Goda levnadsvanor gynnar både hälsa och klimat
Hälso- och sjukvården behöver ta sig an en större roll i det preventiva arbetet för en klimatsmart och hälsosam livsstil, och sjuksköterskor har en viktig roll i sjukvårdens hälsofrämjande arbete. Det handlar om att nå ut till patienterna med budskap om vad de själva kan göra för att förändra sina levnadsvanor och leva ett bättre liv utifrån sina individuella förutsättningar.
– Våra levnadsvanor kan vi själva påverka, men ibland behöver vi lite hjälp på traven. Att arbeta aktivt med sina levnadsvanor ger verkligen resultat i form av förbättrad hälsa. Goda levnadsvanor går dessutom hand i hand med minskad klimatpåverkan, som att cykla i stället för att åka bil eller att äta mer växtbaserad kost, säger Åsa Engström, professor och ämnesföreträdare i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, vice ordförande i Svensk sjuksköterskeförening och engagerad i Svensk sjuksköterskeförenings arbetsgrupp för klimat och hälsa.
”Att arbeta aktivt med sina levnadsvanor ger verkligen resultat i form av förbättrad hälsa.”
Ökar koncentrationen
Att sluta röka och minska ett överdrivet alkoholintag är de levnadsvaneförbättringar som, enligt Åsa Engström, ger störst effekt på hälsan. Regelbunden fysisk aktivitet, en balanserad kost, vila och återhämtning, och att främja sunda relationer är exempel på andra viktiga faktorer för en god hälsa. Evidens visar också att vistelse i naturen har en positiv inverkan på människors hälsa och välbefinnande.
– Naturen kan bidra till att vi rör oss naturligt, får frisk luft och ljus. Naturvistelse gör att man bättre kan koncentrera sig, återhämta sig och hantera stress. Vi har också sett att även om man inte kan komma ut i en skog eller till ett hav så gör naturen nytta för vår hälsa, om man så bara kan se en park eller ett grönområde från sitt fönster, säger Åsa Engström.
Minskad läkemedelskassering
Svensk sjuksköterskeförenings arbetsgrupp för klimat och hälsa verkar bland annat för att vården ska förbättra energieffektiviteten i vårdinrättningarna, övergå till hållbara förbrukningsmaterial och läkemedel samt införa en effektiv logistik. Man har identifierat ett antal områden där sjuksköterskors kompetens och engagemang är särskilt värdefulla. Ett område är minskad kassering av läkemedel. I Sverige kasseras över 1 000 ton läkemedel per år. Systematiska läkemedelsgenomgångar där läkare, sjuksköterskor och farmaceuter medverkar är ett användbart verktyg för att undvika överflödig förskrivning.
– Annat som gör skillnad för såväl klimat som hälsa är hållbara och klimatsmarta måltider med minimalt matsvinn i sjukvården, och att använda förbrukningsmaterial på ett klimatsmart sätt. Hälso- och sjukvården behöver övergå till cirkulära flöden enligt principerna minska, återanvända och återvinna. Det behöver ske ett skifte till flergångsmaterial eller produkter som är tillverkade i återvunnet material, som kan återvinnas och som är fossilfria, säger Åsa Engström.
