Ett sjuksköterskeuppror i Norrbotten har börjat att sprida sig även till andra delar av landet. Och enligt initiativtagaren Nadja Ståhl krävs en gräsrotsrörelse där både politiker och allmänhet får lära sig mer om sjuksköterskans viktiga roll.
– Vi sjuksköterskor behöver ta mer plats i samhället, och vi behöver höja statusen för yrket, säger hon.
Nadja Ståhl har varit sjuksköterska i snart två år, men jobbat inom vården sedan 2007. Hon är en av två initiativtagare till Sjuksköterskeupproret Norrbotten.
– För mig handlar det främst om patientsäkerheten. Jag som jobbar på akuten ser människor lida eftersom det inte finns vårdplatser och är personalbrist. Man går med ett dåligt samvete hela tiden när man tvingas säga nej till patienter som behöver hjälp med grundläggande behov som att gå på toaletten, för man har något mer akut som måste göras. Vårdpersonalen bär på en stor etisk stress, säger hon.
Både patienter och sjuksköterskor påverkas av situationen i vården.
– Vi ser patienter som far illa, och vi far själva illa eftersom det är så fruktansvärt dålig arbetsmiljö. Vi har ropskrikit till våra beslutsfattare så länge, nu måste vi göra något, slå näven i bordet ordentligt, säger Nadja Ståhl.
”Jag tror att många beslutsfattare behöver ha en större verklighetsförankring.”
En rad krav
Vilket är det största problemet i vården idag?
– Kompetensbrist. Dessutom finns det mycket man skulle kunna förbättra i verksamheterna om man bara fick chansen. Det kommer hela tiden ny forskning och arbetssätt som vi skulle kunna implementera, men det finns inte resurser till utvecklingsarbete.
Det finns planer på att utöka upproret så att det blir nationellt.
– Vi ska rikta oss till regeringen, de som är ytterst ansvariga för att patienter lider och i förlängningen dör på grund av sjuksköterskebrist, säger Nadja Ståhl.
Upproret ställer en rad olika krav (se faktaruta). Men det är svårt att nå fram.
– Jag tänker att ekonomin är den största orsaken men jag tror också att många beslutsfattare behöver ha en större verklighetsförankring.
Högre status
Ett problem som Nadja Ståhl stöter på är att politiker lägger större vikt vid vad läkare säger.
– Vi hade en regiondirektör som fick avgå efter att 174 läkare skrivit ett kravbrev. Det var så tydligt att det inte räckte med 1 500 sjuksköterskor, det var först när läkarna kom in i bilden som politikerna lyssnade. Det hänger ihop med att sjuksköterskor måste ha en högre status i samhället, att fler är medvetna om vår viktiga roll i sjukvården. Och trots att det är tufft så är det i grunden ett fantastiskt yrke.
• Höjda ingångslöner så att vi ska ta en anställning.
• Att färre får mer makt, att vi inte har en HR-avdelning i regionen som bestämmer löner och styr, utan mer centrerat i verksamheterna.
• Nya schemamodeller där man har arbetstidsförkortning men behåller sin lön.
• Ersättningarna ska höjas.
• Kompetensutveckling, sjuksköterskor ska kunna utbilda sig på sin arbetstid.