Sjuksköterskeföreningen kräver kraftfulla åtgärder
Ett gott ledarskap, möjligheten att nyttja hela sin kompetens, kontinuerlig fortbildning och delaktighet i sjukvårdens kvalitetsutveckling är avgörande för att fler sjuksköterskor ska vilja stanna kvar i yrket. Samtidigt krävs en nationell plan för sjukvårdens kompetensförsörjning och ökad sjuksköterskerepresentation på samtliga ledningsnivåer.
Det anser Oili Dahl, ordförande i Svensk Sjuksköterskeförening.
– Situationen i svensk och global sjukvården just nu kan bäst beskrivas som ansträngd. Flera WHO-rapporter beskriver den hälsokris vi nu befinner oss i, där befolkningens vårdbehov överskrider sjukvårdens resurser. I Sverige saknas en nationell plan för hälso- och sjukvården, inte minst med fokus på hur sjukvården ska kompetensförsörjas utifrån befolkningen behov. Det saknas resurser till sjuksköterskors proaktiva folkhälsoarbete – vi tvingas vänta på att folk bli sjuka i stället för att arbeta proaktivt med deras levnadsvanor. Om vi ska nå våra nationella folkhälsomål måste sjuksköterskor erbjudas möjlighet att ägna sig åt hälsofrämjande arbete, säger Oili Dahl.
”Situationen i svensk och global sjukvården just nu kan bäst beskrivas som ansträngd.”
Global sjuksköterskestrategi
Svensk Sjuksköterskeförening har tagit fram en ”Handbok för politiker”, där man översatt WHO:s globala strategi för sjuksköterskor under åren 2021 till 2025. Handboken tar upp de politiska åtgärder som krävs för att Sverige ska kunna rekrytera och behålla sjuksköterskor.
– Trots att WHO sedan 2020 har presenterat flera rapporter som belyser konsekvenserna av den globala sjuksköterskebristen har frågan ofta fallit mellan stolarna på regeringsnivå. Tanken med ”Handbok för politiker” var att på ett lättförståeligt sätt sammanfatta huvudpunkterna i WHO:s rapporter och att erbjuda ett konkret beslutsunderlag för politiker, säger Oili Dahl.
Sjuksköterskor i ledningen
Svensk Sjuksköterskeförening efterlyser främst kraftfulla åtgärder med fokus på ledarskap, tjänsteleverans och utbildning.
– Vi behöver kontinuerligt utveckla nästa generations ledare för omvårdnad, där sjuksköterskor måste ges inflytande, befogenheter och mandat på samtliga ledningsnivåer samt på akademiska befattningar. För att kunna implementera WHO:s prioriterade områden krävs en omfattande förändringsprocess där sjuksköterskor behöver vara med och leda dialogen med beslutsfattare. I dagsläget saknas även omvårdnadskompetens i många nationella programråden inom kunskapsstyrningen, säger Oili Dahl.
Oili Dahls önskemål för förbättrad sjukvård
• Utse en hälso- och sjukvårdsminister med övergripande ansvar för att utveckla svensk hälso- och sjukvård. Det behövs skyndsamt även en strategisk kompetensförsörjningsplan för sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor.
• Ökat behov av specialistsjuksköterskor och avancerade specialistsjuksköterskor i äldre- och primärvård. Omställningen till en god och nära vård ökar behovet av specialistsjuksköterskor och avancerade specialistsjuksköterskor, främst i verksamheter där patienter ofta faller mellan stolarna mellan olika vårdgivare. För att få till en pilotutbildning till avancerade specialistsjuksköterska i Sverige behöver regeringen tillföra ekonomiska resurser.
• Säkra tillgången till forskarutbildade sjuksköterskor. För att kunna utbilda fler sjuksköterskor krävs fler undervisande disputerade sjuksköterskor. Att via en nationell plan säkra tillgången till såväl forskarutbildade sjuksköterskor bidrar till en fortsatt hög kvalitet på grundutbildningen. En nationell VFU-överenskommelse med övergripande kvalitetskrav och finansieringssystem är också en angelägen satsning.
• Öka anslagen till omvårdnadsforskningen. Omvårdnadsforskningen fyller en otroligt viktig funktion för att kontinuerligt utveckla kvaliteten i sjukvården. Jag vill därför se ökade anslag i form av öronmärkta medel för just omvårdnadsforskning och omvårdnadsrelaterad metodutveckling.
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 7–12 oktober 2022. Den statistiska felmarginalen i undersökningen är 1,9–3,2 procentenheter.
