Akutsjukvård

Få gränser för sjuksköterskor inom akutsjukvården

Publicerad 30 oktober 2024
Text: Annika Wihlborg Foto: Fredrik Hjerling
Lisette Sköldenberg, specialistsjuksköterska i akutsjukvård, omvårdnadschef på Tema akut och reparativ medicin på Karolinska universitetssjukhuset och ordförande i SENA. Foto: Fredrik Hjerling
Lisette Sköldenberg, specialistsjuksköterska i akutsjukvård, omvårdnadschef på Tema akut och reparativ medicin på Karolinska universitetssjukhuset och ordförande i SENA. Foto: Fredrik Hjerling

Som sjuksköterska i akutsjukvården verkar du inom ett område där du blir bred i din kunskapsbas och utvecklar din förmåga att hantera akuta patienter med diffusa symptom. En mental flexibilitet, förmågan att snabbt kunna växla tempo i akuta situationer och se hela patienten är viktiga faktorer för att trivas i akutsjukvården.

– Akutsjuksköterskor arbetar med akut sjuka och skadade patienter i alla åldrar. Sjuksköterskor inom akutsjukvård arbetar oftast på akutmottagning, akutvårdsavdelning och intermediärvårdsavdelning, säger Lisette Sköldenberg, specialistsjuksköterska i akutsjukvård, omvårdnadschef på Tema akut och reparativ medicin på Karolinska universitetssjukhuset och ordförande i SENA, Swedish emergency nurses association. SENA verkar bland annat för att placera den akuta omvårdnaden tydligare på kartan.
– Det ökade patientinflödet till akutsjukvården medför att det krävs ökad samverkan mellan primärvård, hemsjukvård och intrahospital akutsjukvård. Det finns ett behov av att tydligare definiera respektive aktörs uppdrag för att säkerställa att rätt vård utförs på rätt plats. I dagsläget varierar dessutom tillgången till akutsjukvård avsevärt i olika delar av landet, vilket innebär att vi även behöver arbeta för att öka jämlikheten i akutsjukvården, säger Lisette Sköldenberg.

”Med rätt inställning och ett intresse för att utvecklas inom akutsjukvård kan man gå i princip hur långt som helst.”

Nationella karriärstegar behövs
Inom SENA har man diskuterat behovet av tydlighet gällande vilka uppgifter som bör utföras av vem inom akutsjukvården, vilken kompetens och utbildning som krävs och i vilken ordning detta bör genomföras.
– Vi efterlyser nationella karriärstegar i den intrahospitala akutsjukvården. Dessa karriärstegar bör tydligt definiera vilka kompetenser som krävs av sjuksköterskor vid olika akutsjukvårdsmoment och i vilken ordning ansvar bör utökas i förhållande till utbildning, erfarenhet och kompetens. Den här typen av karriärstegar kan ge ett tydligare stöd till både medarbetare och arbetsgivare men också öka tryggheten för juniora sjuksköterskor i akutsjukvården, säger Lisette Sköldenberg.
Att kunna ta snabba beslut och behålla lugnet i pressade situationer liksom att vara beredd på det oväntade och oförutsägbara är värdefulla egenskaper för sjuksköterskor inom akut omvårdnad.
– Det finns få gränser för sjuksköterskor i akutsjukvården. Med rätt inställning och intresse för att utvecklas inom akutsjukvård kan man gå i princip hur långt som helst. Utöver kliniska utvecklingsvägar kan sjuksköterskor även utvecklas inom exempelvis undervisning, forskning och ledarskap, säger Lisette Sköldenberg.

Validerat ramverk höjer statusen
Hon ser även ett behov av ett validerat ramverk som stöttar sjuksköterskor i triage- och omvårdnadsprocessen på akutmottagningar. Ramverk ger en tydlig stöttning i hur man bedömer och vårdar patienter på en akutmottagning, bland annat gällande re-evaluering av patienten efter genomfört triage.
– Triageverktyg används i akutsjukvården för bedömning och prioritering, men de har primärt ett medicinskt fokus och fångar därmed inte upp omvårdnadsperspektivet. Ett validerat ramverk standardiserar och höjer statusen för omvårdnaden. Samtidigt synliggörs sjuksköterskors insatser i akutsjukvården. SENA har nyligen genomfört en nationell workshop då vi utvärderade ett australiensiskt validerat ramverk, HIRAID® som eventuellt kan tillämpas även i svensk akutsjukvård, säger Lisette Sköldenberg.