
Sjuksköterskors tillgång till fortbildning varierar avsevärt. Svensk sjuksköterskeförening verkar för att sjuksköterskors rätt till regelbunden fortbildning ska regleras nationellt genom en lag och föreskrift med krav på systematisk kompetensutveckling. Föreningen vill även att samtliga sjuksköterskor ska ha en årlig, dokumenterad individuell fortbildningsplan.
Sjuksköterskors behov av livslångt lärande och fortbildning ökar genom en snabb utveckling av nya behandlingsformer och tekniska hjälpmedel.
– Kontinuerlig fortbildning är avgörande för att möta hälso- och sjukvårdens snabba utveckling, ny teknik, nya behandlingar och förändrade vårdbehov. Somliga sjuksköterskor erbjuds kontinuerlig fortbildning, medan andra erbjuds alltför lite fortbildning. Reglering krävs för att samtliga sjuksköterskor ska få likvärdig tillgång till fortbildning, vilket i slutänden även gynnar patienten, säger Oili Dahl, ordförande för Svensk sjuksköterskeförening.
”Värdet av kunskap bör öka i hälso- och sjukvården.”
Individuella fortbildningsplaner
Regeringsutredningen ”Stärkt patientsäkerhet genom rätt kompetens utifrån hälso- och sjukvårdens behov” föreslår att fortbildning för vårdens professioner och sjuksköterskor regleras från 2028, vilket Oili Dahl betraktar som en god start.
– För att regleringen ska kunna införas rent praktiskt krävs ett politiskt beslut, lagstiftning och tillräckliga resurser för implementering i samtliga regioner och kommuner. Dessutom behöver arbetsgivare ta ansvar för att skapa en fungerande fortbildningsstruktur. Det återstår att se hur den reglerade fortbildningen kommer att följas upp ute i verksamheterna. Svensk sjuksköterskeförening arbetar för att samtliga sjuksköterskor ska ha en årlig, dokumenterad individuell fortbildningsplan. Först då är det möjligt att få full överblick över den enskilda sjuksköterskans fortbildningsbehov, säger Oili Dahl.
Värdet av kunskap bör öka
Reglerad fortbildning har potential att stärka sjuksköterskeprofessionen och dess attraktivitet, förbättra vårdkvaliteten och bidra till en mer jämlik vård över landet.
– Värdet av kunskap bör öka i hälso- och sjukvården. Genom att använda evidensbaserade metoder förbättras patienternas hälsoutfall. Samtidigt minskar risken för komplikationer.
Inom flera områden som till exempel diabetes, demens och palliativ vård visar evidens att specialistkompetens och kontinuerlig kompetensutveckling leder till bättre livskvalitet för patienterna, säger Oili Dahl.
Skyddad yrkesbeteckning
Avancerade specialistsjuksköterskor kan utgöra ett värdefullt komplement i bland annat kommunal hälso- och sjukvård. Regeringens utredning konstaterar att det inte finns något behov av att reglera utbildningen till avancerad specialistsjuksköterska. Det anser däremot Svensk sjuksköterskeförening.
– För patienternas, sjukvårdens och sjuksköterskornas bästa bör utbildningen till avancerad specialistsjuksköterska regleras nationellt och ges en skyddad yrkesbeteckning. En nationellt reglerad utbildning innebär också att vårdens tillgänglighet och kvalitet ökar, säger Oili Dahl.