Kunskapsprov

Kunskapsprov för legitimation

Publicerad 30 oktober 2024
Text: Adrianna Pavlica Foto: Malin Arnesson
Inger Jansson, docent i omvårdnad vid Göteborgs universitet. Foto: Malin Arnesson
Inger Jansson, docent i omvårdnad vid Göteborgs universitet. Foto: Malin Arnesson

Över 500 sjuksköterskor från länder utanför EU har gjort det särskilda kunskapsprovet för att få sin legitimation. Khushbu Patel från Indien är en av dem.
– Det är en bra möjlighet, men det är avgörande att kunna språket, säger hon.

Khushbu Patel, sjuksköterska på Östra sjukhuset i Göteborg.

Göteborgs universitet ansvarar för kunskapsproven för sjuksköterskor från länder utanför EU. Khushbu Patel, 34 år från Indien, är en av 500 personer som klarat kunskapsprovet hittills. Hon har gjort det två gånger, en gång för sin legitimation och en gång för att kunna jobba som barnmorska. Idag arbetar hon på Östra sjukhuset i Göteborg.
– När jag flyttade hit 2017 började jag jobba som undersköterska på ett äldreboende för att lära mig svenska bättre och för att se hur vården fungerar här i Sverige. Det är ett bra sätt att komma in i systemet, säger hon.

Väl förberedd
Som sjuksköterska från ett land utanför EU kunde Khushbu Patel välja mellan att göra ett teoretiskt och praktiskt prov, samt genomgå tre månaders praktisk tjänstgöring, eller att gå en ettårig utbildning. Hon är nöjd med att ha gjort provet – och hon var väl förberedd.
– Jag pluggade väldigt mycket online och sökte på olika fall och hur proven brukar se ut. Jag hade en väninna från Indien som pluggade till sjuksköterska här i Sverige, så hon kunde också ge mig råd. Ett råd är att prata med personer som jobbar inom vården, de kan ofta hjälpa till på olika sätt, säger Khushbu Patel.

”Det är viktigt att sjuksköterskorna så snart som möjligt kan komma ut i arbete.”

Jobbar inom vården
Inger Jansson, legitimerad sjuksköterska, docent i omvårdnad och viceprefekt för utbildningsfrågor på Institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet, ansvarar för provet. Enligt henne är det en bred grupp från många olika länder som gör provet. Det skriftliga provet är samma prov som svenska sjuksköterskestudenter gör sista terminen.
– Det skriftliga provet är på svenska vilket gör att det kan behöva göras flera gånger eftersom behovet av att kunna språket blir tydligt. Däremot klarar de flesta det praktiska provet på max tre försök och kan sedan göra sin praktiska tjänstgöring eftersom momenten behöver göras i den ordningen. Många har redan någon form av jobb inom vård och omsorg för att tillägna sig språket, som på många sätt är nyckeln, säger hon.

Flera vägar
Att gå den ettåriga utbildningen i stället för att göra provet kan innebära att man behöver ta lån eller flytta till en annan ort. Inger Jansson tycker att det är viktigt att det finns flera olika vägar för sjuksköterskor att få sin legitimation i Sverige.
– Det är viktigt att ta tillvara på den kompetens som kommer. Eftersom vi har en brist på sjuksköterskor är det viktigt att sjuksköterskorna så snart som möjligt kommer ut i arbete. Dessutom har vi en befolkning från många länder och det är ett bra tillskott med olika erfarenheter och språk, säger hon.