Etikettarkiv: Vårdförbundet

Vi är värda att älska vårt jobb

Vi valde ett livsviktigt yrke och vill kunna utföra det på bästa sätt. Men arbetsförhållandena inom vården är tuffa.

Vårdförbundet arbetar för att vi medlemmar ska få bättre villkor och ett hållbart arbetsliv. Så att vi kan göra jobbet vi älskar.

Gå med redan idag så blir dina 3 första månader kostnadsfria. Gäller nya yrkesverksamma medlemmar, vid ett tillfälle.

Klicka här för att läsa mer och bli medlem idag

Vårdförbundet

Du vet väl om att du som medlem kan få personlig rådgivning i frågor som rör ditt arbete, yrke och ditt medlemskap.

Ring oss på Vårdförbundet Direkt 0771-420 420 så hjälper vi dig.

www.vardforbundet.se

Krafttag för att förbättra sjukvården

Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett

Situationen i sjukvården är mer krisartad än någonsin. Vårdköerna fortsätter att växa, vårdskadorna blir fler och antalet långtidssjukskrivna sjuksköterskor ökar. Det allvarligaste problemet är att alltför många sjuksköterskor saknar tillräckligt många kollegor. Nu krävs fler sjuksköterskor med rätt kompetens på rätt plats i sjukvården.

På många håll är bristen på erfarna sjuksköterskekollegor påtaglig, vilket innebär att nyutexaminerade sjuksköterskor inte får tillgång till det stöd och den yrkesintroduktion de behöver. Det leder i sin tur till att allt fler relativt nyutexaminerade sjuksköterskor redan efter ett par år överväger att lämna yrket.

Förbättra arbetsmiljön
– Nära 14 000 sjuksköterskor har valt att lämna hälso- och sjukvården. Utöver de som lämnat sektorn så säger andra upp sina anställningar i region eller kommun för att i stället börja arbeta som bemanningssköterska. Just kompetensförsörjningen i sjukvården är politikernas enskilt största utmaning, säger Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet.
Hon påpekar samtidigt att det finns en avsevärd förbättringspotential vad gäller sjuksköterskornas arbetsmiljö och villkor. Att arbeta så mycket övertid att det utslaget på ett år resulterar i sex dagars arbetsvecka, att ständigt förväntas vara nåbar eller att verka i en arbetsmiljö där varje enskild sjuksköterska tvingas ansvara för allt fler patienter är inte långsiktigt hållbart.

”Just kompetensförsörjningen i sjukvården är politikernas enskilt största utmaning.”

Tillsätt kriskommission
Vårdförbundet driver, tillsammans med bland andra Sveriges Läkarförbund, frågan om att tillsätta en kriskommission i svensk sjukvård. Syftet är att få regeringen att placera frågan om arbetsmiljön i vården högre upp på agendan och att få ett slut på försämringen av arbetsmiljön.
– Den förra regeringen var inte intresserade av att initiera någon kriskommission. Nu hoppas vi i stället på ett större intresse från den tillträdande regeringen. Ett antal statliga utredningar har genomförts, men nu är det hög tid att börja agera. Den goda och nära vården behöver förverkligas och samtidigt måste vi kunna säkerställa tillgången till intensivvårdsplatser och annan specialiserad vård, säger Sineva Ribeiro.

Kompetensförsörjningen
Hon efterlyser en mer samordnad styrning av sjukvårdens digitala infrastruktur och en ökad sjuksköterskerepresentation på samtliga ledningsnivåer.
– Ett åttiotal av Sveriges 290 kommuner kan i dagsläget inte fullfölja sitt uppdrag och erbjuda hela den sjukvård de är skyldiga att erbjuda sina medborgare. Det är uppenbart att regionerna och kommunerna inte klarar av att ta ett samlat ansvar för kompetensförsörjningen. Vi vill därför se en statlig styrning och samordning av sjukvårdens kompetensförsörjning, säger Sineva Ribeiro.

