Etikettarkiv: Antal förlossningsplatser

Sammanhållen vårdkedja och ökad bemanning

Marianne Weichselbraun, vice ordförande i Barnmorskeförbundet, Lis Munk, professionsansvarig för barnmorskor på Vårdförbundet och Malin Bergander, ombud för Vårdförbundet på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Marianne Weichselbraun, vice ordförande i Barnmorskeförbundet, Lis Munk, professionsansvarig för barnmorskor på Vårdförbundet och Malin Bergander, ombud för Vårdförbundet på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
8 av 10 barnmorskor är inte rätt värderade på arbetsmarknaden. Varannan barnmorska har funderat på att säga upp sig. Inom förlossningsvården är det 2 av 3. Vad måste göras för att behålla barnmorskorna och förbättra förlossnings- och mödravården?

– Undersökningsresultatet förvånar mig inte, barnmorskor har en hög kompetens och ett mycket stort ansvar i sin yrkesutövning, men det avspeglas inte i hur vi värderas på arbetsmarknaden, säger Marianne Weichselbraun, vice ordförande i Barnmorskeförbundet och barnmorska på förlossningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Ohållbar samvetsstress
Att hälften av barnmorskorna i mödravården och förlossningsvården och hela sextiosju procent inom förlossningsvården funderat på att säga upp sig beror, enligt Marianne Weichselbraun, på den frustration många barnmorskor känner.
– De vet hur de ska arbeta för att resultaten och upplevelsen ska bli den bästa för patienten, men har sällan resurser för det. Att på grund av organisation och resursbrist inte kunna ägna tillräckligt mycket tid och göra det som är bäst för varje patient genererar en påfrestande samvetsstress som blir ohållbar i längden, säger hon.
– Undersökningsresultatet är förväntat. Det speglar den rådande situationen i förlossningsvården, där många barnmorskor känner att det enda sättet att förändra situationen för sin egen del är att säga upp sig. Undersökningsresultatet bör fungera som ett wake up call för arbetsgivarna, säger Lis Munk, barnmorska och professions­ansvarig för barnmorskor på Vårdförbundet.

Lön som matchar
– Lönefrågan är självklart en av de viktigaste åtgärderna för att fler barnmorskor ska känna sig rätt värderade på arbetsmarknaden. En attraktiv löneutveckling som matchar vårt ansvar och vår kompetensnivå är helt avgörande för förlossningsvårdens framtida kompetensförsörjning, säger Malin Bergander, barnmorska och ombud för Vårdförbundet på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
– Många barnmorskor är irriterade på att vi efter fyra och ett halvt års högskolestudier har betydligt lägre lönenivåer än andra akademiska yrken med motsvarande utbildningslängd, säger Malin Bergander.

Är du som barnmorska rätt värderad på arbetsmarknaden utifrån din kompetens?

Har du funderat på att säga upp dig från din anställning inom förlossnings- eller mödravården?

Bland barnmorskor inom förlossningsvården har 67% funderat på att säga upp sig.

Barnmorskeförbundets tre viktigaste åtgärder för en förbättrad förlossnings- och mödravård
• En sammanhållen vårdkedja. Patienternas trygghet och kontinuitet för såväl patient som barnmorska ökar om barnmorskor får följa sina patienter genom graviditet, förlossning och eftervård. Detta är även något många födande önskar.
• Högst åttio inskrivna patienter per barnmorska i mödravården och en barnmorska per födande kvinna i förlossningsvården. Genom att begränsa antalet patienter i mödravården och tillåta barnmorskorna att fokusera på en patient i taget i förlossningsvården kan samvetsstressen minska och tryggheten öka.
• Att bemanna förlossningsvården med tillräckligt många barnmorskor, året runt. Andra professioner kan och ska inte ta över barnmorskornas arbetsuppgifter. Det är därför viktigt att ha rätt barnmorskebemanning på förlossningsavdelningarna och i eftervården, året runt. Det skapar möjlighet för barnmorskor att arbeta utifrån sin profession och ger utrymme för förbättringsarbete, kompetensutveckling, handledning av blivande barnmorskor och rätt stöd till nya barnmorskor.
Vårdförbundets tre viktigaste åtgärder för en förbättrad förlossnings- och mödravård
• Hämta inspiration fån framgångsrika förlossningsverksamheter i våra nordiska grannländer. I flera av våra nordiska grannländer har man inte samma problem med personalbrist som på svenska förlossningsavdelningar. Vi behöver bli bättre på att lära och inspireras av deras framgångsfaktorer. Där jobbar man till exempel med sammanhållen vårdkedja och differentierad vård.
• Öka barnmorskornebemanningen. En ökad bemanning av barnmorskor ger möjlighet till att ge en födande en barnmorska. Det minskar samvetsstressen och förbättrar arbetsmiljön. Har barnmorskan en bra arbetsmiljö är det också lättare att ge en trygg och säker vård.
• Ökad lyhördhet för kvinnornas önskemål och behov. Genom att lyssna mer på vad kvinnorna i mödra- och förlossningsvården efterfrågar och behöver så löser man också många av barnmorskornas problem. Kvinnorna, familjerna och barnmorskorna är nämligen ofta samstämmiga om hur mödra- och förlossningsvården behöver förändras.
Om undersökningen
Frågorna är ställda till ett slumpmässigt urval av barnmorskor i Sverige.

