Etikettarkiv: Vårdplatsbrist

Vårdplatsbristen måste åtgärdas

92 procent av sjuksköterskorna anser att Sverige har för få vårdplatser i förhållande till antalet invånare. Vårdplatsbristen är en komplex fråga som får konsekvenser för hela sjukvården. För att komma tillrätta med problemet krävs ett långsiktigt helhetsgrepp.

Daniel Gustafsson, specialistsjuksköterska och verksamhetsutvecklare på akutmottagningen på Universitetssjukhuset i Örebro.
Daniel Gustafsson, specialistsjuksköterska och verksamhetsutvecklare på akutmottagningen på Universitetssjukhuset i Örebro.

– Undersökningsresultatet är absolut inte förvånande, för vårdplatsbristen är ett problem som funnits länge i hela Sverige. Sverige har lägst antal tillgängliga vårdplatser bland OECD-länderna med 2,4 vårdplatser per 1 000 invånare, säger Daniel Gustafsson, specialistsjuksköterska och verksamhetsutvecklare på akutmottagningen på Universitetssjukhuset i Örebro. Han är även nationell processledare för akutområdet och har arbetat på Universitetssjukhuset i Örebro sedan 2007.

Patienter fastnar på akuten
Vårdplatsbristen är en komplex fråga som orsakats av en mängd olika faktorer.
– Sjuksköterskebristen på avdelningar och mottagningar i hela landet är den faktor som har allra störst påverkan på vårdplatsbristen. Akutmottagningen är den stora inkörsporten till slutenvården. Vårdplatsbristen i slutenvården innebär att patienter som egentligen är redo att slussas vidare istället fastnar på akutmottagningen. Det får stora konsekvenser för såväl morbiditeten som mortaliteten hos dessa patienter, säger han.
Hög personalomsättning, inte minst på akutmottagningar, är ytterligare en faktor som bidrar.
– Det minskar patientsäkerheten och är dessutom extremt kostsamt. Att skola in en nyanställd sjuksköterska på en akutmottagning kostar uppskattningsvis minst 150 000 kronor, säger Daniel Gustafsson.

Lyssna på professionerna som dagligen möter patienter.

Lyssna på professionerna
Hans råd till ansvariga politiker är att lyssna på professionerna som dagligen möter patienter.
– Sjukvårdens professioner har påtalat vårdplatsbristen i många år och har också lagt fram konkreta förslag på hur den kan åtgärdas. Det finns ingen universallösning för hur vårdplatsbristen bör åtgärdas, behoven varierar på olika sjukhus. För att åstadkomma verklig och långsiktig förändring av situationen krävs ett helhetsgrepp som kommer att ta tid och kosta pengar, säger Daniel Gustafsson.

För ensidigt fokus på lönen
När det gäller att få personalen att vilja stanna kvar anser han att man hittills har fokuserat alltför ensidigt på lönefrågan.
– Goda arbetsvillkor, möjlighet till betald vidareutbildning, ökad flexibilitet i schemaläggningen och möjlighet att påverka sin anställning är andra faktorer som väger tungt. Medarbetare som säger upp sig från akutmottagningarna gör det i allmänhet för att arbetsbelastningen är för hög, inte på grund av lönen, säger Daniel Gustafsson.

Corona påminnelse för politiker
Om vi har för få vårdplatser för ett normalläge kan man förstås fråga sig hur sjukvården ska klara av en omfattande pandemi som Corona.
– Utmaningen ligger dels i att informera allmänheten om vikten av att söka sig till rätt vårdnivå för att inte belasta akutsjukvården i onödan, dels i att öppna fler IVA-platser. Corona kan förhoppningsvis fungera som en påminnelse för såväl politiker som allmänhet om hur sårbart sjukvårdssystemet är, säger Daniel Gustafsson.

Vad anser du om antalet vårdplatser i Sverige i förhållande till antalet invånare?
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Sjuksköterska mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor 5–10 mars 2020. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 1,9–3,2 procentenheter.

Allvarliga problem i sjukvården enligt sjuksköterskorna

Cirka 2/3 av sjuksköterskorna anser att utvecklingen inom sjukvård går åt fel håll. Av svaren om vad som går åt fel håll att döma, har svensk sjukvård allvarliga problem som måste lösas nu.

”Vad anser du går åt fel håll inom svensk sjukvård?” Den frågan har sjuksköterskorna som anser att utvecklingen inom svensk sjukvård går åt fel håll svarat på.

