AI kan frigöra tid och bidra med beslutsstöd
AI har stor potential att underlätta och effektivisera sjuksköterskors arbete, ge dem möjligheten att ligga steget före och frigöra tid till omvårdnad. AI-utvecklingen bör alltid utgå från verksamhetens behov och genomförs bäst i samverkan med ingenjörer och andra personer med teknisk kompetens. Det anser Agnes Munkberg, vårdenhetschef på Sahlgrenska universitetssjukhuset och initiativtagare till ett innovationsprojekt inom AI.
– Mitt intresse för AI väcktes när jag såg mina kollegor, som är erfarna IVA-sjuksköterskor, lägga orimligt mycket tid på att planera veckans bemanning manuellt med papper och penna. Personalplanering i intensivvården är komplex och påverkas av många olika faktorer, exempelvis sjukdomsfall, ett ojämnt och ofta akut patientflöde och ibland även ovisshet i hur länge patienten kommer att stanna. Jag ville undersöka om personalplaneringen kunde effektiviseras med hjälp av AI, säger Agnes Munkberg, som är IVA-sjuksköterska och tidigare bland annat har arbetat med barnintensivvård och som verksamhetsutvecklare på barnintensiven. Sedan hösten 2025 är hon vårdenhetschef på Sahlgrenska universitetssjukhusets centrala intensivvårdsavdelning.
Projekt med fokus på AI
Hon bestämde sig för att undersöka hur AI kunde användas i verksamheten och tog bland annat hjälp av en kollega med bakgrund som ingenjör. Agnes Munkberg fick även tips om en IVA-avdelning i Norrland som använder AI för att prediktera hur länge patienterna beräknas vara inlagda på IVA och på sjukhusets postoperativa avdelning.
– Jag sökte och beviljades projektfinansiering för att starta ett innovationsprojekt med fokus på AI:s möjligheter på barnintensiven. Mitt fokus var dels att effektivisera personalplaneringen, dels att utforska hur AI kunde stötta oss i arbetet med att prognostisera när våra patienter skulle skrivas ut. En ambition var att öka medarbetarnas möjlighet att påverka sitt eget schema, säger Agnes Munkberg.
”AI kan stötta sjuksköterskor och ge dem rätt förutsättningar att agera proaktivt.”
Möjlighet att agera proaktivt
En utmaning i hälso- och sjukvårdens AI-utveckling är, enligt Agnes Munkberg, att uppfylla kraven inom ramen för dataskyddsförordningen, GDPR. Andra utmaningar är att det ofta tar tid att förändra befintliga arbetssätt samt att analysera i vilka sammanhang AI gör störst nytta och i vilka sammanhang mänskliga beslut är att föredra.
– AI kan bland annat stötta sjuksköterskor och ge dem rätt förutsättningar att agera proaktivt. På vårdavdelningar kan exempelvis digitala pulstavlor, som ersätter manuella anslagstavlor för verksamhetsplanering, göra stor skillnad. Ytterligare en AI-tillämpning som skulle kunna göra stor nytta är en tjänst som transkriberar sjuksköterskans patientbedömningar. AI kan också användas som ett stöd när beslut fattas kring vilka patienter som bör skrivas in på IVA och vilka som bör vårdas på andra avdelningar, alltså om patienten är betjänt av intensivvård, säger Agnes Munkberg.
Ta tillvara på kompetensen
Hennes råd till omvårdnadsverksamheter som vill utveckla sitt digitala arbete med hjälp av AI är att inventera och tillvarata den kompetens och det tekniska stöd som finns verksamheten. På Sahlgrenska universitetssjukhuset fanns det exempelvis tillgång till mer tekniskt stöd och kompetens än vad Agnes Munkberg inledningsvis trodde.
– AI har en mängd användningsområden i hälso- och sjukvården. Det gäller att tänka fritt och våga tänka att AI kan tillämpas i många sammanhang. Ju mer hälso- och sjukvården pratar om och uttrycker sina behov kring AI, desto mer resurser tilldelas. Bygg nätverk och samverka. För att AI-utvecklingen ska ta verklig fart krävs samverkan mellan hälso- och sjukvården och duktiga och framför allt intresserade ingenjörer. De kan betrakta våra behov utifrån en annan vinkel och hjälpa oss att utveckla applikationer som kan göra verklig nytta i våra verksamheter, avslutar Agnes Munkberg.
