa en samsyn för hur akutsjukvården ska hantera dessa frågor på ett professionellt och patientsäkert sätt.
– Än så länge har det inte ägt rum någon incident med pågående dödligt våld gentemot personal eller patienter på svenska akutmottagningar, men MSB har konstaterat att det föreligger en medelhög risk för att den här typen av incidenter ska inträffa i publik miljö. Vi kommer att följa upp med en konferens på samma tema i höst. Ambitionen är att lyfta frågan och att på sikt få till nationella riktlinjer för hur den här typen av situationer bör hanteras på akutmottagningar, säger Anders Widmark.