Personalpolitik och arbets­belastning
En majoritet av de tillfrågade anser att det råder dålig personalpolitik och att det behövs krafttag för att få yrket attraktivt. Målet måste vara att få befintlig personal med kompetens att stanna kvar i yrket. Som det är nu nöter man ut befintlig personal i för hög takt för att ha en bestående kompetens över tid. Det är få sjuksköterskor på sjukhus som orkar arbeta heltid och även unga riskerar att bli utbrända. Dålig arbetsmiljö, tuffa arbetstider, stress och känslan av otillräcklighet är de vanligaste orsakerna till att sjuksköterskor säger upp sig.

Bättre löneutveckling
I de svar som belyser den dåliga lönen för sjuksköterskor är det framförallt löneutvecklingen och möjligheten till betald vidareutbildning som kommenteras. Alltför mycket pengar går till bemanningsföretag, istället för att ge fast personal skäliga löner.
”Att inte få en rimlig lön gör att jag inte känner mig uppskattad för det jag gör, rädda liv och förbättra människors livskvalitet.”

Kortsiktig planering
För många administratörer, chefer, ekonomer och att stora kostnader läggs på dyra och lyxiga byggnader äventyrar jämlik vård för patienter i hela landet. Man lägger resurser på kortsiktiga lösningar för ”att släcka bränder”. Det finns ingen långsiktig planering som är förankrad hos personalen som arbetar i den dagliga verksamheten.
”Politiker vägrar erkänna bristerna och berätta för allmänheten hur stor krisen är.”

Patientsäkerhet
Man jämför sjukvården med miljön; under alltför lång tid har inte någon tagit ansvar fullt ut och nu ”smälter vården bort”.
Patientsäkerheten är i stor fara då många upplever att patienterna inte längre står i fokus. För mycket dokumentation och personalbrist med långa vårdköer och platsbrist som följd är faktorer som inte går ihop i vårdens ekvation.
De som bestämmer hur vården ska bedrivas är för långt ifrån patienterna och personalen. Vårdkedjan kring varje patient behöver bli en helhet med tydlig kommunikation.
”Det som gått mest åt fel håll är att man inte lyckas behålla personal.”

Vad går åt fel håll inom sjukvården?
1. Dålig personalpolitik.
2. För hög arbetsbelastning.
3. Dålig arbetsmiljö.
4. Dålig löneutveckling.
5. För stora kostnader läggs på annat än sjukvården.
6. Brist på långsiktig planering.
7. Brister i patientsäkerheten.
8. Personalbrist och vårdplatsbrist.
9. Beslut för vården för långt ifrån patienter och personal.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes 19–26 februari 2019 mot ett slumpmässigt urval av sjuk­sköterskor i Sverige. Över 1 000 sjuksköterskor har svarat på undersökningen.

Vårdplatsbristen får allvarliga konsekvenser

Annika Strandhäll, socialminister med ansvar för hälso- och sjukvården.
Annika Strandhäll, socialminister med ansvar för hälso- och sjukvården.

Sjuksköterskorna har angivit vilka konsekvenser vårdplatsbristen får för patienter och personal inom hälso- och sjukvården. Här svarar Annika Strandhäll, socialminister med ansvar för hälso- och sjukvården på sjuksköterskornas synpunkter.

Vilka är dina kommentarer till vårdplatsbristens konsekvenser?
– Jag känner igen vad sjuksköterskorna svarat från andra rapporter jag tagit del av. Vi ser tydligt att brist på vårdplatser på flera sätt bidrar till en sämre vård. Det är en viktig anledning till att vi väljer att prioritera stora investeringar i välfärden, och inte minst i sjukvården. Vi gör mångmiljardsatsningar på vården just nu. Stora delar av de satsningarna fokuserar just på personalen i vården och er arbetsmiljö och villkor.
– Sjuksköterskor kommer aldrig att få bättre arbetsmiljö genom en kömiljard som bara fokuserar på mätbara volymer av producerad vård, och inte på hur personalen har det. Jag tror på förbättringar i arbetsmiljö, fler kollegor och fler specialister, inte att tvingas springa fortare.

Enligt sjuksköterskorna får patienter vänta på livsavgörande behandlingar och till och med dör i förtid. Hur allvarligt problem anser du att bristen på vårdplatser är?
– Det är ett allvarligt problem. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kom ju också nyligen med en rapport som visade på de patientsäkerhetsproblem som problem med bemanning och kompetensförsörjning innebär. Klarar vi inte kompetensförsörjningen så kommer vi aldrig att klara att ge medborgarna den vård de förväntar sig utan för långa väntetider.

