Etikettarkiv: Glesbygd

24 praktiska exempel på vård på distans

Niclas Forsling, projektledare på Glesbygdsmedicinskt Centrum i Storuman.
Niclas Forsling, projektledare på Glesbygdsmedicinskt Centrum i Storuman.
Glesbygdsmedicinskt Centrum har i september publicerat en rapport ”Vård och omsorg på distans – 24 praktiska exempel från Norden”. Rapporten lyfter fram 24 beprövade digitala lösningar för vård och omsorg från de nordiska länderna.

Samtliga lösningar är beprövade och tillgängliga för medborgare i regioner och kommuner. En gemensam faktor är att de ökar förutsättningarna för självmonitorering och egenvård. De tjugofyra praktiska exemplen som lyfts fram i studien har delats in i fyra kategorier: fjärrbehandling, fjärrmonitorering, fjärrmöten samt nya digitala tjänster för vård och omsorg.

Mer nordiskt erfarenhetsutbyte
– Vård och omsorg på distans är aktuellt i samtliga nordiska länder. Vi delar många gemensamma utmaningar på området, bland annat glesbygdsområden, som finns i samtliga nordiska länder. De lösningar vi lyfter fram är till stor del olika varianter på ett fåtal återkommande teman. De sjukvårdsorganisationer som tillämpar en kombination av de distanslösningar vi presenterar i rapporten har goda förutsättningar för att kunna bedriva god och nära vård, säger Niclas Forsling, projektledare på Glesbygdsmedicinskt Centrum i Storuman.
– Med det här projektet vill vi dels illustrera att tekniken redan finns här och dels lyfta fram goda exempel från samtliga nordiska länder. På det här området kan vi definitivt samverka mer över landsgränserna, säger Niclas Forsling.

Obemannade hälsorum
Han framhäver de obemannade hälsorum som Region Västerbotten erbjuder på orter där det är mer än fem mil till närmaste hälsocentral som ett bra distansvårdsexempel.
– I hälsorummen kan patienten själv mäta exempelvis sitt blodtryck och andra viktiga hälsoparametrar. Hälsorummen ökar tillgängligheten till sjukvården, minskar patienters restid och ger dem utökade möjligheter att själva övervaka sin hälsostatus, säger Niclas Forsling.

Framgångsrikt danskt projekt
Ytterligare ett bra exempel på framgångsrik digital vård är en Telekitlösning kopplad till KOL som används i många danska kommuner. Satsningen gör det möjligt för patienter att själva mäta exempelvis sin syreupptagningsförmåga i det egna hemmet. Det ger patienten en känsla av att vården kommer närmare.
– I Danmark planerar man att genomföra fler liknande satsningar även för patienter med andra kroniska sjukdomar. Satsningen har sitt ursprung i ett lokalt initiativ som har lett till att en ny nationell infrastruktur byggs för hantering av kroniker genom en gemensam plattform som ska samla mätdata och integrera instrument för olika kronikergrupper, säger Niclas Forsling.

Strukturerad implementering
Han lyfter även fram Norges nationella välfärdsteknologiska program (NVP) som en sofistikerad strategi för strukturerat införande av vård- och omsorgslösningar. I programmet har man lyckats samla merparten av landets cirka 420 kommuner. Över tvåhundra projekt genomförs parallellt runtom i landet, på alla nivåer, från pilotprojekt till implementering, och drivs av norska myndigheter i samverkan.

Fjärrbehandling
• Virtuella hälsorum – snabbare dia­gnos och behandling (Sverige, Danmark)
• Lifeline en livlina i nöd när avstånden är för stora (Island)
• AGNES – läkarmottagningen med telemedicin (Island)
• Trappa – en logopedklinik online (Island)
• Telemedicin hjälper människor hantera sin KOL hemma (Danmark)
• Internetpsykiatri bra hjälp för ångest och depression (Danmark)
• Skype kan hjälpa vid ångest och depression (Norge)
• Surfplatta med videokommunikation hjälper njursjuka att göra dialys hemma (Norge)
• Njursjuka i Akureyri slipper resor på 40 mil till huvudstaden för att få dialys (Norge)
• Cancerpatienter får ökad livskvalitet med hjälp av mobil eller dator (Finland)
Fjärrmonitorering
• App i smarta telefonen övervakar hälsa hos kroniskt sjuka (Sverige)
• Digital nattillsyn med kamera bjuder på ostörd sömn (Sverige)
• GPS och virtuella staket vanlig positioneringsteknik (Norge, Sverige)
• Gravida kvinnor med komplikationer kan göra egna mätningar hemma (Danmark)
• Läkemedelsrobotar i Umeå ger ökad livskvalitet (Norge, Sverige)
• Sensorteknik på väg att införas i hela Norge
• Digitalt trygghetssystem för att människor ska kunna bo kvar hemma (Finland)
Fjärrmöten
• Glesbygdsinvånare träffar doktorn via smart videoteknik (Sverige)
• Pipaluk – en telemedicinsk lösning som hjälper grönlänningar
• App minskar oron inom social omsorg (Finland)
• E-tjänst för hälsovård och omsorg öppen dygnet runt (Finland)
Nya digitala tjänster för vård och omsorg
• E-hälsotjänster tillgängliga för alla och alltid (Island)
• Svarstjänst hjälper kommuner att agera på information (Norge)
• Valfrihet med måltidsautomat i hemmet (Finland)

Arbete på mindre ort attraktivt

Foto: Christer Svensson / Ragunda Kommun
Foto: Christer Svensson / Ragunda Kommun
8 av 10 sjuksköterskor kan tänka sig att arbeta på en mindre ort. Arbetet i glesbygd öppnar bland annat upp för en självständig och utvecklande yrkesroll med många olika typer av patienter.

– Det är glädjande och positivt överraskande att så många som 79 procent av sjuksköterskorna kan tänka sig att arbeta på en mindre ort. Allt fler har upptäckt att arbete på mindre ort ofta ger en högre livskvalitet i form av små avstånd till jobbet, lägre levnadsomkostnader och närhet till naturen, säger Lotten Albertsson, som varit sjuksköterska i tjugofem år, varav de senaste fem åren som distriktssköterska på Stuguns Hälsocentral i Jämtland.

Goda möjligheter att påverka
Som distriktsköterska på en liten hälso­central ingår hon i en liten och sammansvetsad arbetsgrupp med korta beslutsvägar. Hon får möta många olika patienter, från barn till äldre och utvecklas därmed ständigt professionellt.
– I en mindre organisation på en liten ort får man som sjuksköterska ofta ett stort mandat för självständiga beslut i arbetet med patienterna, vilket jag uppskattar. Jag möter verkligen en stor bredd, från akuta sjukdomsfall till förebyggande hälsoarbete. Ytterligare en fördel är att personalomsättningen ofta är lägre på mindre orter och att man som sjuksköterska ofta har goda möjlighet att påverka organisation och arbetssätt, säger Lotten Albertsson.

Bra arbetsmiljö och del av team
Hög lön, rimlig arbetsbelastning, bra arbetstider, bra arbetsmiljö och bra team är de viktigaste faktorerna för att få fler sjuksköterskor att söka sig till mindre orter.
– Visst är en bra lön viktigt, men jag tycker personligen att bra arbetsmiljö, att vara en del av ett sammansvetsat team, en rimlig arbetsbelastning och närhet till arbetsplatsen är viktigare. Eftersom levnadsomkostnaderna ofta är lägre på mindre orter har man gånger råd att gå ner i arbetstid. Till exempel arbetar jag själv 80 procent, säger Lotten Albertsson.
Hon uppskattar även den nära och långsiktiga kontakten med patienterna.
– Även om vi har stora fysiska avstånd i glesbygden så känns det på många sätt som att vi kommer närmare patienterna än på en större ort, inte minst eftersom vi använder oss mycket av digitala verktyg. Som ett exempel gör videomonitorering i hemmet det möjligt för kroniskt sjuka patienter att själva rapportera in blodsockervärden, säger Lotten Albertsson.

Lotten Albertsson, distriktssköterska på Stuguns Hälsocentral i Jämtland.
Lotten Albertsson, distriktssköterska på Stuguns Hälsocentral i Jämtland.
Skulle du som sjuksköterska kunna tänka dig att arbeta på en mindre ort i Sverige? (mindre än cirka 30 000 invånare)
Vilka faktorer anser du ökar intresset att arbeta på en mindre ort? Ange gärna flera.

1. Hög lön
2. Rimlig arbetsbelastning/bemanning
3. Bra schemaläggning/arbetstider
4. Bra arbetsmiljö
5. Bra team/arbetskamrater
6. Bra balans mellan jobb och fritid
7. Arbetsplats nära hemmet
8. Möjlighet att påverka din arbetssituation
9. Ett bra ledarskap/arbetsledning
10. Möjlighet till kompetensutveckling och vidareutbildning
11. Låg personalomsättning
12. Tid till reflektion/återhämtning
13. Bra introduktion för nyanställda
14. En nära vård, närmare patienterna
15. Bra karriär- och utvecklingsmöjligheter
16. Närhet till natur/fritidsaktiviteter
17. Delta i verksamhetsutvecklingen
18. Avancerad sjukvård lokalt på mindre sjukhus eller vårdcentraler
19. Övrigt
Om undersökningen
Framtidens Karriär – Sjuksköterska genomförde en undersökning mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 20–24 september 2018. Statistisk felmarginal 2,5–3,5 procentenheter.

Sjuksköterska i extrem glesbygd

Lena Kroik, samordningssjuksköterska som arbetar i glesbygden med en rad olika projekt.
Lena Kroik, samordningssjuksköterska som arbetar i glesbygden med en rad olika projekt.
Lena Kroik är samordningssjuksköterska vid Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman. I en fjällvärld utan vägar ställs akutsjukvården inför stora prövningar och Lena Kroik arbetar därför med att lära människor att hjälpa sig själva och varandra.

I Västerbotten arbetar Lena Kroik och hennes kolleger med att utbilda invånare inom konceptet AXG, akutsjukvård i extrem glesbygd.
– Vi har framför allt utbildat folk i samebyarna men även folk i sameföreningar, länsstyrelsens fältpersonal, poliser och nyckelpersoner som bor i glesbefolkade områden. Det är en modifierad variant av ABCDE-metoden och det har varit väldigt uppskattat.
Lena Kroik ser att arbetssättet har spridningsmöjlighet till andra som verkar i glesbefolkade områden, till exempel skogsnäringen.
– Vi har till och med väckt intresse utomlands, på Grönland och i Indonesien, säger hon.

Kunna mycket om lite
Tidigare arbetade Lena Kroik som distriktssköterska i många år. Att arbeta i just glesbygd är det många som avskräcks från helt i onödan, anser hon.
– Under min kliniska tid ville jag vara mentor åt någon som vill arbeta i glesbygd, men jag fick faktiskt aldrig napp. Det finns ibland en föreställning om att det är tråkigt att jobba i glesbygden, men den primärvård vi har här är fantastiskt fint utvecklad och tar hand om så mycket. Man måste kunna lite om mycket istället för mycket om lite, det är det som är så roligt.
Utöver sitt arbete som samordningssjuksköterska driver Lena Kroik och hennes familj också renskötsel. Lena Kroik är även doktorand i ett forskningsprogram med namnet ”Dö bra” som är kopplat till vård i livets slutskede.
– Jag har ett folkhälsoperspektiv, alla ska dö men det ska inte vara på ett dåligt sätt utan man ska kunna få en fin tid i livets slut.

Små saker gör skillnad
I forskningsprojektet är även andra yrkesgrupper involverade, bland annat designers, och vi samarbetar med till exempel etnologer, koreografer och arkeologer. På ”Dö bra-café” kan äldre dricka kaffe och skriva av sig, och en specialritad kortlek kan hjälpa människor att rangordna vad som är viktigt för dem i slutskedet.
– Vi arbetar för ett hälsobefrämjande sätt att prata om vård i livets slut, för vi ser att många är ganska illa förberedda på slutet och den sista tiden. Det är viktigt att få vara människa ända fram till slutet, och det är ofta små saker som kan bidra med något positivt.