Ökad grundbemanning och individuell arbetstid

Enligt Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning endast har 23 procent av sjuksköterskorna inom slutenvården tillräcklig ordinarie sjuksköterskebemanning på sin arbetsplats just nu. Arbetsmiljön på många håll i slutenvården är krävande och grundbemanningen bristfällig. Ökad grundbemanning och en mer flexibel syn på arbetstider kan förbättra situationen.

– Mitt intryck är att merparten av sluten­vården i Stockholms län är beroende av bemanningssjuksköterskor för att hålla verksamheten i gång. Underbemanningen är utbredd och bemanningssituationen i slutenvården är på många håll katastrofal. Många sjuksköterskor känner sig mer eller mindre tvingade att arbeta övertidspass och dubbelpass. Lojaliteten gentemot kollegorna gör att många ställer upp mer än de egentligen orkar, på bekostnad av återhämtning och privatliv, säger Michaela Lindqvist, bemanningssjuksköterska på internmedicin på Södersjukhuset och styrelseledamot i Vårdförbundet Stockholm.

Uppsägningar ett problem
Hon anser att problematiken bottnar i en bristande grundbemanning, vilket gör hela kompetensförsörjningen bräcklig. En direkt konsekvens av underbemanningen är att de medarbetare som är kvar behöver arbeta mer övertid, särskilt de med nyckelfunktioner eller spetskompetens. De får således inte den återhämtning de behöver, vilket i sin tur påverkar patientsäkerhet och kvalitet, hälsa och privatliv.
– Majoriteten av slutenvårdsenheter i Region Stockholm har problem med att sjuksköterskor säger upp sig. Problematiken är utbredd, där somliga lämnar yrket helt och andra väljer exempelvis att gå en specialistutbildning för att få lite respit från de tuffa arbetsförhållandena. Många som jobbat med oförutsägbara scheman och hög flexibilitet med övertid under hela pandemin säger upp sig för att få den återhämtning de behöver, säger Michaela Lindqvist.

”Många sjuksköterskor känner sig mer eller mindre tvingade att arbeta övertidspass och dubbelpass.”

Löneutveckling för erfarna
I Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning listas löneutveckling, arbetsbelastning/bemanning och arbetsmiljön som de tre viktigaste faktorerna för att sjuksköterskor ska stanna hos sin arbetsgivare i sjukvården. De viktigaste åtgärderna för att sjuksköterskor ska stanna långsiktigt är, enligt Michaela Lindqvist, att arbetsmiljön förbättras, i många avseenden. En del är att ge sjuksköterskor möjlighet att påverka sin arbetstid mer och därmed kunna matcha arbetsliv och rådande livssituation.
– Löneutvecklingen behöver definitivt ses över. I dagsläget befinner sig många yrkeserfarna sjuksköterskor på samma lönenivå som nyutexaminerade, vilket inte är hållbart eller ett bra sätt att få erfarna medarbetare att stanna kvar, säger hon.

Individuella arbetstider
Hon efterlyser en långsiktig strategisk kompetensförsörjningsplan, som saknas på många arbetsplatser. Cheferna tvingas i stället ägna sig åt att kortsiktigt släcka bränder genom att försöka fylla luckor i schemaläggningen.
– Många arbetsgivare verkar tro att alla sjuksköterskor är stöpta i samma form, så att de alla kan arbeta inom i princip samtliga omvårdnadsområden, och att treskift är en arbetstidsmodell som fungerar för alla, oavsett livssituation. Det speglar en föråldrad syn på professionen. Jag önskar att arbetsgivare i stället ska öppna för en dialog med varje enskild sjuksköterska angående arbetstider. Om sjuksköterska ska vara ett långsiktigt hållbart yrkesval måste arbetsgivare börja se individen bakom professionen, säger Michaela Lindqvist.

Annons