Etikettarkiv: Förbättringar

Sjuksköterskor fyller nyckelroll i sjukvårdens innovationsarbete

Magnus Kristiansson, sjuksköterska och projektledare och Susanne Dahlberg, sjuksköterska och enhetschef på Innovationsplattformen i Västra Götalandsregionen.
Magnus Kristiansson, sjuksköterska och projektledare och Susanne Dahlberg, sjuksköterska och enhetschef på Innovationsplattformen i Västra Götalandsregionen.

Fler multisjuka patienter i kombination med ökade krav på delaktighet och tillgänglighet från patienternas sida ökar behovet av innovationer i sjukvården. Sjuksköterskor har ofta god kontakt med såväl patienter som många olika yrkeskategorier och fyller därmed en nyckelroll i sjukvårdens innovationsarbete.

– Sjuksköterskor fungerar många gånger som spindeln i nätet. De är vana vid att koordinera patienter och olika sjukvårdsprofessioner i sitt dagliga arbete och har dessutom ofta ett genuint intresse av att utveckla och kontinuerligt förbättra sjukvården. De fyller en helt avgörande funktion i sjukvårdens innovationsarbete, säger Susanne Dahlberg, sjuksköterska och enhetschef på Innovationsplattformen i Västra Götalandsregionen.

Identifierar förbättringar
Hon möter många sjuksköterskor med konkreta förslag på hur allt från patientflöden till patientens miljö ute på avdelningarna kan förbättras med hjälp av olika innovationer. Sjuksköterskans helhetsperspektiv gör att de ofta identifierar förbättrings- och utvecklingsmöjligheter i sitt dagliga arbete.
Via Innovationsplattformen i Västra Götalandsregionen har bland annat digitala verktyg som underlättar kommunikationen med patienter före och efter operation utvecklats. Andra projekt har fokuserat på att utveckla VR- och AR-glasögon som på olika sätt ska kunna tillföra mervärde för patienter och vårdpersonal.

Samverkan över professionsgränserna är bland det viktigaste för att lyckas med ett innovationsprojekt.

Samverkan
– Samverkan över professionsgränserna är bland det viktigaste för att lyckas med ett innovationsprojekt. Att få stöd från sin chef och sin organisation är ytterligare en framgångsfaktor. Sjuksköterskors intresse för innovationsarbete är generellt sett stort. Jag är övertygad om att de arbetsgivare som kan erbjuda sjuksköterskor möjligheten att ägna sig åt innovations- och utvecklingsarbete på deltid stärker sin attraktionskraft, säger Magnus Kristiansson, sjuksköterska och projektledare på Innovationsplattformen i Västra Götalandsregionen.
– Allt fler ledare i sjukvården börjar inse att de bästa förbättringsförslagen ofta kommer från medarbetare som dagligen befinner sig ute i verksamheten. Många sjuksköterskor identifierar nya arbetssätt, lösningar och innovationer som verkligen kan förbättra sjukvården, säger Maria Cederblad Tunebjer, disputerad sjuksköterska och chef för Region Uppsala Innovation.

Beroende av chefsstöd
Hon betonar att en innovation i sjukvården inte nödvändigtvis behöver vara en fysisk produkt. Det kan även handla om smarta lösningar för effektivare patientflöden eller små rutinförändringar som kan göra stor skillnad för många patienter.
– Sjuksköterskor följer ofta patienten genom hela vårdkedjan. De har ett övergripande perspektiv som är en stor tillgång i innovationsarbetet. Det finns en stor innovationsvilja bland sjuksköterskor, men de är beroende av chefsstöd för att kunna ta sina innovationer och förslag vidare till nästa steg, säger Maria Cederblad Tunebjer.

Innovationsvänlig kultur
– Vårdpersonalens innovationer kommer att fylla en allt viktigare funktion i framtidens hälso- och sjukvård. Redan nu uppmärksammar såväl regering som regionpolitiker i ökad utsträckning innovationernas betydelse. Ett modigt ledarskap på alla nivåer är en förutsättning för att skapa ett bra innovationsklimat som uppmuntrar och välkomnar medarbetares förbättringsförslag. Arbetsgivare som lyckas skapa en innovationsvänlig kultur ökar också förutsättningarna för att få sjuksköterskorna att stanna, säger Maria Cederblad Tunebjer.

