Etikettarkiv: Hot

Krävs långsiktiga investeringar i sjukvården

Annika Strandhäll, sjukvårdsminister. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Annika Strandhäll, sjukvårdsminister. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
– Vår förmåga att tillhandahålla god vård till medborgarna börjar och slutar med kunnig och kvalificerad vårdpersonal. Viktigt är också villkor och möjligheter som gör att de vill och kan stanna kvar och jobba inom sjukvården, säger Annika Strandhäll, sjukvårdsminister.

Regeringens höstbudget innehöll en stor satsning på sjukvården. 5,5 miljarder har vikts åt området varav 2,5 miljarder går till en särskild bemanningssatsning. Ytterligare en miljard riktar sig till förlossningsvården under nästa år.
– Viktigast är rejäla investeringar i personal inom hälso- och sjukvårdsområdet. Satsningen har ett tydligt fokus på bemanningsfrågor, arbetsmiljöfrågor och arbetssituationen för de som arbetar där, säger Annika Strandhäll.
I höstbudgeten föreslår regeringen även att läkarutbildningen ska byggas ut. Satsningen för 2018 är nio miljoner kronor, vilket motsvarar cirka 40 helårsstudenter.
– Tillgången till välutbildad personal, däribland läkare, är ett måste för att alla ska kunna erbjudas behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet.
När det gäller utbildningarna till sjuksköterska, barnmorska och specialistsjuksköterska påbörjades en utbyggnad redan 2015. Utbyggnaden innebär ytterligare nybörjarplatser: 700 på sjuksköterskeutbildningen, 600 på specialistsjuksköterskeutbildningen och 250 på barnmorskeutbildningen.
– Dessa satsningar börjar vi nu se de första effekterna av. Efter årsskiftet kommer landsting och regioner att börja känna av de här förstärkningarna, säger Annika Strandhäll.

Tillgänglighet
Tillgängligheten i vården är en annan fråga som ligger högt upp på regeringens agenda.
– Det måste finnas människor som vill utbilda sig till sjuksköterskor och som vill stanna kvar i yrket. Vägen dit går via tillräckligt många utbildade medarbetare samt förbättrade villkor och arbetsmiljöer för vårdens och omsorgens personal. Detta är dock inget som vi kan lösa helt på egen hand, arbetet måste ske i samverkan med landsting och regioner.
Parallellt pågår arbetet med de strukturförvandlingar som måste göras inom vården.
– Det handlar om att gå ifrån den sjukhustunga vården och verka för att bygga ut en förstärkt vård nära medborgarna. Det är den allra viktigaste strukturfrågan och som måste löpa sida vid sida med arbetet att förbättra villkoren för vård och omsorgspersonal.

Hot och våld
En färsk undersökning som Framtidens Karriär – Sjuksköterska genomfört visar att 82 procent av sjuksköterskorna anser att hot och våld mot sjukvårdspersonal är ett problem. Två tredjedelar av sjuksköterskorna uppger att det själva har varit utsatta för hot och våld i sin yrkesutövning.
– Hot och våld i akutsjukvården är oacceptabelt och det brådskar att hitta lösningar som skapar trygghet för både patienter och personal. Det är naturligtvis helt oacceptabelt att sjuksköterskor, läkare och andra som har till uppgift att hjälpa andra angrips och hindras från att göra sitt jobb, säger Annika Strandhäll.
I slutet av september bjöd regeringen företrädare för hälso- och sjukvården, SKL samt en rad andra aktörer till ett rundabordssamtal för att diskutera gemensamma utmaningar och lösningar för att förhindra hot och våld i akutsjukvården.
– En del i detta är att vi behöver skärpa lagstiftningen. Den så kallade Blåljusutredningen har tidigarelagts och kommer redan efter årsskiftet att lämna sina förslag i den här delen.
Andra delen är svårare att komma åt, nämligen vardagshoten som ökar mot vård- och omsorgspersonal. Ska man vara en attraktiv arbetsgivare framöver och kunna locka folk som vill arbeta på akuten till exempel, då måste man arbeta aktivt med trygghetsfrågor.

Stora utmaningar
Undersökningen visar också att merparten av alla sjuksköterskor ser brist på vårdplatser som ett allvarligt problem för patientsäkerheten.
– Vi ser att den här oron finns och det är förståeligt. Problemet är dock ingen enskild fråga utan hänger ihop med underbemanning och otrivsel på jobbet. Vi har höga sjukskrivningstal i grupperna, arbetsmiljön har blivit allt mindre attraktiv och det har lönat sig för dåligt att specialistutbilda sig. Vi ser framöver att vi har enorma utmaningar i form av växande vårdbehov, fler kroniker och fler människor som lever allt längre. Ytterst handlar lösningen om att vi måste investera långsiktigt i hälso- och sjukvården, fastslår Annika Strandhäll.