Värdera omvårdnadskompetens
Hon önskar att den tillträdande regeringen erbjuder sjuksköterskor rätt förutsättningar att ge en god och säker vård, vilket inkluderar hälsoförebyggande insatser.
– Det är också viktigt att omvårdnadskompetens värderas rätt så fler vill stanna i yrket. Tydliga karriärvägar och löneutveckling är andra betydelsefulla komponenter för att få fler att vilja satsa på en långsiktig sjuksköterskekarriär, säger Sineva Ribeiro.

Sineva Ribeiros viktigaste åtgärder

• Fler sjuksköterskor i kommunal regi. Det är en förutsättning för att kommunerna ska kunna hantera vården av multisjuka äldre och den växande gruppen överlevare efter allvarliga sjukdomar. Det är med andra ord av största vikt att kommunernas omvårdnadskompetens stärks.

• Fler sjuksköterskor med rätt kompetens på rätt plats. Många politiker talar om att det behövs fler händer i vården, vilket inte stämmer. Det som behövs för att kunna leverera en trygg och säker vård är rätt sjuksköterskekompetens på rätt plats vid rätt tidpunkt.

• Sjuksköterskornas arbetsmiljö och löneutveckling måste åtgärdas. Konkurrenskraftiga och jämställda löner, en god löneutveckling under hela yrkeslivet och en arbetsmiljö som gör att sjuksköterskor orkar arbeta ett helt yrkesliv är avgörande faktorer för en förbättrad situation i svensk sjukvård.

Stort tack!

Det är fortsatt en otroligt ansträngd arbetssituation för våra yrkesgrupper i hälso- och sjukvården, inom alla verksamheter – både för de som arbetar med covid-vården och alla som tillsammans arbetar med att beta av ”vårdskulden” i den ordinarie vården.

Vården tar inte ledigt och våra medlemmar jobbar på som vanligt för att vårda och rädda liv. Vårdförbundet ger dig som är medlem personlig rådgivning i frågor som rör ditt arbete, yrke och ditt medlemskap. Ring oss på Vårdförbundet Direkt 0771-420 420 så hjälper vi dig.

Är du inte medlem?
Gå med redan idag så blir dina 3 första månader kostnadsfria. Läs gärna mer på vardforbundet.se

Klicka här för att läsa mer och bli medlem idag

Vårdförbundet

Du vet väl om att du som medlem kan få personlig rådgivning i frågor som rör ditt arbete, yrke och ditt medlemskap.

Ring oss på Vårdförbundet Direkt 0771-420 420 så hjälper vi dig.

www.vardforbundet.se

Kraftfulla åtgärder krävs för bättre arbetsmiljö

Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett

Flera undersökningar bekräftar att sjuksköterskors arbetsmiljö har försämrats avsevärt det senaste året. En hållbar arbetsmiljö utan att riskera sin egen hälsa när man vårdar andra, rimliga möjligheter till återhämtning och en arbetsbelastning som gör att fler orkar jobba heltid är några av de viktigaste kraven som Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro lyfter fram.

Enligt Vårdförbundets arbetsmiljörapport från februari 2022 anser 6 av 10 sjuksköterskor att stressen påverkar hela deras liv. 60 procent av landets barnmorskor och 32 procent av sjuksköterskorna arbetar ”frivillig” deltid, det vill säga att de valt att gå ner i arbetstid för att orka med vardagen. Av rapporten framgår även att åtta av tio inte får den återhämtning de behöver mellan arbetspassen.
– För att orka med den tuffa arbetsmiljön och den tunga arbetsbelastningen väljer många sjuksköterskor och barnmorskor att gå ner i tid. Det här är ett nytt och alarmerande fenomen som resulterar i lägre lön och lägre pension. Tidigare gick många ner i tid under småbarnsåren, men nu ser vi att även väldigt unga och äldre kollegor inte anser sig klara av att jobba heltid under de rådande förutsättningarna, säger Sineva Ribeiro.