Enligt sjuksköterskorna beror brister på vårdplatser främst på brist på sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Håller du med dem om det?
– Det är definitivt en av de viktigaste orsakerna. Skulle jag nämna en till så är det att det på många vårdplatser ligger patienter som egentligen inte behöver mer sjukhusvård, utan skulle behöva komma hem till ett kommunalt omsorgsboende eller hem med stöd av hemtjänst och hemsjukvård. Det här är något som bara måste fungera bättre framåt.
– Vi har precis fått en ny lag på plats där vi ställer krav på samverkan mellan kommuner och landsting för att säkerställa att utskrivningen fungerar bättre så att inte minst äldre får rätt vård på rätt plats. Jag hoppas att det ska bidra till att lösa vårdplatsbristen. Dessutom behöver vi utbilda fler sjuksköterskor, men framförallt ge bra möjligheter till vidareutbildning till specialist. Här gör vi stora satsningar.

Vilka konkreta förslag har regeringen lagt och kommer att lägga för att färre patienter ska få lida och sjukvårdspersonalen få en bättre arbetssituation?
– Vi gör nu historiskt stora satsningar på hälso- och sjukvården, som totalt i år uppgår till ungefär 13 miljarder kronor. 5,5 miljarder är nya för 2018. Vi fokuserar nu just på att få fler anställda och skapa bättre arbetsmiljö, villkor och förutsättningar för personalen att göra sitt jobb. Vi har för i år öronmärkt 300 miljoner kronor per år för studielön eller utbildningsanställningar för sjuksköterskor som läser till specialistsjuksköterskor, så att man inte ska behöva ta studielån för att bli specialist och förlora i inkomst.
– Sen måste man ju dock komma ihåg att det är landstingen och regionerna som driver svensk sjukvård, och också står för den absoluta största delen av finansieringen. Så även om vi från regeringen ska göra allt vi kan för att hjälpa till, måste stora delar av arbetet göras av landstingspolitikerna.

Konsekvenser av vårdplatsbristen enligt sjuksköterskorna:
1. Patientsäkerheten försämras, patienter skickas hem för tidigt eller nekas inläggning.

2. Långa väntetider och överbeläggning, patienter blir kvar på akuten.

3. Orimlig arbetsbörda för personalen, som gör att personal slutar.

4. Patienter hamnar på fel avdelning och får inte rätt vård.

5. Högre kostnader för landstingen genom att patienter inte vårdas klart och kommer tillbaka samt onödiga transporter.

Bättre arbetsvillkor för sjuksköterskor minskar vårdplatsbristen

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett
Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett
Vårdplatssituationen har försämrats under de senaste sex månaderna och endast 5 procent av sjuksköterskorna anser att patientsäkerheten har förbättrats.
– En avgörande faktor för att minska vårdplatsbristen är att förbättra arbetsvillkoren för sjuksköterskor, säger Sineva Ribeiro, Vårdförbundet.

– Undersökningsresultatet är självklart alarmerande och oroväckande. Det är allvarligt att bara fem procent av sjuksköterskorna anser att patientsäkerheten har förbättrats, vilket visar att utvecklingen går åt fel håll. Det ser vi exempel på när det gäller vårdskador. Antalet vårdskador har dessvärre ökat sedan 2015, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.
En viktig bidragande faktor till både vårdplatsbristen och patientsäkerhetsfrågan är bristen på såväl sjuksköterskor som specialistsjuksköterskor. Det leder till att vårdplatser och ibland hela vårdavdelningar stängs, vilket gör att belastningen ökar på de verksamheter som fortfarande är igång.

Förbättra arbetsvillkoren
– Vårdplatsbristen har ett naturligt samband med bristen på våra yrkesgrupper. En avgörande grundläggande faktor för att minska vårdplatsbristen är därför att förbättra arbetsvillkoren och höja lönerna för sjuksköterskorna så fler sjuksköterskor blir motiverade att söka sig till och att stanna i olika verksamheter. Man måste helt enkelt värdera sjuksköterskornas kompetens mycket högre. Vårdens arbetsgivare bör också införa utbildningsanställningar i högre utsträckning, så att fler sjuksköterskor kan vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor. säger Sineva Ribeiro.
Förändringar direkt på arbetsplatsen kan ge en bättre arbetsmiljö och säkrare vård. Det handlar till exempel om hur arbetet organiseras, hur arbetstiden förläggs och vem som gör vad. Här har vårdens chefer och ledare ett stort ansvar att tillsammans med medarbetarna hitta lösningar som passar den egna verksamheten.