2 av 3 sjuksköterskor utsatta för hot eller våld

Johan Larson, vice ordförande i Vårdförbundet (Foto: Peter Knutson) och Marie Jensen, säkerhetshandläggare på Skånes universitetssjukhus.
Johan Larson, vice ordförande i Vårdförbundet (Foto: Peter Knutson) och Marie Jensen, säkerhetshandläggare på Skånes universitetssjukhus.
82 procent av sjuksköterskorna anser att hot eller våld mot personal inom hälso- och sjukvården är ett problem. 65 procent har själva utsatts för hot eller våld på jobbet. Det visar Framtidens Karriär – Sjuksköterskas nyligen genomförda undersökning.

– Undersökningsresultatet är horribelt och oroväckande, jag blir tagen av allvaret som ligger bakom statistiken. För de flesta är det obegripligt att just sjuksköterskor kan vara så utsatta i sin yrkesutövning. Statistiken fungerar som en ögonöppnare, våld och hot har tyvärr alltid varit en del av vardagen för sjuksköterskor. Tyvärr har andelen hot och våld ökat på senare år, bland annat inom ambulanssjukvården, geriatrisk vård och psykiatrin, säger Johan Larson, vice ordförande i Vårdförbundet.

En komplex samhällsfråga
Han betonar vikten av att sträva efter en nolltolerans och att hot och våld på arbetsplatsen aldrig får normaliseras. Tekniska lösningar, exempelvis övervakningskameror samt att se över straffsatserna för individer som utövar hot och våld mot sjuksköterskor i tjänst är två viktiga åtgärder.
– Det här är en komplex samhällsfråga, där många faktorer måste samverka för att sjuksköterskor inte ska behöva utsättas för hot och våld. Det handlar bland annat om att se över reglerna för ensamarbete och hur polisen prioriterar hot och våld mot sjukvårdspersonal. Myndigheter, politiker på olika nivåer och arbetsgivare behöver samverka för att tillsammans arbeta för en nolltolerans i den här frågan, säger Johan Larson.

Stöd från arbetsgivaren
Han efterlyser ett konsekvent stöd från arbetsgivaren, vilket kan bidra till att fler sjuksköterskor vågar anmäla hot och våld på arbetsplatsen. I dagsläget struntar många tyvärr i att anmäla incidenter, vilket bidrar till ett stort mörkertal. Det innebär även en ökad risk för att våld och hot på jobbet normaliseras.
– Det råder en bred samsyn kring att ett helt batteri av åtgärder krävs. Jag vill även se breda politiska samförståndslösningar. Även om det här är en arbetsmiljöfråga som är arbetsgivarens ansvar så förekommer stora variationer i hur arbetsgivare axlar det ansvaret. Här finns definitivt en stor förbättringspotential, säger Johan Larson.

Rätt verktyg krävs
– Jag ser väldigt allvarligt på att två av tre sjuksköterskor har upplevt hot eller våld i sin yrkesutövning, så det är verkligen ett stort problem inom hela hälso- och sjukvården. Hot och våld mot sjuksköterskor måste även klassas som våld mot tjänsteman, säger Marie Jensen, som tidigare arbetat som sjuksköterska och nu är säkerhetshandläggare på Skånes universitetssjukhus.
– Det är lätt att säga att det måste finnas en nolltolerans, men sjuksköterskorna behöver ha rätt verktyg för att hantera den här typen av händelser. Alla sjuksköterskor behöver utbildas i bemötande och konflikthantering som ger dem hjälp att sätta gränser och visa att det inte är acceptabelt att hota och kränka, säger Marie Jensen.
Många undviker att polisanmäla av rädsla för repressalier. Marie Jensen anser därför att alla sjuksköterskor ska kunna känna sig trygga i att polisanmäla händelser.
– Arbetsgivaren har ett stort ansvar för tryggheten i arbetsmiljön, och man behöver även arbeta med värdegrund ute i verksamheterna. Det är viktigt att sjuksköterskor inte blir luttrade när det gäller hot och våld, det får aldrig bli en normalitet, säger hon.

Är hot eller våld mot personal inom hälso- och sjukvården ett problem?

Har du som sjuksköterska varit utsatt för hot eller våld i din yrkesutövning?