”Att arbetsmiljön har försämrats det senaste året överensstämmer med de signaler vi får från våra medlemmar.”

Högt pris för dålig arbetsmiljö
85 procent av sjuksköterskorna i Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning anser att det behövs en kriskommission för arbetsmiljön i hälso- och sjukvården. 62 procent anser att arbetsmiljön är ganska dålig eller dålig.
– Sjuksköterskor betalar ett högt pris för sjukvårdens dåliga arbetsmiljö. Att arbetsmiljön har försämrats det senaste året överensstämmer med de signaler vi får från våra medlemmar. När många tvingas byta jobb för att själv kunna påverka sina arbetstider eller tvingas gå ner i deltid får de sjuksköterskor som är kvar på arbetsplatsen arbeta ännu hårdare, säger Sineva Ribeiro.
Den problematik som kan associeras till dålig arbetsmiljö förekommer bland sjuksköterskor i hela Sverige och inom samtliga verksamhetsområden. Behovet av vila och återhämtning är enormt, men många ges inte möjlighet till den återhämtning de behöver.

Orkar inte med socialt liv
– Det är oroväckande att stressen påverkar hela livssituationen för många sjuksköterskor. Många upplever att de inte orkar med något socialt liv eller att ta hand om sig själva och sin egen hälsa, vilket inte är hållbart i längden. Många sjuksköterskor uppger exempelvis att de har sömnproblem och behöver ta sömntabletter för att sova till följd av den stress de upplever, säger Sineva Ribeiro.

Kräver kriskommission
Tillsammans med Läkarförbundet har Vårdförbundet även formulerat ett krav på att man bör inrätta en kriskommission för sjukvårdens arbetsmiljö. Situationen är akut.
– Att vårdpersonal ständigt ställs inför omöjliga krav utan tillräckliga personella resurser med rätt kompetens skapar etisk stress och ohälsa. Med kravet på en kriskommission vill vi få regeringen att placera arbetsmiljöfrågan i vården högre upp på agendan. Kraftfulla åtgärder krävs för att bryta den onda cirkel som gör att sjuksköterskor blir sjuka av att jobba, säger Sineva Ribeiro.

Sineva Ribeiros krav för en bättre arbetsmiljö:

• Arbetsgivarna måste göra stora förbättringar i sjukvårdens dåliga arbetsmiljö.
• Fler vårdplatser, och rätt kompetens på rätt plats.
• En nationell kriskommission för vårdens arbetsmiljö.
• Ge samtliga sjuksköterskor rätt förutsättningar för att kunna arbeta heltid med bibehållen långsiktig hälsa.
• Staten måste ta ansvaret för att kompetensförsörjningen till vården ska fungera bättre genom att styra mer genom sina myndigheter än via intresseorganisationen SKR.

Vad anser du om arbetsmiljön inom sjukvården just nu? Den är…

Behövs det en kriskommission för arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården?


Inom slutenvården svarar 89% ja.

Upplever du symtom på långsiktig stress på grund av ditt arbete?

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 18 – 22 mars 2022. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

VFU-brist allvarligt problem

Tillgången på VFU-platser för sjuksköterskor är bristfällig på många lärosäten. Många studenter upplever dessutom att kvaliteten på deras VFU är alltför låg. Problematiken med tillgången på VFU-platser har accelererat på senare år. Det kan ge konsekvenser för såväl patientsäkerheten som för blivande sjuksköterskors bild av yrket.

Anja Basic, ordförande i Vårdförbundet Student. Foto: Ulf Huett

– Mitt intryck är att kvaliteten på VFU-placeringarna generellt sett har sjunkit på senare år. Flera faktorer bidrar till den nuvarande situationen. Bland annat har många lärosäten ökat antalet utbildningsplatser på sjuksköterskeutbildningen eftersom söktrycket varit rekordstort under pandemin, säger Anja Basic, som studerar femte terminen på sjuksköterskeutbildningen vid Umeå universitet och är ordförande i Vårdförbundet Student.

