Coronapandemin har lett till växande vårdköer och en försämrad folkhälsa med fler svårt sjuka patienter. För många sjuksköterskor har pandemin även inneburit en kraftigt försämrad arbetsmiljö och en pressad arbetssituation där varje sjuksköterska ansvarar för fler svårt sjuka patienter.
Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro efterlyser krafttag från politiker och arbetsgivare som kan vända situationen.
51 procent av sjuksköterskorna anser att arbetsmiljön i sjukvården just nu är ganska dålig eller dålig, enligt Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning.
– Undersökningsresultatet bekräftar vår egen bild av nuläget i sjukvården. Sjuksköterskors sjuktal har aldrig varit så höga som nu och antalet arbetsskador bland våra medlemmar har skjutit i höjden under pandemin. Många sjuksköterskor som kommer tillbaka till sin ordinarie arbetsplats efter att ha arbetat på en covidavdelning mår inte bra, och om frågan hade ställts enbart till sjuksköterskor i sjukhusvården hade andelen som mår dåligt sannolikt varit ännu högre. Sjukhusvården har dragit ett tungt lass under pandemin med färre kollegor, sjukare patienter och ett nytt virus att hantera, säger Sineva Ribeiro.
Otillräcklig bemanning
71 procent av sjuksköterskorna anser inte att de har tillräcklig sjuksköterskebemanning på sin arbetsplats just nu. Inom slutenvården är siffran 79 procent.
– Det finns tydlig evidens på att vårdskadorna ökar när antalet sjuksköterskor är för få. Även återinläggningarna ökar. Sjuksköterskor har generellt sett varit otroligt flexibla och lojala mot sin arbetsgivare och sina kollegor under pandemin, vilket resulterat i mycket övertid och rekordmycket obekväm arbetstid. Jag anser inte att sjuksköterskor framöver ska ställa upp i den utsträckning de gjort under pandemin, säger Sineva Ribeiro.
”Det finns tydlig evidens på att vårdskadorna ökar när antalet sjuksköterskor är för få.”
Hälsan har påverkats negativt
61 procent av sjuksköterskorna anser att deras hälsa har påverkats ganska eller mycket negativt efter att ha arbetat 1,5 år under coronapandemin.
– Allt fler sjuksköterskor lämnar sjukhusvården på grund av den tuffa arbetsmiljön. Samtidigt ser vi att allt fler som har varit yrkesverksamma i två eller tre år överväger att lämna yrket. Sjukvården sliter ut sin personal på kort tid. Man talar ofta om den vårdskuld pandemin gett upphov till men den har även genererat en arbetsmiljöskuld, en återhämtningsskuld och, inte minst, en kompetensutvecklingsskuld, säger Sineva Ribeiro.
Hon anser att sjukvården inte kunnat hantera den vanliga vården och samtidigt vårda covidpatienter. Det resulterar i att de patienter som nu söker sig till sjukvården har längre framskridna sjukdomar, vilket kräver längre vårdtider och en hög kompetens. Det handlar om allt från odiagnostiserade cancersjukdomar till kroniska sjukdomar, som under pandemin inte behandlats enligt riktlinjerna.
Åtgärder för att behålla personal
Sineva Ribeiro betonar vikten av att arbetsgivarna tar tag i kompetensutvecklingsskulden och återigen ger sjuksköterskor tillgång till den kontinuerliga fortbildning som är kritisk i den kunskapsintensiva sjukvården.
– Sjukvården befinner sig just nu i ett allvarligt läge. Nu är det viktigare än någonsin att arbetsgivarna förbättrar arbetsmiljön, säkerställer en attraktiv livslöneutveckling, ser till att sjuksköterskor runtom i landet har tillräckligt många kollegor och ser över sjuksköterskors arbetstider. Det är helt avgörande att arbetsgivarna tar hand om sina befintliga medarbetare och får dem att vilja stanna för att därmed kunna behålla de erfarna sjuksköterskorna i sin organisation, säger hon.
Bland sjuksköterskor inom slutenvården svarar 79% att de inte har tillräcklig bemanning just nu.
Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 30 september – 4 oktober 2021. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.