Nationellt helhetsgrepp ska förbättra förlossningsvården

Eva Estling, patientsäkerhetssamordnare på SKL. Foto: Thomas Carlgren
Eva Estling, patientsäkerhetssamordnare på SKL. Foto: Thomas Carlgren
Så gott som alla barnmorskor anser att situationen vad gäller förlossningsplatser och patientsäkerheten inom förlossningsvården inte har förbättrats under det senaste halvåret. En dryg tredjedel av barnmorskorna anser till och med att situationen har försämrats.

– Det är förstås tråkigt att majoriteten av barnmorskorna inte upplever att förlossningsvården förbättrats det senaste halvåret. SKL har, tillsammans med Barnmorskeförbundet och Svensk förening för Obstretik och Gynekologi, arbetat med att kartlägga och föreslå förbättringar sedan 2015. Att få fullt genomslag kan ta tid och gå olika fort i olika landsting, säger Eva Estling, patientsäkerhetssamordnare på SKL med uppdrag att kartlägga förlossningsvården i Sverige.
Kartläggningen ”Stärkt kompetensförsörjning inom förlossningsvården – åtta möjligheter” är en del av SKL:s överenskommelse med regeringen om en förbättrad förlossningsvård. Målsättningen är att tryggheten för blivande föräldrar ska öka och attrahera fler barnmorskor till förlossningsvården.
SKL utformar även en nationell patientenkät som samtliga patienter i förlossningsvården ska kunna fylla i, med start 2018. Man gör även en kartläggning av vården före, under och efter graviditeten.
– Vi har redan en god och säker förlossningsvård, men den kan bli ännu bättre. Genom kartläggningar och enkäter kommer landstingen och regionerna att kunna se förbättringsområdena, säger Eva Estling.

Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning
I Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning 22–28 september mot barnmorskor visar att så gott som alla barnmorskor anser att situationen angående förlossningsplatser och patient­säkerhet inom förlossningsvården inte har blivit bättre under de senaste sex månaderna. Cirka 1/3 av barnmorskorna anser att situationen har blivit sämre.
Förbättringsförslag enligt SKL
• Öka attraktiviteten genom att fler barnmorskor får arbeta på toppen av sin kompetens. Genom att avlasta barnmorskorna med administration, enklare praktiska uppgifter samt undersköterskeuppgifter ska förlossningsvården bli mer attraktiv.
• Möjligheter till mentorer och fortbildning. Flera landsting erbjuder numera mentorer som stöttar nyutbildade barnmorskor. Det är också viktigt att fler barnmorskor får tillgång till kompetensutveckling i form av universitetskurser eller kortare utbildningar.
• En välfungerande och sammanhållen vårdkedja under graviditet och förlossning. Vårdkedjan genom hela graviditeten, förlossningen och eftervården behöver få mer kontinuitet. Patienter som får träffa samma barnmorska i flera stadier av graviditet och förlossning känner sig ofta tryggare. Det kan också bli mer utvecklande och sammanhängande för barnmorskorna.
• Ökad delaktighet i verksamhetsutvecklingen. En av de absolut viktigaste faktorerna för ökat välbefinnande på jobbet för många barnmorskor är möjligheten att påverka de beslut som fattas kring hur verksamheten ska organiseras och utvecklas. Det är därför nödvändigt att stärka barnmorskors möjligheter till inflytande.