Brist på erfarna sjuksköterskor
En starkt bidragande orsak till problematiken är att många arbetsgivare har svårt att behålla sina mest yrkesskickliga sjuksköterskor. Det påverkar självklart tillgången på erfarna sjuksköterskor som kan handleda sjuksköterskestudenter. För många sjuksköterskestudenter utgör bristen på VFU-platser ett betydande orosmoment. Många är oroliga för att inte kunna ta ut examen eller för att inte ha tillräckligt med praktisk kompetens när de tar examen.
– Jag har också sett exempel på studenter som hoppat av utbildningen efter negativa VFU-upplevelser. Sjuksköterskor som examineras med otillräcklig praktisk kompetens kan även ha negativa effekter på patientsäkerheten. De kommer dessutom att behöva en längre inskolning när de ger sig ut i arbetslivet, säger Anja Basic.

”Arbetsgivare bör underlätta för och premiera de sjuksköterskor som vill satsa långsiktigt på handledaruppdraget.”

Ovärderlig praktisk kompetens
Hon betraktar den kompetens som sjuksköterskestudenter tillgodogör sig under VFU:n som ovärderlig. Själv har Anja Basic valt att jobba extra på en vårdavdelning vid sidan av studierna för att få de praktiska färdigheter som sjuksköterskeyrket kräver.
För att öka antalet VFU-platser krävs att arbetsgivare ger erfarna sjuksköterskor som vill handleda rätt förutsättningar och resurser.
– Jag upplever intresset för att handleda studenter som stort, men många sjuksköterskor har en pressad arbetssituation och har inte tillräckligt med tid avsatt för handledning. Arbetsgivare behöver höja statusen på handledarskapet och göra det praktiskt möjligt att inkludera uppgiften i sin befintliga roll, säger hon.

Premiera handledare
– Vi ser gärna att handledare har gått en handledarutbildning på 7,5 högskolepoäng. Arbetsgivare bör underlätta för och premiera de sjuksköterskor som vill satsa långsiktigt på handledaruppdraget, till exempel låta dem gå handledarutbildningen på arbetstid eller höja lönen för de som åtar sig handledaruppdrag. Lärosätena i sin tur behöver bredda sitt sökfält när det gäller VFU-platser. De bör innefatta alla delar av sjukvården, även privata aktörer, säger Anja Basic.

Stort tack!

Under det gångna året har det varit en otroligt ansträngd arbetssituation för våra yrkesgrupper i hälso- och sjukvården, inom alla verksamheter – både för de som arbetar med covid-vården och alla som tillsammans arbetar med att beta av ”vårdskulden” i den ordinarie vården.

Vården tar inte ledigt och våra medlemmar jobbar på som vanligt för att vårda och rädda liv. Vårdförbundet finns här för dig som medlem dygnets alla timmar. Tillsammans arbetar vi nu för att skapa en så fungerande arbetssituation för våra medlemmar som möjligt, så att de kan fortsätta sitt livsviktiga arbete.

Våra medlemmar är inte vilka som helst. Är du en av oss?
Om inte, gå med redan idag så blir dina 3 första månader kostnadsfria. Gäller nya yrkesverksamma medlemmar, vid ett tillfälle.

Klicka här för att läsa mer och bli medlem idag

Vårdförbundet

Du vet väl om att du som medlem kan få personlig rådgivning i frågor som rör ditt arbete, yrke och ditt medlemskap.

Ring oss på Vårdförbundet Direkt 0771-420 420 så hjälper vi dig.

www.vardforbundet.se

Allvarlig situation kräver kraftfulla åtgärder

Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett

Coronapandemin har lett till växande vårdköer och en försämrad folkhälsa med fler svårt sjuka patienter. För många sjuksköterskor har pandemin även inneburit en kraftigt försämrad arbetsmiljö och en pressad arbetssituation där varje sjuksköterska ansvarar för fler svårt sjuka patienter.

