Trycksår orsakar mycket lidande och innebär stora kostnader för hälso- och sjukvården. Samtidigt har antalet patienter som drabbas av trycksår i svensk sjukvård inte minskat. Forskning visar att ett mer tidsenligt, evidensbaserat riskbedömningsverktyg samt att involvera patienten i det trycksårsförebyggande arbetet kan bidra till att vända utvecklingen.
– Vi har för närvarande en trycksårsprevalens på 14 procent i svensk sjukvård. Siffran har inte minskat på senare år, trots många insatser. Det är sjuksköterskans ansvar att identifiera och bedöma patienter som befinner sig i riskzonen för trycksår. Det är viktigt att inte nöja sig med att göra en riskbedömning, fler sjuksköterskor behöver också agera på resultaten, initiera förebyggande åtgärder och informera patienten om resultatet av riskbedömningen, säger Lisa Hultin, specialistsjuksköterska inom vård av äldre på Akademiska sjukhuset, som våren 2022 disputerade med en avhandling med fokus på riskbedömning av trycksår och patientmedverkan.
”Genom att involvera patienterna ökade deras förståelse för vad de själva kan göra.”
Modernt verktyg
Allt fler efterfrågar ett modernt alternativ till den modifierade Nortonskalan som huvudsakligen används i dagens sjukvård.
– I mina studier har jag utvärderat det moderna riskbedömningsverktyget Purpose-T. Det består av tre steg som avslutas med en summering av och bedömning av patientens riskfaktorer. I analysen ingår även en bedömning av patientens hud, säger Lisa Hultin.
Studien visar att sjuksköterskorna upplevde Purpose-T som användarvänligt och att det ger en ökad förståelse för riskfaktorer. Instrumentet har nu breddinförts på Akademiska sjukhuset och intresset från andra regioner är stort.
Gör patienten delaktig
Många patienter i studien upplevde att de tidigare inte fått tillräcklig information om trycksår. Detta kan, enligt Lisa Hultin, bero på att information om risker ges vid fel tillfälle, exempelvis vid ankomstsamtalet, då det är så mycket som ska gås igenom och patienten är trött. Hennes forskning visar att det för sjuksköterskor ofta är väl investerad tid att informera och involvera patienten i det trycksårsförebyggande arbetet.
– I studien undersöktes effekten av ökad patientmedverkan. Vi testade ett lakan med inbyggda trycksensorer som i realtid visualiserar kroppens tryckpunkter för patienten. Genom att involvera patienterna ökade deras förståelse för vad de själva kan göra för att förebygga trycksår, exempelvis ändra ställning oftare, säger Lisa Hultin.