Med forskning som passion
Sjuksköterskan Marlene Malmström hade tänkt jobba med barn i Zambia – men upptäckte forskningen. Enligt henne måste den som vill lyckas som forskare ha en tydlig röd tråd och ett djupt engagemang.
Idag är Marlene Malmström docent vid Lunds universitet. Hon blev färdig sjuksköterska för 20 år sedan och tillbringade en del av sista året på utbildningen i Zambia, något som hon fick lust att gå vidare med – men forskningen, som Marlene Malmström upptäckt, blev det spår som kommit att definiera hennes yrkesväg. Hon har framför allt fokuserat på forskning inom cancervården.
– Som ensam sjuksköterska kan man göra en del, men genom forskning kan man göra ännu mer. Jag visste tidigt att jag ville kombinera kliniskt arbete med verksamhetsutveckling, säger hon.
Kliniskt förankrad
Och det är precis vad Marlene Malmström gjort, i olika ledande roller och i sin forskning. Under doktorandåren jobbade hon kliniskt på deltid och även i sin nuvarande roll som forsknings- och utvecklingsledare, med ansvar för evidensbaserad omvårdnad, har hon nytta av det i forskningen.
– Jag jobbar dagligen med sjuksköterskor och är kliniskt förankrad. Jag tror att det är lättare att hitta bra forskningsämnen om man är nära patienterna, och det blir lättare att integrera forskning i klinikens arbete, säger hon.
”Som ensam sjuksköterska kan man göra en del, men genom forskning kan man göra ännu mer.”
Inre resurser
För Marlene Malmström är människan alltid i centrum, och hon tror därför att sjuksköterskors perspektiv behövs inom forskningen.
– Vi är utbildade till omvårdnad och det gör att vi har en unik kompetens att se patienten i sitt hela sammanhang och inte snuttifierar. Ju längre jag kommit i min forskningskarriär, desto tydligare blir det att de här perspektiven efterfrågas på flera områden.
För att ta sig in på en forskarbana krävs dock mycket inre resurser.
– Att bli forskare är ingenting som kommer serverat på en silverbricka, utan är kopplat till att ha ett driv, ta kontakt med människor och säga att det är det här man vill göra. Jag märker att många sjuksköterskor väntar på att ett tillfälle ska komma till dem, men man måste själv visa vad man kan bidra med, säger Marlene Malmström.
Tydlig linje
Enligt henne kan mycket i forskarvärlden uppfattas som svårt och komplicerat – därför ska man våga fråga, och vara beredd att jobba hårt.
– Man måste vara medveten om att det tar många år att bli forskare, och att man inte kan göra det utan forskningsmedel, så man måste hela tiden ligga på och dedikera tid till att hitta finansiering.
Hennes främsta tips är att hitta ett område som verkligen engagerar en.
– Hitta en tydlig forskningslinje. Vad vill jag bidra med? Vad har jag för röd tråd? Många flackar runt och det blir ingenting av det. Man ska ställa sig frågan: vem vill jag vara som forskare? Det är då du hittar det djupare engagemang som krävs för att bli en bra forskare.