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro efterlyser krafttag från politiker och arbetsgivare som kan vända situationen.
51 procent av sjuksköterskorna anser att arbetsmiljön i sjukvården just nu är ganska dålig eller dålig, enligt Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning.
– Undersökningsresultatet bekräftar vår egen bild av nuläget i sjukvården. Sjuksköterskors sjuktal har aldrig varit så höga som nu och antalet arbetsskador bland våra medlemmar har skjutit i höjden under pandemin. Många sjuksköterskor som kommer tillbaka till sin ordinarie arbetsplats efter att ha arbetat på en covidavdelning mår inte bra, och om frågan hade ställts enbart till sjuksköterskor i sjukhusvården hade andelen som mår dåligt sannolikt varit ännu högre. Sjukhusvården har dragit ett tungt lass under pandemin med färre kollegor, sjukare patienter och ett nytt virus att hantera, säger Sineva Ribeiro.

Otillräcklig bemanning
71 procent av sjuksköterskorna anser inte att de har tillräcklig sjuksköterskebemanning på sin arbetsplats just nu. Inom slutenvården är siffran 79 procent.
– Det finns tydlig evidens på att vårdskadorna ökar när antalet sjuksköterskor är för få. Även återinläggningarna ökar. Sjuksköterskor har generellt sett varit otroligt flexibla och lojala mot sin arbetsgivare och sina kollegor under pandemin, vilket resulterat i mycket övertid och rekordmycket obekväm arbetstid. Jag anser inte att sjuksköterskor framöver ska ställa upp i den utsträckning de gjort under pandemin, säger Sineva Ribeiro.

”Det finns tydlig evidens på att vårdskadorna ökar när antalet sjuksköterskor är för få.”

Hälsan har påverkats negativt
61 procent av sjuksköterskorna anser att deras hälsa har påverkats ganska eller mycket negativt efter att ha arbetat 1,5 år under coronapandemin.
– Allt fler sjuksköterskor lämnar sjukhusvården på grund av den tuffa arbetsmiljön. Samtidigt ser vi att allt fler som har varit yrkesverksamma i två eller tre år överväger att lämna yrket. Sjukvården sliter ut sin personal på kort tid. Man talar ofta om den vårdskuld pandemin gett upphov till men den har även genererat en arbetsmiljöskuld, en återhämtningsskuld och, inte minst, en kompetensutvecklingsskuld, säger Sineva Ribeiro.
Hon anser att sjukvården inte kunnat hantera den vanliga vården och samtidigt vårda covidpatienter. Det resulterar i att de patienter som nu söker sig till sjukvården har längre framskridna sjukdomar, vilket kräver längre vårdtider och en hög kompetens. Det handlar om allt från odiagnostiserade cancersjukdomar till kroniska sjukdomar, som under pandemin inte behandlats enligt riktlinjerna.

Åtgärder för att behålla personal
Sineva Ribeiro betonar vikten av att arbetsgivarna tar tag i kompetensutvecklingsskulden och återigen ger sjuksköterskor tillgång till den kontinuerliga fortbildning som är kritisk i den kunskapsintensiva sjukvården.
– Sjukvården befinner sig just nu i ett allvarligt läge. Nu är det viktigare än någonsin att arbetsgivarna förbättrar arbetsmiljön, säkerställer en attraktiv livslöneutveckling, ser till att sjuksköterskor runtom i landet har tillräckligt många kollegor och ser över sjuksköterskors arbetstider. Det är helt avgörande att arbetsgivarna tar hand om sina befintliga medarbetare och får dem att vilja stanna för att därmed kunna behålla de erfarna sjuksköterskorna i sin organisation, säger hon.

Vad anser du om arbetsmiljön inom sjukvården just nu? Den är…
Vilket av följande påståenden stämmer in på din hälsa efter att ha arbetat 1,5 år under coronapandemin? Min hälsa har påverkats….
Har ni tillräcklig sjuksköterskebemanning på din arbetsplats just nu?

Bland sjuksköterskor inom slutenvården svarar 79% att de inte har tillräcklig bemanning just nu.

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 30 september – 4 oktober 2021. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Sjuksköterskors slit måste leda till bättre villkor

Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett

Sjuksköterskor har tagit ett mycket stort samhällsansvar med stora uppoffringar och ett hårt slit under coronapandemin. Nu är det politikerna och de regionala beslutsfattarnas tur att ta sitt samhällsansvar genom att förbättra sjuksköterskors villkor, arbetsmiljö och löner.

Annars riskerar vi en akut sjuksköterskebrist som innebär att regionerna tvingas stänga vårdplatser.
– Sjukvården befinner sig i ett fortsatt ansträngt läge. Beläggningen på landets IVA-avdelningar ökar återigen. Drygt fyrtio procent av alla sjuksköterskor har flyttats från sin ordinarie arbetsplats för att arbeta med covidsjuka patienter. Det får konsekvenser för hela hälso- och sjukvården eftersom många av de som flyttats är specialistsjuksköterskor och yrkeserfarna sjuksköterskor. Det innebär att man riskerar patientsäkerheten i andra delar av vården under pandemin. De sjuksköterskor som finns kvar på dessa avdelningar har saknat erfarna kollegor att rådfråga och dessutom fått arbeta hårt för att kompensera för frånvarande kollegor, säger Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet.

”Sjuksköterskorna är trötta, slitna och i stort behov av vila och återhämtning efter en långvarig pandemiperiod.”

Sammanhängande sommarsemester
Samtidigt har många sjuksköterskor själva insjuknat lång- eller kortvarigt i covid-19.
– Sjuksköterskorna är trötta, slitna och i stort behov av vila och återhämtning efter en långvarig pandemiperiod. Under coronapandemin har sjuksköterskorna arbetat på toppen av sin förmåga i en frontlinje där arbetsgivare och ansvariga politiker inte alltid har tagit sitt arbetsmiljöansvar, säger Sineva Ribeiro.
Hon betonar att arbetsgivare och politiker måste säkerställa att sjuksköterskor får den vila och återhämtning de behöver för att orka arbeta även i höst och på längre sikt. 76 procent av sjuksköterskorna anser att det är mycket viktigt eller viktigt att de får fyra veckors sammanhängande semester i sommar.
– Majoriteten är verkligen i behov av en längre sammanhängande ledighet som ger dem möjlighet att ladda batterierna inför hösten. Det är otroligt viktigt att arbetsgivarna värnar om alla sjuksköterskors rätt till en längre sommarledighet. De får lösa personalsituationen med vikarier och bemanningssköterskor om det behövs, säger Sineva Ribeiro.

Symptom på långvarig stress
44 procent av sjuksköterskorna upplever symtom på långvarig stress efter att ha arbetat under coronapandemin.
– Den psykiska ohälsan ökar efter en kris och jag är orolig för hur sjuksköterskorna mår. Regionerna har tilldelats medel som ska användas just till att hantera sjuksköterskornas psykiska ohälsa. Det är viktigt att dessa pengar verkligen används rätt. Om politiker och arbetsgivare inte tar sitt ansvar riskerar de 13 200 legitimerade sjuksköterskor som redan lämnat hälso- och sjukvården att bli betydligt fler. Det kan i sin tur leda till stängda vårdplatser och akut sjuksköterskebrist, säger Sineva Ribeiro.