Maria Cederblad Tunebjer, disputerad sjuksköterska och chef för Region Uppsala Innovation. Foto: Johan Alp

Omvårdnad måste upp på dagordningen

Ami Hommel, ordförande för Svensk sjuksköterskeförening (Foto: Tomas Södergren= och Björn Eriksson, förvaltningschef för Skåne Universitetssjukvård.
Ami Hommel, ordförande för Svensk sjuksköterskeförening (Foto: Tomas Södergren= och Björn Eriksson, förvaltningschef för Skåne Universitetssjukvård.
I en undersökning gjord av Framtidens Karriär – Sjuksköterska ansåg hela 90 procent av sjuksköterskorna att omvårdnadsfrågorna inte är tillräckligt representerade i sjukhusledningarna. Vi intervjuade ordföranden för Svensk sjuksköterskeförening och förvaltningschefen för Skåne Universitetssjukvård om deras perspektiv.

Ami Hommel är ordförande för Svensk sjuksköterskeförening sedan två år. Hon har forskat och verkat med inriktning på kvalitetsarbete under större delen av 2000-talet och säger sig inte vara förvånad över resultatet av undersökningen.
– Tyvärr är det så här det ser ut på många håll inom hälso- och sjukvården. I själva verket är det oerhört viktigt att ha en sjuksköterska som är delaktig i beslutsfattandet och har möjlighet att påverka organisationens mål och prioriteringar, inte minst för att det behöver finnas en kontaktyta mellan patientnära personal och ledning. I nuläget finns det ett kommunikationsglapp, vilket kan medföra allvarliga problem såsom bristande patientsäkerhet och försämrad omvårdnad.

Vill införa ”magnetmodell”
Hon framhäver att det till syvende och sist handlar om att lyfta patientens röst och menar att en omvårdnadschef på högsta nivå med en tydlig vision för sitt område vore ett bra första steg. På 1990-talet fanns chefssjuksköterskor på högsta ledningsnivå med just dessa uppgifter och vården ingick i en internationell kvalitetsrörelse där vårdteamet fanns i fokus. Ami menar att vi borde dra lärdom av den tidens omvårdnadsarbete:
– För att vi ska få excellens i våra vårdresultat vill vi i Svensk sjuksköterskeförening införa magnetmodellen, inspirerad av amerikanska ”magnet hospitals”, vilken bland mycket annat omfattar fyra modellområden: strukturer för personlig utveckling, auktoritet för sjuksköterskor, excellent utfört omvårdnadsarbete och möjligheten att ta till sig ny kunskap. Detta är en konkret väg att gå för att nå mätbart bättre omvårdnadsresultat.

Behöver omvårdnadsperspektiv
Inte heller förvaltningschefen för Skåne Universitetssjukvård, Björn Eriksson, är överraskad över undersökningsresultatet. Han understryker att två aspekter i synnerhet behöver förstärkas på ledningsnivå i svensk hälso- och sjukvård: medicinskt ledarskap och omvårdnadsledarskap.
– Att stärka det medicinska ledarskapet, omvårdnaden och patientens väg genom vården är en av våra kärnuppgifter och det måste få en plats på dagordningen. Varje person på ledningsnivå behöver ha ett omvårdnadsperspektiv i sina beslut och precis som Ami anser jag att chefssjuksköterskor är en viktig funktion för att uppnå detta. Mot den bakgrunden har jag här i Skåne återinfört just den rollen i ledningsgruppen på SUS.

Besitter värdefull kunskap
Björn påpekar att majoriteten av allt utvecklings- och förbättringsarbete kretsar kring själva vårdens utförande och att omvårdnadsperspektivet är det mest direkta av alla. Han anser att sjukhusledningar bör ställa sig frågor kring hur organisationen ser ut och vilka filosofier och strategier som existerar angående hur vården närmar sig patienten.
– Detta är ett perspektiv som konstant måste lyftas och vi behöver lära oss att se sambanden i de beslut vi tar. Konsekvensen av allt vi gör berör patienterna och omvårdnad är det sätt vi har att möta dem och nå fram. Dessutom är sjuksköterskor vår största yrkesgrupp inom vården och de sitter på värdefull kunskap som vi måste bli bättre på att förvalta. Utan att lyfta vårdsektorn såväl medicinskt som vad gäller omvårdnad kommer vi aldrig att lyckas utföra den nya sjukvården, avslutar han.

Anser du att omvårdnadsfrågorna är tillräckligt representerade i sjukhusledningarna?

Om undersökningen
Undersökningen är genomförd 15–18 september 2017 mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige.