Unga sjuksköterskor larmar om ohållbara villkor
Drygt fyra av tio sjuksköterskor under 29 år tror inte att de kommer att stanna inom vården under resten av sitt yrkesliv. 53 procent av de unga sjuksköterskorna upplever att bemanningen sällan eller aldrig är tillräcklig, medan 85 procent anser att arbetsbelastningen är för hög, enligt Vårdförbundets undersökningar.
Förbundsordförande Sineva Ribeiro betraktar statistiken som ett nödrop och är djupt oroad för kompetensförsörjningen i framtidens hälso- och sjukvård.
– Unga sjuksköterskor är särskilt avgörande för kompetensförsörjningen. Om de unga lämnar hälso- och sjukvården finns det ingen som kan ge vård i framtiden. Därför oroar det mig på djupet att så många unga välutbildade kollegor har en alltför hög arbetsbelastning och för lite återhämtning. Det faktum att många unga tvivlar på att de kommer att stanna i sjukvården hela sitt yrkesliv är ett nödrop och en larmsignal som bör fungera som en rejäl väckarklocka för sjukvårdens beslutsfattare, säger Sineva Ribeiro.
Arbetsvillkoren i hälso- och sjukvården har på senare år blivit alltmer krävande. För en heltidsarbetande sjuksköterska är det inte ovanligt med bara en ledig dag i veckan. Nyutexaminerade sjuksköterskor möts av en tuff verklighet när de kommer ut i arbetslivet.
Saknas handledning
– Bristen på erfarna kollegor och obefintligt med tid för reflektion, handledning och mentorskap gör att många får en bristfällig yrkesintroduktion. Många börjar direkt med nattarbete, där de utan någon form av handledning ansvarar för ett stort antal patienter. Det är otroligt oroväckande att unga sjuksköterskor inte ges det stöd de har rätt till för att komma in i sin roll, säger Sineva Ribeiro.
Många talar om att det behövs fler ”händer” i vården. Sineva Ribeiro anser snarare att fler kollegor med rätt kompetens är rätt väg att gå för att minska övertid och mertid. Hon påpekar samtidigt att kontorsnormen om 40 timmars arbetsvecka inte är anpassad efter vare sig patienternas eller sjuksköterskornas behov. Vårdförbundet arbetar därför för att säkra rätten till hållbara heltider.
”Om de unga lämnar hälso- och sjukvården finns det ingen som kan ge vård i framtiden.”
Sänkt veckoarbetstid
– Sänkt veckoarbetstid är en av de viktigaste åtgärderna för att få fler att orka arbeta heltid och vilja stanna långsiktigt i sjukvården. Många sjuksköterskor väljer att arbeta deltid för att orka och få livspusslet att gå ihop, vilket innebär att de betalar för orimliga arbetstider och dålig arbetsmiljö med sin hälsa, lön, livslön och pension. Statistik visar att en grundutbildad sjuksköterska som arbetar deltid i genomsnitt sänker sin livslön med 7 miljoner kronor. Det är definitivt ett alltför högt pris att betala för att kunna arbeta som sjuksköterska och samtidigt få vardagen att fungera, säger Sineva Ribeiro.
Strypt kompetensutveckling
Många regioner dras med underskott och har därmed tvingats till neddragningar, vilket gjort att många arbetsgivare även drar in på fortbildning.
– Sjukvård är en kunskapsintensiv verksamhet som präglas av ständig utveckling och nya forskningsrön. Genom att dra ner på eller helt stoppa sjuksköterskors kompetensutveckling utsätter arbetsgivarna patienterna för onödiga risker i form av sänkt patientsäkerhet. I förlängningen innebär strypt tillgång till kompetensutveckling att fler sjuksköterskor riskerar sin legitimation, säger Sineva Ribeiro.