Arbetstider, lön och dygnsvila
De viktigaste åtgärderna just nu är, enligt Sineva Ribeiro, att se över sjuksköterskornas arbetstider samt att lönefrågan återigen aktualiseras eftersom sjuksköterskor vill ha betalt i förhållande till värdet i det många gånger livsavgörande arbete de gör, och i relation till sin akademiska utbildning.
– Dygnsvilan behöver säkras och nattarbete för sjuksköterskor bör ses över. Arbetspassen på 12,5 timmar som många haft under pandemin är inte en långsiktigt hållbar lösning. Bristen på såväl grundutbildade som specialistutbildade sjuksköterskor var påtaglig redan innan pandemin. Nu behöver beslutsfattarna lägga en stabil grund för en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning med villkor som förebygger att fler lämnar yrket, avslutar Sineva Ribeiro.

Hur viktigt är det att du får fyra sammanhängande semesterveckor i sommar?

Upplever du symtom på långvarig stress efter att ha arbetat under coronapandemin?


49% av sjuksköterskorna inom öppenvården upplever symptom på långvarig stress.

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 25–30 mars 2021. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Många oroliga för att smittas av corona

Sofia Lindström, IVA-sjuksköterska och vice ordförande för Vårdförbundet i Uppsala län. Foto: Ulf Huett

22 procent av sjuksköterskorna har redan blivit smittade av det nya coronaviruset i sitt arbete medan 37 procent är oroliga för att bli det. Många är oroliga för de kort- och långvariga symtomen och konsekvenserna för den egna hälsan, arbetsförmågan och livskvaliteten.

– Den relativt utbredda oron för att smittas av viruset beror förmodligen på att många sjuksköterskor har egna erfarenheter av att vårda covidpatienter, vilket gör dem mer ödmjuka inför det faktum att viruset kan slå väldigt olika mot individer. Samtidigt är oron för att bli smittad bara en del av orosbilden. Många har också drabbats ekonomiskt efter att ha varit sjukskrivna mycket under pandemin, säger Sofia Lindström, IVA-sjuksköterska och vice ordförande för Vårdförbundet i Uppsala län.
Hon betonar att sjuksköterskor generellt är vana vid att vårda patienter med olika typer av virusinfektioner, men att rädslan för att smittas av just SARS-CoV-2 är större än vid många andra sjukdomar eftersom symtomen varierar så mycket från individ till individ.

”Det är viktigt att arbetsgivare vidtar åtgärder som minimerar smittrisken på hela arbetsplatsen.”

Oro för långvariga symtom
– De sjuksköterskor jag talat med är mest oroliga för de akuta symtomen de riskerar att drabbas av om de får covid-19, men självklart oroar sig många även för att drabbas av långvariga symtom som begränsar arbetsförmågan och inskränker livskvaliteten, såväl ekonomiskt som ur ett hälsoperspektiv, säger Sofia Lindström.
Hon har ännu inte mött så många sjuksköterskor med långtidssymtom efter att ha insjuknat i covid-19, men tror att vi efterhand dessvärre kommer att få se allt fler få det.

Åtgärder för att minimera smitta
– Det är viktigt att arbetsgivare vidtar åtgärder som minimerar smittrisken på hela arbetsplatsen. Många sjuksköterskor vittnar om att det är större risk att bli smittad i fikarummet än i arbetet med patienterna. Ytterligare en avgörande faktor är att arbetsgivare fångar upp de sjuksköterskor som är oroliga och stressade på ett så tidigt stadium som möjligt. För många handlar det om oro för att bli smittad i kombination med en pressad arbetssituation och en ständigt närvarande etisk stress som i förlängningen innebär en ökad risk att utveckla posttraumatiskt stressyndrom. Dessa sjuksköterskor behöver slussas vidare till företagshälsovården innan deras situation förvärras. Man bör inte heller underskatta samtliga sjuksköterskors rätt till en sammanhängande sommarsemester, säger Sofia Lindström.

Har du varit orolig eller är du orolig för att smittas av det nya coronaviruset i ditt arbete som sjuksköterska?


Inom slutenvården har 26% av sjuksköterskorna redan blivit smittade.