Långsiktiga satsningar krävs
– Eftersom det finns ett tydligt samband mellan patientsäkerheten och vårdplatsbristen krävs ett helhetsgrepp om dessa frågor. Här finns inga genvägar. För att åtgärda statistiken och på allvar förbättra situationen för såväl sjuksköterskor som patienter krävs långsiktiga och strukturerade satsningar. Man måste exempelvis ha chefer som ger sjuksköterskor möjlighet att arbeta med patientsäkerhetsfrågor i nära samverkan med patienterna, avslutar Sineva Ribeiro.

Anser du att patientsäkerheten har förbättrats inom sjukvården under de senaste 6 månaderna?

Har situationen angående vårdplatser förbättrats?
98% av sjuksköterskorna ansåg i mars 2017 att brist på vårdplatser var ett allvarligt problem för patientsäkerheten. Har situationen ang. vårdplatser förbättrats under de senaste 6 månaderna?


Brist på vårdplatser allvarligt för patientsäkerheten

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet (Foto: Ulf Huett) och Hans Karlsson, avdelningschef för vård och omsorg på SKL (Foto: Thomas Carlgren).
Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet (Foto: Ulf Huett) och Hans Karlsson, avdelningschef för vård och omsorg på SKL (Foto: Thomas Carlgren).
98 procent av sjuksköterskorna anser att bristen på vårdplatser är mycket allvarligt eller allvarligt för patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården enligt en undersökning som Framtidens Karriär – Sjuksköterska genomfört bland ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor i Sverige under 3–13 februari 2017.

– Att en övervägande majoritet av sjuksköterskorna betraktar vårdplatsbristen som en risk för patientsäkerheten är inte förvånande. Sambandet mellan brist på vårdplatser och en ökad patientsäkerhetsrisk är stark. Konsekvenserna av vårdplatsbristen blir ofta att patienter läggs in på fel avdelning, inte vårdas av personal med rätt kompetens och skickas hem i förtid, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.
– Den huvudsakliga orsaken till vårdplatsbristen är egentligen inte brist på fysiskt utrymme på sjukhusen utan framförallt brist på specialistsjuksköterskor. Förbättrade arbetsvillkor är därför nyckeln till att få fler att söka sig till och stanna kvar i sjukhusvården, säger Sineva Ribeiro.

Inget vetenskapligt samband
– Undersökningsresultaten är inte förvånande, men faktum är att det inte finns något vetenskapligt bevisat samband mellan vårdplatsbrist och patientsäkerhet. SKL genomför tillsammans med landsting och regioner världens största patientsäkerhetsmätning, som däremot tyder på att patientsäkerhetsriskerna kan öka för patienter som flyttas från den avdelning där de hör hemma till en annan avdelning som inte är specialiserad på deras diagnos, säger Hans Karlsson, avdelningschef för vård och omsorg på SKL.

Sineva Ribeiros viktigaste åtgärder för att minska vårdplatsbristen
• Bättre arbetsvillkor och högre lön för sjuksköterskor. Högre löner är en mycket viktig faktor för att sjukhusvården ska bli intressant för fler, men även tillräcklig bemanning, rimliga arbetstider och möjlighet att påverka sin arbetssituation väger tungt.
• Fler specialistsjuksköterskor i den kommunala vården och omsorgen. Genom att öka antalet specialistsjuksköterskor i kommunerna kan sjukhusvården avlastas. Kommunerna bör vara den primära vårdgivaren för multisjuka äldre.
• Att konsekvenserna av vårdplatsbristen tas på allvar. Det är hög tid att politiker och andra beslutsfattare i hälso- och sjukvården tar problemet och dess konsekvenser för patientsäkerheten på allvar och fattar beslut som förändrar situationen.

Hans Karlssons viktigaste åtgärder för att minska vårdplatsbristen
• Minska slutenvården genom att förstärka insatserna i primärvården och hemsjukvården. Patienter som ligger kvar på sjukhus trots att de skulle kunna vårdas i öppenvården tar upp vårdplatser för de som verkligen behöver dem. Genom att stärka öppenvårdens insatser kan dessa patienter få en bra vård utanför sjukhuset.
• Att färre patienter som skulle kunna vårdas i öppenvården läggs in på sjukhus. Det är viktigt att vårdplatserna används av rätt patientkategori. Genom att erbjuda rätt insatser i öppenvården slipper patienter som egentligen är för friska för att bli inlagda hamnar på sjukhus.
• Minska behovet av slutenvårdsplatser genom att minska antalet vårdskador. Många vårdplatser används idag av de som i onödan fått skador under sin vårdtid.

Hur allvarlig anser du att bristen på vårdplatser är för patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården?

vardplatser_graf