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige 25–30 mars 2021. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

”Oro inför kommande månader”

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet. Foto: Dan Lepp

Efter en turbulent vår som präglats av exceptionella omständigheter och en tuff arbetsmiljö till följd av corona känner sig många sjuksköterskor trötta och slitna. Samtidigt står regionerna inför en eventuell andra coronavåg samt en omfattande vårdskuld som behöver betas av.

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro anser att sjuksköterskornas arbetsgivare behöver ta hand om sina medarbetare betydligt bättre.
– Många sjuksköterskor som arbetat intensivt under våren med att hand om svårt sjuka covid19-patienter har inte fått den återhämtning och vila de behöver. Somliga har ännu inte kunnat ta ut hela sin semester, andra har jobbat fler och längre arbetspass under en lång period. Sjuksköterskor som befunnit sig i frontlinjen under vårens pandemi likställer situationen i sjukvården med en krigssituation, säger Sineva Ribeiro.

”Många talar om att pandemin har klingat av, men i själva verket befinner vi oss fortfarande mitt i den.”

Även arbetsmiljöskuld
Sineva Ribeiro anser att fler även borde tala om den arbetsmiljöskuld som uppstått under våren.
– Somliga sjuksköterskor har blivit flyttade från sina ordinarie verksamheter, mot sin vilja, för att istället vara behjälpliga i intensivvården. De har många gånger fått klara sig med en snabbutbildning i att använda respiratorer och annan tekniskt avancerad utrustning. Vi har även exempel på relativt nyexaminerade sjuksköterskor som kastats in på intensiven, med vård av svårt sjuka patienter, och en vardag med många dödsfall, säger Sineva Ribeiro.

Pandemin långtifrån över
Vårdförbundet har även fått signaler om att sjuksköterskor som arbetat med coronapatienter under våren drabbats av posttraumatiskt stressyndrom.
– Jag är orolig inför de kommande månaderna. Många talar om att pandemin har klingat av, men i själva verket befinner vi oss fortfarande mitt i den. Nu är det otroligt viktigt att chefer kontinuerligt skattar sina medarbetares hälsa och ger dem möjligheter att bearbeta sina erfarenheter, annars riskerar fler att säga upp sig och lämna sina arbetsgivare, säger Sineva Ribeiro.

Viktigaste åtgärderna för sjukvården:

• Återgå till sunda arbetstider. I efterdyningarna av den första coronavågen ser vi många exempel på försämrad schemaläggning med längre arbetspass, fler arbetspass och tuffare arbetsvillkor för sjuksköterskor. Det är inte långsiktigt hållbart och kommer bara att leda till att fler säger upp sig. En snabb återgång till sunda arbetstider är en förutsättning för att erfarna sjuksköterskor ska stanna kvar.

• Samtliga regioner behöver en långsiktig, realistisk och hållbar plan för att komma till rätta med vårdköerna. Det räcker inte att exempelvis schemalägga operationer även på lördagar under en period för att korta operationsköerna. Kortsiktiga lösningar för att korta vårdköerna riskerar att tära än mer på befintlig personal. Istället krävs en långsiktig och hållbar plan för hur vårdköerna ska hanteras.

• Ge chefer mandat att erbjuda betald specialistutbildning. Chefer som under pandemin fått in sjuksköterskor från andra verksamheter kanske upptäcker att några av dem är väl lämpade för olika specialistinriktningar. I det läget bör chefen ha mandat att erbjuda dessa sjuksköterskor en utbildningsanställning, vilket inte alltid är fallet idag. Det gäller särskilt intensivvårdssköterskor, distriktssköterskor och specialistsjuksköterskor inom vård av äldre, där det finns en konstaterad brist, men även andra specialistinriktningar.

• Erfarenhet och yrkesskicklighet måste värderas för att kunna behålla kompetens. Det räcker inte att klappa händerna, utan man måste tacka med lön för att också långsiktigt kunna kompetensförsörja. Man måste kunna göra lönekarriär i livsviktiga yrken.

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige den 7–9 oktober 2020. Över 1000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.